med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor

Motion 1997/98:Ub2 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, mp, kd)

I rubricerade proposition föreligger förslag till ändring av timplanen för grundskolan Lpo 94. Detta trots att intentionerna i den nya läroplanen är att det är skollagen och målen i läroplanen som skall vara styrande för skolans organisation och undervisningens bedrivande. Den statliga detaljstyrningen skulle minska och övergå till att enbart omfatta mål- och resultatstyrning.

Regeringen gör nu tvärt om och ökar återigen detaljstyrningen. Regeringen föreslår förändringar i en timplan som ännu inte fullt ut tillämpas i Sveriges alla kommuner. Någon utvärdering av Lpo 94 omfattande alla ämnen har då inte heller kunnat göras i någon nämnvärd grad. Utan en sådan granskning föreslår regeringen ändå ändringar med omfattande konsekvenser, inte minst på det lokala planet i de olika skolorna. Det mest logiska och följdriktiga borde vara att först göra en utvärdering och sedan överväga förändringar och eventuella förslag.

Skulle regeringen ändå anse sig ha underlag för förändringar vill vi anföra följande.

Med regeringens förslag om ökat timtal för idrott och hälsa samt slöjd minskas balansen och likvärdigheten mellan de s.k. praktisk-estetiska ämnena. Hemkunskapen har det lägsta antalet undervisningstimmar av dessa ämnen i grundskolan, nämligen 118 klocktimmar. Ämnesområdet förekommer inte i gymnasieskolan. Genom förslaget att öka det lokala utjämningstalet för skolans val från 15 till 20 procent riskerar hemkunskapen att ytterligare marginaliseras.

I samband med läroplan 94 för grundskolan framfördes krav på ett utökat tidsutrymme för hemkunskapen för att kunna ge eleverna förutsättningar att nå de i läroplanen och kursplanen uppsatta målen. I Nationell handlingsplan för nutrition (regeringsbeslut 1995-10-26) anges att ”ämnesområdet mat och hälsa bör stärkas inom grundskolan”.

Ämnet idrott och hälsa fick i Lpo 94 ett delvis nytt och bredare innehåll än tidigare. I kursplanen framhålls att idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för folkhälsan. Det är dock inte enbart fysisk aktivitet som har betydelse för folkhälsan. Det finns belagt i olika undersökningar att kosten är väl så viktig för en god hälsa. När det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och cancer är matkunskap viktigt. Även då det handlar om allergier och diabetes behövs kunskaper om livsmedlens näringsinnehåll och egenskaper.

Hemkunskap är ett kunskapsområde om mat, boende och därigenom inte minst personlig ekonomi som ger eleverna möjlighet, lust och inspiration till att hantera den alltmer komplexa vardagen. Det är ett kunskapsområde som handlar om elevens situation i dag. För att eleverna ska få möjlighet att arbeta från idé till färdig produkt krävs fler undervisningstimmar. Att skapa en konkret produkt – en måltid – och att träna sina färdigheter kräver både längre arbetspass per lektionstillfälle och totalt fler timmar i grundskolan.

Hemkunskapens bildningsområde bidrar till att ge eleverna ökad självkänsla och intresse för att uppskatta och vårda de ting som omger oss, att utvecklas till självständiga, medvetna och kunniga konsumenter. I Nordiska ministerrådets handlingsplan för konsumentundervisningen i skolan 1996–1999 preciseras detta: ”Följande elevens utveckling och mognad och i överensstämmelse med andra av läroplanens mål, skall de unga förvärva kunskaper så att de vid skoltidens slut kan hushålla med resurser och hantera sin ekonomi, tillvarata sina rättigheter och känna till sina skyldigheter som konsumenter, hantera den kommersiella påverkan de utsätts för, bedöma den egna konsumtionens betydelse för miljön, välja och tillaga näringsriktig och ur miljösynpunkt bra mat samt arbeta rationellt i hemmet, bedöma olika produkters säkerhet och kvalitet samt tillgodogöra sig produktinformation.” Samtliga av dessa kunskapsområden ingår i hemkunskapen och en del endast i detta ämne.

Hemkunskapen bidrar i hög grad till barns och ungdomars sociala fostran och utveckling. Den sociala och mångkulturella skolningen får eleven i hemkunskapen. Ett annat starkt argument för ökad tid för hemkunskap är jämställdhetsaspekterna, eftersom flickor och pojkar genom hemkunskapsundervisningen får likvärdig utbildning om vård och skötsel av ett hushåll. Ett viktigt kunskapsområde har med nuvarande läroplan tagits bort, nämligen samlevnadsfrågor, som tidigare ingick som ett moment i hemkunskap. Dessutom är barnkunskapen inte längre ett eget ämne i skolan.

Genom hemkunskapen kan barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik väckas och stärkas. I hemkunskapen ges dessa områden en konkret innebörd vid beredning och tillagning av livsmedel, vid skötsel av hushållsteknisk utrustning och inredning etc. Miljöfrågorna är en annan väsentlig del i hemkunskapens samtliga moment, mat, boende och ekonomi.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan innan förändringar av grundskolans läroplan övervägs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet hemkunskap får en likvärdig ställning jämfört med övriga praktisk-estetiska ämnen i grundskolan.

Stockholm den 30 september 1997
Inga Berggren (m)
Inger René (m)	Marianne Andersson (c)
Margitta Edgren (fp)	Inger Davidson (kd)
Marianne Samuelsson (mp)