med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion 1997/98:U59 av Ingrid Näslund m.fl. (kd)

Motion till riksdagen 1997/98:U59 av Ingrid Nslund m.fl. (kd)

med anledning av skr. 1997/98:89 Mnskliga rttigheter i svensk utrikespolitik

Skrivelsens innehll

Regeringen redovisar i skrivelsen de mnskliga
rttigheternas roll i regeringens utrikespolitik. Frmjande av
mnskliga rttigheter prioriteras i svensk politik och skall
ytterligare strkas s att det blir en integrerad dimension av
utrikespolitiken som helhet.

Skrivelsen innehller bde en redovisning av regeringens politik och
ambitioner t.ex. att gna strre uppmrksamhet t genomfrandet av de eko-
nomiska, sociala och kulturella rttigheterna.

Kristdemokratiska
synpunkter

Kristdemokraternas stller sig bakom ambitionen att
respekten fr de mnskliga rttigheterna skall prgla hela
utrikespolitiken och att vr politik skall vara konsekvent och
resultatinriktad.

Vi instmmer i att mlet fr detta arbete r att mnniskor i andra lnder fr
del av i folkrtten garanterade friheter, skydd mot vergrepp och en drglig
levnadsstandard.

Vi tnker ta upp ett par punkter dr vi tycker utvecklingen ger anledning
till oro och dr vi anser att regeringen br reagera.

Rtten att utva en religion

Till de grundlggande friheterna hr rtten att utva en
religion. Det r statens skyldighet att respektera denna frihet
svl som de vriga grundlggande friheterna och om det r
ndvndigt att skapa utrymme fr dem - s lnge den
enskildes frihet inte krnker andras rttigheter.

Rttigheterna omfattar alla mnniskor och ingen fr diskrimineras eller
hindras att utva sina rttigheter. Erfarenheten visar att mnniskor som
tillhr en minoritet, den m vara etnisk, sprklig eller religis, ofta behver
skydd. Drfr r klausulerna om ickediskriminering av avgrande betydelse.

Det finns en oroande tendens i vissa lnder i Europa att stta sektstmpel
p kyrkor och rrelser som inte anses tillrckligt etablerade eller som inte har
s mnga medlemmar. Ofta tycks det rra sig om en misstnksamhet mot allt
som r nytt och som kanske knns frmmande. Detta drabbar enskilda
mnniskor, som hindras att fritt utva sin religion.

I sterrike tvingas motsvarigheten till ngra i Sverige vlknda och
etablerade kyrkor vnta i 15 r innan de kan bli registrerade och f samma
rttigheter som vriga kyrkor.

I Belgien kom en s kallad sektrapport ut frra ret, dr 170 rrelser
nmndes, bland andra pingstrrelsen, den evangelikala frikyrkan i Belgien,
den katolska Opus Dei och den vlknda internationella rrelsen Ungdom
med uppgift. Rapporten har redan ftt effekter. En internationell frsamling
som nmndes i rapporten har nekats att kpa en samlingslokal. Den belgiska
regeringen har freslagit ett vervakningsorgan under justitieministeriet med
uppgift att bevaka och rapportera om rrelser som man uppfattar som
sekteristiska.

En sdan hr utveckling med vervakning och andra diskriminerande
inslag r frvnande i ett par vstlnder men ven i Europaparlamentet har
det varit mycket debatt om en rapport om sekter. Kristdemokraterna menar
att det finns anledning till kad vaksamhet nr en av de grundlggande
friheterna ifrgastts.

I Bulgarien har stor oro uttryckts frn en stor frikyrka, som varit utsatt fr
trakasserier inte minst frn press och TV. I Ryssland antogs en ny
religionslag, som till sin karaktr r diskriminerande, eftersom den delar upp
kyrkor och religioner i fem olika grupper, som har olika rttigheter. Det har
kommit flera uppgifter om att t.ex. Frlsningsarmn och den lutherska
kyrkan som inte varit verksamma s lnge i vissa delar av Ryssland p olika
stt drabbats av den nya lagen.

