Mururoa

Motion 1997/98:U409 av Eva Goës m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1997-10-06
Hänvisning
1997-10-10
Bordläggning
1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Barnarbete vid testanläggningen i Mururoa

Det är med bestörtning, men inte med förvåning, jag kan läsa att barn använts vid bombtestanläggningarna i Mururoa. Uppgifterna om barnarbete vid testanläggningen i Mururoaatollen finns i en rapport som Kyrkornas världsråd offentliggjorde den 3 oktober i år. Enligt rapporten anställde Frankrike mellan 600 och 900 barn under 16 år för arbete vid anläggningen som var i bruk 1963–1996. Vid mitt besök i den polynesiska övärlden 1995 bekräftade en läkare att det pågått mycket skumma saker i hemlighet och han bad mig att begära en utredning, en epidemiologisk utredning/undersökning av en oberoende expertis och av alla boende i Polynesien sedan 1963. Av rapporten framgår att 91 procent av 737 tillfrågade f d arbetare inte har något förtroende för hälsovården som erbjudits dem. Det beror givetvis på att Frankrike har mörkat sjukdomsförlopp, dödsorsaker m m. Frankrike har härskat och läkarkåren tigit.

Franska solen – atombomben

Polynesien och Söderhavet har ofta målats upp som paradiset på jorden och kallats solens öar, men de franska herrarnas sol var atom- och vätebombernas sol. Dessa herrar lovade att svampmolnen var garanterat ofarliga! I själva verket utsattes folket för ett miljömord som ingen sett slutet på.

Den svenske förkämpen för Polynesien, Bengt Danielsson, försökte de franska myndigheterna stoppa genom att förbjuda honom att utge den politiska stridsskriften ”Mururoa – mon amour”. Den avslöjade den oöver­skådliga förgiftningen av polynesiernas livsmiljö och en tragisk förslumning av de tidigare självförsörjande öborna – allt under ett totalt nonchalerande av deras krav på självstyre. Bengt Danielsson och hans fru fick trots allt bo kvar i detta älskade land, deras hem på jorden, med sina vänner och sin livsuppgift, landet där deras son är född och dotter är begraven. Hon dog förmodligen till följd atombombsproven.

Bengt Danielsson beskrev folkets utsatthet och hur den porösa atollen Mururoa efter alla kärnvapenprov ser ut som en schweizerost invändigt. Förskjutningar, höjdskillnader på upp till två meter och sprickor på 4,5 kilometer och 3,5 meter breda samt på den södra delen av Mururoa, 8,5 kilometer långa, kan idag upptäckas med blotta ögat och förmodligen läcker de ut radioaktivitet. Ingen utom den franska militären har emellertid fått komma in i området och göra mätningar. Utomstående experter har endast fått kontrollera att apparaturen fungerat – inte granska effekterna av bomb­proven.

Polynesien radioaktivt smittat

Frankrikes prov i Franska Polynesien har riskerat människors liv och hela det ekologiska systemet och fortsätter att göra det långt in i framtiden. När president Chirac återupptog atombombsproven 1995 i Söderhavet, mobiliserades en global manifestation för det polynesiska folket mot Frankrikes cyniska övergrepp. Sammanlagt sprängde Frankrike 181 kärnladdningar på atollen innan anläggningen stängdes. Chefen för provsprängningarna, Alain Barthoux, har erkänt att mindre radioaktiva läckor har konstaterats vid atollerna Mururoa och Fangataufa. Även FOA:s rapport från januari 1996 visar att kärnvapenproven läckt radioaktivitet till omgivningen och kan komma att läcka under mycket lång tid framöver ur kaviteterna på Mururoa och Fangataufa. Detta måste rimligen få konsekvenser för människors hälsa i Franska Polynesien. Nu har Frankrike dragit sig tillbaka och i och med det också sänkt ”biståndet” till Polynesien. Det borde vara ett krav från FN att Frankrike bekostar ”restaureringen” efter kärnvapenproven. Det lättsamma livets era, bombekonomins era, som Gaston Flosse kallat denna tid, är över, men människor, djur och natur lider av sviterna. Det måste vara svårt att räkna ut vad detta kostar, men det räcker inte med att bara nedmontera anläggningar och lämnar några övervakare kvar. I atollen ligger plutonium lagrat, vilket kan läcka ut till omgivande vatten. Det och mycket annat måste åtgärdas.

Epidemiologisk kartläggning behövs

Vid mitt besök på Tahiti och Mururoa i september 1995, träffade jag läkaren Jean Paul Theron, som undersökt 20 000 barn och vars far arbetat som meteorolog på Mururoa. Han bekräftade att det fanns hemliga militära rapporter om skador på folk, som bott på de direkt bestrålade områdena – flera än de två ovan nämnda atollerna. Ingen allmän hälsoundersökning har emellertid gjorts. Han efterlyste en sådan kartläggning, en epidemiologisk undersökning av hela polynesiska folket sedan den första kärnvapensprängningen. Även dödsattester borde granskas vid en sådan kartläggning. Detta borde, enligt honom, ligga inom EU:s eller FN:s ansvarsområde. Om människorna i Franska Polynesien skall kunna ställa franska staten till svars måste en medicinsk kartläggning göras idag. Kärnvapenproven och dess avfall får varken glömmas eller gömmas.

En fråga för EU och FN

Det är oerhört cyniskt att överge folket i Polynesien, efter att först ha förött livsbetingelserna genom provsprängningarna och sedan gjort dem beroende genom ekonomiska stöd. Frankrike har byggt upp ett samhälle med ekonomisk apartheid både mellan människor och olika delar av Polynesien. Världssamfundet får inte lämna folket i Polynesien åt sitt öde. Det behövs påtryckningar både i EU och FN, så att Frankrike gör rätt för sig efter år av kolonialt förtryck och förödda livsbetingelser generationer framåt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige på internationell nivå i EU och FN agerar för att Frankrike tar sitt ekonomiska, sociala och ekologiska ansvar efter kärnvapenproven i Polynesien,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på internationell nivå initiera en epidemiologisk kartläggning med anledning av kärnvapenproven i Polynesien,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på internationell nivå kräva att rapporten om barnarbete på Mururoa följs upp.

Stockholm den 5 oktober 1997

Eva Goës (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Per Lager (mp)


Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige på internationell nivå i EU och FN agerar för att Frankrike tar sitt ekonomiska, sociala och ekologiska ansvar efter kärnvapenproven i Polynesien
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige på internationell nivå i EU och FN agerar för att Frankrike tar sitt ekonomiska, sociala och ekologiska ansvar efter kärnvapenproven i Polynesien
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på internationell nivå initiera en epidemiologisk kartläggning med anledning av kärnvapenproven i Polynesien
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på internationell nivå initiera en epidemiologisk kartläggning med anledning av kärnvapenproven i Polynesien
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på internationell nivå kräva att rapporten om barnarbete på Mururoa följs upp.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på internationell nivå kräva att rapporten om barnarbete på Mururoa följs upp.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.