Utgiftsområde 7, Internationellt bistånd

Motion 1997/98:U223 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1997-10-06
Hänvisning
1997-10-10
Bordläggning
1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

1 Inledning

En profilfråga för svensk biståndspolitik i fortsättningen blir att prioritera utvecklingssamarbetet i fattiga länder. Budgeten hänvisar till den nyligen utkomna skrivelsen ”De fattigas rätt”, som är en stark markering för regeringens inriktning att med alla tillgängliga medel bekämpa fattigdomen i världen och speciellt i de länder som Sverige har utvecklingssamarbete med. Det här betyder enligt Miljöpartiet, att Sverige aktivt måste utnyttja de unika möjligheterna att ge föredömen och bra modeller för kampen mot fattigdomen, för en rättvis fördelning av tillgångar och välstånd, för hur man från gräsrotsnivå startar arbetet med att skapa ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Miljöpartiet har alltid sett biståndet som ett säkerhetspolitiskt instrument. Det är inte starka militära försvar som skapar stabila länder. Det åstadkommer man bättre genom en framgångsrik kamp mot sociala orättvisor och mot problem som har med jordens överbefolkning att göra.

2 Miljön

En god miljö är också en förutsättning för ett samhälles stabilitet , och den viktigaste naturresursen i världen är utan tvekan vatten, som dessutom är vårt viktigaste livsmedel.

Brist på vatten betyder brist på livsmedel, och när de livsuppehållande naturresurserna är i farozonen, blir risken för såväl nationella som inter­nationella konflikter stor.

Naturresurser har ofta av människan i industriländerna betraktats som självklara och gratis. När de förvandlats och bearbetats till en produkt, har de plötsligt fått ett pris och ett värde. Men uttaget, minskningen av natur­resursen har inte dragits av vinsten. Det är av avgörande betydelse att Sveriges samarbetsländer i utvecklingssamarbetet får klart för sig, att ett lands miljöskuld är en realitet och att den växer i takt med nonchalerandet av den. Västvärlden har alltför sent upptäckt, att återställandet av skadad miljö i sitt ursprungliga skick sällan ger ett fullgott resultat. Likaså bör de beräknade ”reparationskostnaderna”, dvs. miljöskulden, vara med i ett lands, regions eller kommuns budget. Ekonomin i västländerna har ju ofta fungerat så, att vinsterna från t.ex. ett överutnyttjande av naturen kan tillfalla ett privat företag, medan kostnaderna och de negativa följderna för samma plundrande måste betalas av samhällsmedborgarna.

3 Enprocentsmålet

Biståndsramen ligger även i årets förslag från regeringen på 0,7 % av BNI. Fortfarande saknas den plan för en återgång till 1-procentsmålet, som flera av riksdagspartierna krävt. Miljöpartiet menar, att målsättningen måste vara en trestegsplan med höjning av biståndet varje år, och föreslår för de närmaste åren: ca 0,78 % av BNI 1998, ca 0,81 % för år 1999, och ca 0,84  % år 2000. De extra pengar vi lägger till biståndsramen är inte finansierade med höjda skatter, utan med minskningar inom budgetramen. Regeringens argumentation och försvar för att låta biståndet ligga kvar på samma nivå fram till 2000 är, att biståndet efter budgetsaneringen trots allt kommer att öka med 472 miljoner kronor detta budgetår. Man framhåller också, att de flesta internationella biståndsgivare idag går ner i volym, men att den svenska regeringen däremot ökar själva biståndsvolymen till 0,72 % av BNI år 2000.

4 Hinder i biståndsarbetet

Biståndsdebatten har de senare åren ofta handlat om misslyckanden snarare än framgångar. Ett felriktat bistånd kan resultera i att ett utvecklingsland blir biståndsberoende och inte självt tar itu med nödvändiga samhällssektorer, som utbildning, omsorg, miljö. Eller att man sparar in på samhällsinsatserna för medborgarna, och använder landets egna resurser till militära ändamål. För mycket pengar kan också försvinna i den statliga organisationsapparaten som tar hand om pengarna. Biståndsmedlens väg till målgruppen har ofta varit säkrare när de kunnat gå direkt via folkrörelser och organisationer.

