Stödområdesgränserna i Värmland

Motion 1998/99:MJ235 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)

Utvecklingen inom jordbruket och livsmedelsindustrin spelar en
avgörande roll för hur vi kommer att lyckas skapa ett Sverige med
ekologiskt hållbar tillväxt, ökad sysselsättning, regional balans och
utvecklad landsbygd.

Vi anser också att det behövs jordbruk med djur. Mjölkproduktionen
skapar inte enbart arbete på den egna gården utan varje miljon liter mjölk
som produceras ger sysselsättning åt ca 17 personer. Mjölkproduktionen
skapar också köttproduktion i olika former, endera som integrerad
produktion på egna gården eller genom försäljning av livkalvar till renodlade
köttproducenter. Tack vare mjölkkornas och köttdjurens höga foder-
konsumtion hålls landskapet öppet och den biologiska mångfalden främjas.
Köttproduktionen har med rätt förutsättningar chans till lönsamhet och
djuren utgör en växande skara betesdjur i Värmland.

Det finns ett flertal olika produktionsgrenar inom jordbruket som skapar
arbetstillfällen och öppna landskap, som är bra från miljösynpunkt och
främjar landsbygden. Dessa produktionsgrenar inom jordbruket måste få
möjlighet att utvecklas, inte avvecklas som fallet är i dag.

I 1990 års jordbrukspolitiska beslut bestämdes att Norrlandsjordbruken dit
Värmland räknas skulle kompenseras för sjunkande produktpriser och
svårare odlingsbetingelser, så att lönsamheten inte skulle försämras.

I och med EU-inträdet förändrades dock förutsättningarna för jordbruket i
Värmland. Länet tillhör fortfarande Norrlandsjordbruken, men med EU:s
regler så kan dock inte stödområde 4 kompenseras på samma sätt som
stödområde 1-3.

Norra Värmland och några kommuner i östra och västra Värmland tillhör
stödområde 2a och 3. Dessa ingår i EU:s definition av så kallade
bergsjordbruk (inre stödområde) och får högre stöd. Den stora del av
Värmland som tidigare tillhört stödområde 4, hamnar nu utanför det
egentliga stödområdet, kallat EU:s inre stödområde. Detta har inneburit
väsentliga lönsamhetsförsämringar.

Varje dag kommer signaler om att jordbruk lagts ner eller aviserats om
nedläggning. Semineringen minskar mera i Värmland än i övriga landet och
det är väldigt oroande sett i ett framtidsperspektiv. Framtidstron bland
lantbrukare i Värmland är borta, och därför behövs det förbättringar för
lantbruket i område 4 och då speciellt i norra delen. Det är inte bra att det är
sådana stora skillnader mellan två områden som vi ser i Värmland.

Risken är att områden växer igen och att landsbygden avfolkas, att livs-
medelsindustrin flyttar. Vi har redan fått uppleva ett sådant exempel - det är
Scan Farmek som lagt ner slakteriet i Kil. Ett argument för nedläggningen
var att djurunderlaget minskade för mycket i Värmland. Detta skulle vara en
av anledningarna till att ca 450 arbetstillfällen gått förlorade i länet. Vi är
lika bekymrade över att samma argument kan komma att användas för att
lägga ner mejeriet i Karlstad och ysteriet i Arvika vid minskade inleveranser
av mjölk.

Jordbruksverket har gjort en utvärdering av stödområdesindelningen i
Sverige och konstaterat att stödområde 4 är heterogent. I den södra delen av
Värmland längs Vänern finns det relativt goda förutsättningar, men de
områden som ligger norrut har betydligt sämre förutsättningar för jordbruk.
Verket konstaterar också att minskningen av antalet mjölkkor är lägre än
riksgenomsnittet i slättbygderna runt Vänern, samt att i övriga delen av
område 4 sker minskningen betydligt snabbare. Samma sak med
lönsamheten.

Det finns olika möjligheter att lösa problemet, t.ex. en översyn av stöd-
områdesindelningen med utgångspunkt i Jordbruksnämndens förslag 1989. I
det förslaget tas hänsyn till de olika odlingsbetingelserna och avkastningen
per ha inom olika stödområden. En annan möjlighet är en förändring av de
nuvarande miljöstöden så att det blir en tydlig koppling till djur.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förändring av stödområdesgränserna i Värmland.

Stockholm den 28 oktober 1998

Lisbeth Staaf-Igelström (s)

Torgny Danielsson (s)

Jarl Lander (s)

Marina Pettersson (s)