Vid utrikesutskottets besk i Lettland kom det fram vid samtal med
utskottet fr mnskliga rttigheter att man snarare sg Europa som en
frebild p religionsfrihetens omrde n USA, dr man tyckte det var fr
fritt. ven frn rysk sida har man tagit upp Europa och debatten om sekter
som ett exempel, nr Ryssland kritiserats fr sin religionslag.

Med anledning av detta finns det skl till kad vaksamhet och ett
konsekvent agerande vem det n r som ifrgastter religionsfriheten. Det r
viktigt att Vsteuropa, som lnge sttt fr de mnskliga rttigheterna, inte
utvecklas i negativ riktning p det hr omrdet. Ett negativt beteende kan
som synes snabbt bli ett dligt exempel fr lnder som har en mycket kort
tradition nr det gller respekten fr de mnskliga rttigheterna. EU-lnderna
har ju tagit som sin uppgift att frbereda de lnder som ansker om
medlemskap bland annat nr det gller de mnskliga rttigheterna. Vi stller
hga krav p de baltiska staterna betrffande behandlingen av etniska
minoriteter. Drfr br EU-staterna sopa rent fr egen drr nr det gller
religisa minoriteter.

Europardet har utsett en rapportr, som skall flja implementeringen av
den ryska religionslagen, vilket r gldjande. Kristdemokraterna menar att
regeringen i olika europeiska fora br initiera en debatt om utvecklingen nr
det gller religionsfrihet. Tendenser till diskriminering br genast ptalas och
fljas upp, inte minst nr det gller EU-lnder. Sverige tillsammans med de
vriga nordiska lnderna har enligt vr mening stora mjligheter att skapa
kad frstelse fr tolerans p religionsfrihetens omrde p grund av vr
tradition p detta omrde. Vi br drfr gemensamt driva denna frga.

Flyktingmottagandet

Mnniskor, vars mnskliga rttigheter krnks och som inte
kan f skydd i sitt eget land, har rtt att ska skydd i ett annat
land. Regeringen deklarerar i skrivelsen under rubriken
Flyktingkonventionen - ett skyddsnt att respekten fr de
mnskliga rttigheterna r grundlggande fr den svenska
migrationspolitiken.

Inte minst sedan den nya flyktinglagen togs, r mnga av den upp-
fattningen, att det blivit mycket svrt att f rtt att stanna i Sverige, ven
om
man utsatts fr svra vergrepp och mycket krnkande behandling i det land
man flytt frn och anser sig ha skl att knna befogad fruktan fr att
tervnda till.

Det ppekas att det finns brister i flyktingmottagandet men tyvrr finns det
ocks brister i de beslut som fattas om avvisning. Nr dessa brister ptalas,
hnvisar regeringen till myndigheternas ansvar och vill inte gna sig t
ministerstyre. I skrivelsen sgs att reglerna om de mnskliga rttigheterna
riktar sig till individen och till regeringarna, som har ansvaret fr att
individens rttigheter respekteras. Rttighetsbegreppet mste kunna omsttas
i praktisk handling. Enligt Kristdemokraternas mening mste man med denna
utgngspunkt kunna ta upp en diskussion om en regering vidtagit tillrckliga
tgrder fr att frverkliga en flyktings rttighet i det enskilda fallet.
Regeringen mste i sista hand kunna stllas till ansvar. Kristdemokraterna
anser att regeringen mste ta ett strre ansvar fr att den enskilde flyktingens
rttigheter respekteras.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige tillsammans med de vriga nordiska lnderna skall
vara pdrivande i arbetet fr kad tolerans p religionsfrihetens omrde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om flyktingmottagandet.

Stockholm den 27 mars 1998

Ingrid Nslund (kd)

ke Carner (kd)

Inger Davidson (kd)

Holger Gustafsson (kd)

Chatrine Plsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Tuve Sknberg (kd)

Rolf bjrnsson (kd)