En rad andra hinder finns för det praktiska utvecklingssamarbetet, hinder som man måste arbeta med jämsides med de övriga arbetsuppgifterna. Drogproblem och alkoholmissbruk är alltid ett utvecklingshinder. Brist på jämställdhet och diskriminering av kvinnan kan vara ett stort utvecklings­hinder. Kvinnor har ofta ensamma hand om familjens livsmedelsförsörjning och arbetar inom jordbruk och småskalig handel. De är öppna för nya metoder och förbättringar inom sina verksamheter, men kan stoppas av att de varken får vara arrendatorer, jordägare eller få näringstillstånd själva. Socialt är de helt beroende av mannen och diskrimineras av lagen. Ett svårt hinder är också en utbredd korruption, som alltid försvagar ett lands regering och institutioner, och ökar klyftan mellan rik och fattig. I en demokrati är förutsättningarna större att skapa ett starkt och ekologiskt hållbart samhälle.

5 Mänskliga rättigheter

Frågan om respekten för mänskliga rättigheter i ett land skall vara utslagsgivande för ett utvecklingssamarbete har ofta diskuterats i biståndssammanhang. Kina är ett av de länder som nämns i sammanhanget. Det svenska biståndet i Kina består av tekniskt samarbete i form av experthjälp, undervisning, institutionsuppbyggnad, medan miljösidan av biståndet gäller övervakningssystem av t.ex. luft och buller. Några biståndsinsatser i Kina för demokrati eller respekt för mänskliga rättigheter förekommer inte, däremot kommer kontinuerligt grupper av kinesiska tjänstemän inom kriminalvården till Lund och Raoul Wallenbergsstiftelsens kurser ”On human rights and humanitarian law”. Med tanke på Kinas befolkningsstorlek utgör de givetvis en droppe i det kinesiska folkhavet, men utan det svenska biståndet i Kina, hade de inte deltagit.

I en del avtal (tyvärr dock ej alla) mellan EU:s medlemsländer och andra länder, t.ex. Ryssland, Slovenien, Uzbekistan, är demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och internationell rätt ”grund för parternas inrikes- och utrikespolitik och utgör väsentliga beståndsdelar i partnerskapet och i detta avtal”. Liknande texter borde finnas med i avtal och överenskommelser om bistånd och utvecklingssamarbete mellan Sverige och andra länder t.ex. Kina. Förutom vikten av att man från svensk sida, som en bas för samarbetet, markerar demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, är det också ett stöd för motpartslandets egna invånare som arbetar för detta.

6 Partnerskap

Svensk biståndspolitik har sedan en tid arbetat med nya samarbetsformer för utvecklingssamarbetet. Det traditionella biståndsarbetet ersätts nu med ett partnerskap, som innebär en jämlik relation med ett ömsesidigt givande och tagande, under full insyn och öppenhet. Budgeten tar upp Tanzania som exempel. Tanzanias och de skandinaviska ländernas partnerskap är överenskommet regeringarna emellan med bl.a. demokratisering och korruptionsbekämpning på programmet, och omfattar aktiviteter som ”överenskoms på basis av delad finansiering, där den tanzaniska delen ökar hela tiden. ” Det är här fråga om en jämbördig relation och ett delat ansvar både ideologiskt och ekonomiskt.

7 Tillväxt och privata investeringar

Den fattigdomsinriktning av biståndet, som kommer att prägla svenskt utvecklingssamarbete i framtiden, kräver större bredd och fler verksamhetsfält samtidigt för att bli en verklig förnyelse. I såväl biståndsskrivelsen ”De fattigas rätt” som i budgeten tar man upp den privata sektorns roll i biståndet, och samarbete med svenskt näringsliv, branschorganisationer , fackföreningar och enskilda företag, och framhåller den ekonomiska tillväxtens roll i fattigdomsbekämpningen. Miljöpartiet hänvisar i dessa frågor till sitt nyligen lämnade motionssvar till den redan nämnda skrivelsen om ”Fattigdoms­bekämpningen i Sveriges utvecklingssamarbete”, där bl.a. följande skrivs:

