Brottskadeersättning i vissa fall

Motion 1998/99:Ju912 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)

För att illustrera vårt krav i denna motion redogör vi för ett
beslut av Brottsoffermyndigheten om brottsskadeersättning. I
detta beslut förvägrades en tioårig flicka rätt till ersättning
med hänvisning till gällande regler. Beslutet var i sig inte
felaktigt men visar på en brist i gällande regler, som vi anser
bör rättas till.

Flickan hade utsatts för sexuella övergrepp på den flyktingförläggning som
hon tillsammans med sin familj vistades på. Hon pekade ut en gärningsman,
som nu är åtalad vid tingsrätt för att förgripit sig sexuellt på flickan. Saken
har ännu inte kunnat prövas eftersom mannen ännu inte kunnat delges
stämningsansökan. Övergreppet skedde på våren 1993 och stämnings-
ansökan lämnades in först i december 1997. Under tiden hade den nu åtalade
mannen fått avvisningsbesked och håller sig nu troligtvis gömd.

Den grundläggande förutsättningen för att erhålla brottsskadeersättning är
att sökanden har skadats till följd av brott. Om gärningsmannen är känd
kräver Brottsoffermyndigheten regelmässigt en fällande dom. Vänsterpartiet
har full förståelse för detta krav, men anser dock att det måste gå att erhålla
brottsskadeersättning i de fåtal fall där synnerliga skäl föreligger. Ett sådant
skäl kan vara när gärningsmannen visserligen är känd men det av
omständigheterna förefaller mindre troligt att målet kommer att prövas.
Brottsoffermyndigheten säger i sitt beslut vad gäller den nu 15-åriga flickan:
"I avvaktan på att den rättsliga processen är avslutad kan någon brotts-
skadeersättning för närvarande inte lämnas." I de fall där den åtalade fått
avvisningsbeslut och gömmer sig, eller har lämnat landet, kommer det med
största sannolikhet aldrig att bli någon rättslig process. Brottsoffer-
myndigheten bör därför ha möjlighet att kunna göra en samlad bedömning av
omständigheterna och på denna grund fatta beslut om brottsskadeersättning.
Vänsterpartiet anser att det är direkt stötande att nuvarande regler inte kan
täcka fall som det beskrivna och att Brottsoffermyndigheten därför bör ges
möjlighet till en samlad bedömning som inte ensidigt inriktar sig på den
rättsliga processen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet till samlad bedömning vid beslut om
brottsskadeersättning i vissa fall.

Stockholm den 26 oktober 1998

Ulla Hoffmann (v)

Tanja Linderborg (v)

Kalle Larsson (v)

Alice Åström (v)

Carlinge Wisberg (v)

Tasso Stafilidis (v)

Rolf Olsson (v)

Yvonne Oscarsson (v)

Lena Olsson (v)

Sture Arnesson (v)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Claes Stockhaus (v)