med anledning av prop. 1997/98:109 Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Motion 1997/98:So37 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp)

Inledning

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. I propositionen föreslås att fyra nya yrkesgrupper skall omfattas av bestämmelserna om legitimation, samt att de yrkesgrupper som kan erhålla legitimation får ett skydd för yrkestiteln. Några grupper undantas från titelskyddet.

I propositionen föreslås också att en treårig prövotid skall kunna föreskrivas för legitimerad personal. En möjlighet till interimistisk återkallelse av legitimation föreslås vid fall av grov oskicklighet eller uppenbar olämplighet, samt att den absoluta preskriptionstiden för åläggande av disciplinpåföljd förlängs till tio år och att ordförandes möjlighet att ensam fatta beslut i ärenden hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) skall utvidgas. Det föreslås även att HSAN:s beslut skall kunna överprövas av länsrätten.

Även andra yrkesutövare än läkare med specialistkompetens föreslås kunna utses till verksamhetschef vid enhet där det bedrivs psykiatrisk tvångsvård. En chefsöverläkare skall även fortsättningsvis utöva verksamhetschefens uppgifter i den del av vården som regleras i tvångspsykiatrilagarna. I propositionen görs även ett antal andra ändringar som träder i kraft samtidigt med den nya lagen. Vi ställer oss bakom ett flertal av regeringens förslag, men har avvikande mening på några punkter. Det gäller kriterierna för legitimation och skyddad yrkestitel.

Legitimation

På flera ställen i propositionen beskrivs på ett bra sätt fördelarna med att vissa yrkesgrupper har ett kompetensbevis i form av legitimation. Regeringen anser att patientsäkerheten måste vara överordnad övriga kriterier när det gäller bedömningen av om ett yrke skall omfattas av bestämmelserna om legitimation. Legitimationens främsta ändamål är att ge allmänheten och myndigheter upplysning om en yrkesutövares kompetens och lämplighet att utöva det yrke som legitimationen avser. En legitimation ger också samhället möjlighet att på ett märkbart sätt reagera med en indragning av legitimationen när en yrkesutövare allvarligt missköter sig.

Tyvärr talar regeringen i propositionen också om att kretsen legitimerade yrkesutövare inte bör göras alltför vid. Eftersom det finns flera yrkesgrupper som anser att de uppfyller de krav och kriterier som ställs för att erhålla legitimation och som även de lyfter fram legitimationen som ett sätt att tillgodose patientens krav på säkerhet i vården, anser vi att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till bedömning av vilka yrkesutövare som skall kunna erhålla legitimation då regeringen i sin proposition endast använder sig av kriteriet ”patientsäkerhet”. Regeringen bör i kommande bedömningar inte ta hänsyn till antalet yrkesgrupper som kan komma i fråga för legitimation, då det inte finns något sakligt skäl att medvetet begränsa antalet legitimerade yrkesgrupper. Kvalitet och patientsäkerhet måste vara ledstjärnor.

Skyddad yrkestitel

När det gäller skyddad yrkestitel finns det legitimerade yrkesgrupper som ställer sig frågande varför bara vissa yrkesutövare skall erhålla rätt till sina yrkestitlar. För oss är det också svårt att förstå varför regeringen anser att endast en del av de legitimerade yrkesgrupperna skall få sina yrkestitlar skyddade. När det gäller t.ex. sjukgymnaster och sjuksköterskor säger regeringen:”Regeringen kan inte se att det finns berättigade skäl för någon att få kalla sig t.ex. sjukgymnast eller sjuksköterska utan att ha legitimation för yrket.” Det tankesättet måste som vi ser det gälla fler yrkesgrupper än de få som regeringen föreslår skall få skyddade yrkestitlar. Vi föreslår därför att regeringen även här bör återkomma med ett nytt förslag till riksdagen där man ger fler yrkesgrupper möjlighet att skydda sina titlar. Regeringen bör i en ny bedömning i första hand se till patientens/kundens bästa genom att underlätta för dem att välja en yrkesutövare som har tillräcklig kompetens i sitt yrkesutövande. Regeringen bör i sitt ställningstagande när det gäller andra yrkesgrupper använda sig av samma resonemang som när det gäller sjukgymnaster och sjuksköterskor.

Uppenbart anser regeringen själv att fler yrkesgrupper bör ha skyddade yrkestitlar eftersom regeringen uttalar att Sveriges leg. optiker på sikt bör kunna omfattas av ett titelskydd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka gruppen legitimerade yrkesutövare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka gruppen med skyddad yrkestitel.

Stockholm den 14 april 1998
Thomas Julin (mp)	Ragnhild Pohanka (mp)