Frågan om tillväxtens innehåll är av avgörande betydelse – det skall vara en jämlik tillväxt som befordrar både en social och ekonomisk utveckling. Tillväxtens kaka måste fördelas så att fattigdomen minskar och därmed ökar också den enskilda människans inflytande över sitt liv och sin framtid. Bättre ekonomiska förhållanden i ett land kan också öka den offentliga sektorns utbud till medborgarna. Detta får inte bli ett fördelningsmässigt problem, så att endast den som har pengar kan utnyttja hälsovård, sjukhus och skolor/utbildning. Man får i detta sammanhang inte glömma hur tillväxtens följder och konsekvenser drabbar människan och miljön, både det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet.

Globaliseringen av världsekonomin har medfört både positiva och negativa effekter för fattiga länder. Ökade direktinvesteringar i fattiga länder medför en starkt positiv ekonomisk utveckling, men ofta saknas tillräckliga sociala och miljömässiga krav vilket medfört att utarmning av såväl människor och miljö har tilltagit. Det är därför viktigt att såväl social- som miljöklausuler införs i främst de globala handelsavtalen, dvs i WTO-systemet. Social­klausuler (’minimum labour standards’) finns i vissa multilaterala avtal och ILO har utarbetat konkreta förslag på hur dessa bör utformas. Miljöklausuler har ännu inte utvecklats på samma sätt, men är minst lika viktiga. Regeringen måste vara pådrivande för att få till stånd social- och miljöklausuler i alla relevanta internationella avtal.– – –

– – – När det gäller strukturanpassningsprogrammen framhålles i skrivel­sen att man både kan och måste göra mer för att integrera fattigdoms­be­kämpningen i programmen. Där måste effekterna för de fattiga vara en utgångspunkt. Vi menar att samma bedömning och utgångspunkt också måste sättas när det gäller liberalisering och en fri marknad. Effekterna på de fattiga måste vara förutsättningen. Vi har från Miljöpartiets sida ofta tryckt på att man i biståndspolitiken skall försöka påverka handels- och närings­strukturer. De nuvarande mönstren för världshandeln bidrar till under­utveckling i vissa länder. Det finns nya idéer om solidarisk handel, om en ”rättvis handel” som tar hänsyn till människa och miljö. Det är önskvärt att man seriöst arbetar med att få fram dokumentation och modeller för och om sådan solidarisk handel.– – –

– – – Från Miljöpartiets sida vill vi framhålla, att ökande investeringar i utvecklingsländer ställer ökande krav på rimliga miniminormer på det sociala området och på miljösidan. Vi kan inte acceptera en ekonomisk tillväxt som bygger på t.ex. barnarbete och miljöförstöring. Exempel finns på multi­nationella företag som går in i ett land och gör s.k. klipp genom att dumpa marknaden och slår ut det inhemska näringslivet med åtföljande sociala och ekonomiska problem. Social- och miljöklausuler måste alltid tillämpas i det svenska biståndet, och det ska naturligtvis även gälla inslag av privata investeringar. Skrivelsen framhåller att ’det måste finnas ett ägarskap hos den slutliga målgruppen’. Vi anser att detta är ett viktigt krav när det gäller privata investeringar som därigenom utan tvekan kan bidra till fattigdoms­bekämpande åtgärder.

Om ”Ekonomiskt tillväxt i ett utvecklingsland, Ekonomiska aspekter och Privata investeringar i biståndet”:

- - Kampen mot fattigdomen måste föras på olika fronter. Men vare sig man i ett land önskar prioritera undervisning, den sociala välfärden eller en god miljö, fordras pengar. Att sedan ett välplanerat och effektivt utnyttjande av medlen både i det kortsiktiga och långsiktiga perspektivet är det viktigaste, är en självklarhet. Miljöpartiet anser, att en höjning av det svenska biståndet ger en signal till andra länder om solidaritet med den fattiga delen av världen som har det sämst, medan sänkningen av vår biståndsnivå ger en motsatt signal. Att hänvisa till andra länders bristande vilja att stödja utsatta medmänniskor i svåra omständigheter, rättfärdigar inte en nations egna brister i det avseendet.

8 En fond för särskilda miljöinsatser

Miljöpartiet har i föregående biståndsmotioner inte föreslagit ändringar i landramarna, utan valt att i sitt budgetförslag prioritera speciella verksamheter och sektorer, och därmed gynnas hela fältet av biståndsaktiviteter i de olika programländerna. Vi föreslår också i år, att biståndsanslaget ökas med en miljard kronor, som avsättes för en fond för miljöinsatser. Miljöfrågorna finns med i de flesta av samhällets verksamheter och aktiviteter i dag, och därmed får pengar som anvisas till miljöåtgärder av olika slag en insatsverkan i hela samhället. Miljöpartiet anser, att vattenförsörjningen i världen är den viktigaste frågan på den internationella gemensamma agendan i dag. Många länder har en akut vattenbrist, många är medvetna om en accelererande vattenbrist. Men ännu är många stater omedvetna om det dolda hotet om en kommande vattenbrist, eftersom man fortfarande kan borra brunnarna allt djupare ner och nå grundvattenreservoarerna. Miljöpartiet är övertygat om, att världens accelererande vattenbrist är en säkerhetsfråga, som fordrar globala insatser, som i förlängningen är konfliktförebyggande. Därmed är vattensituationen i världen en fråga för säkerhetsrådet.

9 Östersjön

På grund av de stora behov som finns, bl.a. vad gäller föroreningar som man inte lyckats hejda i Öst- och Centraleuropa och som drabbar Östersjön, förstärks anslaget med 130 miljoner kronor per år.

10 EU:s bistånd

707 miljoner kronor av biståndet avräknas till EU:s bistånd. I budgeten kritiseras EU:s utvecklingssamarbete för att verksamheten inte alltid är kostnads­effektiv och att bristande effektivitet i genomförandet gör att målen inte alltid nås. EU:s bistånd har också kritiserats för svåröverskådlighet, att det har ett komplicerat regelverk med krångliga procedurer och dessutom är uppdelat på flera direktorat. I budgeten hänvisas till dokumentet från november 1996 ”Svensk strategi för EU:s utvecklingssamarbete” vars kritik är ovanligt uppriktig för att vara i EU-sammanhang: tydlig miljöprofil saknas, verkställande av antagna riktlinjer har varit bristfällig, handlingsprogram för att hantera miljöfrågorna i biståndet saknas, miljökonsekvensbeskrivningar genomförs inte konsekvent och resultaten redovisas inte systematiskt och slutligen: kapaciteten i kommissionen för miljöfrågor är svag och behöver förstärkas. Här är mycket att göra för Sverige, om man skall få valuta för den stora summa pengar det handlar om i bidrag.

11 FN

Miljöpartiet har alltid ansett FN som världens viktigaste internationella forum. Det är det enda riktigt öppna forum där alla jordens länder kan mötas, och där inte marknadskrafter, ekonomisk eller militär styrka påverkar rätten att få delta och komma till tals. FN är också den enda organisation, som inom sitt verksamhetsfält har den agenda som är nödvändig för att tackla de nya icke-militära hoten i världen: fattigdomen och de ökande klyftorna mellan rik och fattig, den alltför snabba folkökningen, naturresurser som stagnerar eller minskar och den ständigt ökande förstöringen av miljö och natur. Av den anledningen får FN den största delen av de medelsanslag som Miljöpartiet kan fördela till olika anslag och organisationer.

Sverige gav budgetåret 1995/96 ett frivilligt bidrag på en miljard extra till DPG-programmet i Centralasien och Kaukasus. Om möjlighet till extra frivilliga insatser finns i år, vill Miljöpartiet poängtera att utbildning i demokratiska värderingar och jämställdhet behövs i många länder, också i de flyktingläger, där flyktingar bor på andra sidan gränsen till de egna länderna, och där den politiska situationen är sådan, att ett hemvändande kan bli möjligt tidigare än man förutser.

Miljöpartiet välkomnar det nya anslaget ”utsatta barn i fattiga länder” och vill särskilt framhålla Tjernobylolyckans barn, de svältande barnen i Nord­korea, och insatser för handikappade barn. Kompletteringar bör göras från det humanitära anslaget också.

På Internationella demokratiska institutet IDEA:s stora seminarium i somras diskuterades ”stolen elections” – stulna val. Det är en beteckning för ett fritt val, där en demokratisk opposition får majoritet och vinner valet, men där de som förlorat valet fortfarande sitter vid makten. Enklaste sättet är, att – omedelbart valsiffrorna blir kända – fängsla den vinnande oppositionen. Diskussionen gällde: hur utformar man valen så att stölder och kupper inte kan göras? IDEA:s arbete, dels med att utforma nya demokratiska val­metoder, dels arbetet med valövervakning, är i förlängningen ett starkt stöd i kampen mot fattigdomen, en kamp som knappast blir framgångsrik i ett land utan demokratiskt styrelseskick.

De 600 miljonerna som återstår att redovisa i Miljöpartiets budgetförslag om ökning till ramanslaget önskar vi fördela på följande sätt:

UNDCP (narkotikaprogrammet)/WHO (programmet mot alkoholmissbruk)

20 miljoner

UNDP/DPG (Democracy, Participation and Governance)

100 miljoner

UNFPA (befolkningsfonden)

50 miljoner

UNHCR (flyktingkommissarien)

50 miljoner

Unicef (stärka Unicef:s fattigdomsinriktning)

50 miljoner

WFP (livsmedelsprogrammet) anslaget här är inte ett ytterligare tillskott, utan ett nej till budgetens nerdragning av anslaget med 20 miljoner, vilket motiveras bl.a. med att programmets administration är för stor. WFO gör emellertid stora livsmedelsinsatser vid katastrofsituationer och är t.ex. ett av de få FN-organ som har tillstånd att verka i Nordkorea.

20 miljoner

OSSE (bidrag till vissa internationella organisationer)

60 miljoner

NGO (svenska organisationer)

70 miljoner

Bilateralt samarbete – Sida – anslagspost 9 Humanitärt bistånd

50 miljoner

Övrigt multilateralt samarbete, miljöinsater (budgetnerdragning 10 miljoner)

20 miljoner

Särskilda multilaterala insatser (ny budgetpost som möjliggör icke organisationsbundet stöd) utsatta barn i fattiga länder

100 miljoner

IDEA (Internationella demokratiska institutet – extra anslag till insatser för att undvika ”stolen elections”)

10 miljoner

SUMMA

600 miljoner

12 Fördelning på utgiftsområden

Miljöpartiet föreslår följande fördelning av anslag på utgiftsområde 7.

Förslag till anslag 1998 och beräkningar 1999 och 2000, milj. kr

7

Internationellt bistånd

Regeringen

Miljöpartiet

Förslag

Beräknat

Beräknat

Avvikelse från regeringen

1998

1999

2000

1998

1999

2000

Totalt utgiftsområdet

11 434

12 028

13 041

1 730

2 130

2 530

Anslag

A 1

Biståndsverksamhet

10 214,3

10 796,3

11 796,8

1 600

2 000

2 400

A 2

Biståndsförvaltning

409,3

421,4

433,9

B 1

Samarbete med Central- och Östeuropa

789,8

785

785

130

130

130

B 2

Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier

21

25

25

13 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet framhåller och arbetar med hänsyn till sambandet mellan en ekologiskt hållbar utveckling, naturresursanvändningen och miljöskulden,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör lägga en plan för höjning av biståndet till 1 %,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet stöder kvinnor i kampen mot diskriminering och för jämställdhet,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall lägga speciell vikt vid demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, vilket också tydligt skall synas i texten till avtal och överenskommelser,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet har en egen plan för varje enskilt land över hur man på ett effektivt sätt bekämpar korruption, som är ett hinder i fattigdomsbekämpningen,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndsprojekt med vatten, i länder som har problem med sin vattenförsörjning prioriteras i utvecklingssamarbetet,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fond för särskilda miljöinsatser,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens Östersjömiljard,

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör arbeta för att EU:s kapacitet och arbete med miljöfrågor och praktiska miljöproblem förstärks och förbättras,

  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svältande barn i Nordkorea, Tjernobyls offer i Vitryssland och handikappade barn, speciellt minoffren, får medel från det humanitära anslaget och från det nya anslaget Utsatta barn i fattiga länder,

  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flyktingars brist på stöd och undervisning i flyktingläger som ligger i närheten av det egna hemlandet speciellt beaktas,

  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att IDEA:s arbete med valmetoder och valövervakning får speciellt stöd,

  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel till FN,

  14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt Miljöpartiets förslag i tabell,

  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för åren 1999 och 2000 enligt tabell.

Stockholm den 6 oktober 1997

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)


Yrkanden (30)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet framhåller och arbetar med hänsyn till sambandet mellan en ekologiskt hållbar utveckling, naturresursanvändningen och miljöskulden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet framhåller och arbetar med hänsyn till sambandet mellan en ekologiskt hållbar utveckling, naturresursanvändningen och miljöskulden
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör lägga fram en plan för höjning av biståndet till 1 %, av biståndet
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör lägga fram en plan för höjning av biståndet till 1 %, av biståndet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet stöder kvinnor i kampen mot diskriminering och för jämställdhet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet stöder kvinnor i kampen mot diskriminering och för jämställdhet
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall lägga speciell vikt vid demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, vilket också tydligt skall synas i texten till avtal och överenskommelser
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall lägga speciell vikt vid demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, vilket också tydligt skall synas i texten till avtal och överenskommelser
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet har en egen plan för varje enskilt land över hur man på ett effektivt sätt bekämpar korruption, som är ett hinder i fattigdomsbekämpningen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i utvecklingssamarbetet har en egen plan för varje enskilt land över hur man på ett effektivt sätt bekämpar korruption, som är ett hinder i fattigdomsbekämpningen
    Behandlas i
  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndsprojekt med vatten, i länder som har problem med sin vattenförsörjning prioriteras i utvecklingssamarbetet
    Behandlas i
  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att biståndsprojekt med vatten, i länder som har problem med sin vattenförsörjning prioriteras i utvecklingssamarbetet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fond för särskilda miljöinsatser
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fond för särskilda miljöinsatser
    Behandlas i
  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens Östersjömiljard
    Behandlas i
  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens Östersjömiljard
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör arbeta för att EU:s kapacitet och arbete med miljöfrågor och praktiska miljöproblem förstärks och förbättras
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör arbeta för att EU:s kapacitet och arbete med miljöfrågor och praktiska miljöproblem förstärks och förbättras
    Behandlas i
  19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svältande barn i Nordkorea, Tjernobyls offer i Vitryssland och handikappade barn, speciellt minoffren, får medel från det humanitära anslaget och från det nya anslaget Utsatta barn i fattiga länder
    Behandlas i
  20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svältande barn i Nordkorea, Tjernobyls offer i Vitryssland och handikappade barn, speciellt minoffren, får medel från det humanitära anslaget och från det nya anslaget Utsatta barn i fattiga länder
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  21. att riksdgaen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flyktingars brist på stöd och undervisning i flyktingläger som ligger i närheten av det egna hemlandet speciellt beaktas
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  22. att riksdgaen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flyktingars brist på stöd och undervisning i flyktingläger som ligger i närheten av det egna hemlandet speciellt beaktas
    Behandlas i
  23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att IDEA:s arbete med valmetoder och valövervakning får speciellt stöd
    Behandlas i
  24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att IDEA:s arbete med valmetoder och valövervakning får speciellt stöd
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel till FN
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av medel till FN
    Behandlas i
  27. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt Miljöpartiets förslag i tabell
    Behandlas i
  28. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt Miljöpartiets förslag i tabell
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för åren 1999 och 2000 enligt tabell.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för åren 1999 och 2000 enligt tabell.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.