Utveckling av psykologiska metoder

Motion 1997/98:So261 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

1 Inledning

Efter att under stora delar av 1970- och 1980-talet ha fört en tynande tillvaro har 1990-talet inneburit en renässans för psykologisk testning. Tendenserna är lika över hela Europa. I dag finns en stor efterfrågan på material som kan utgöra bra beslutsunderlag. Behovet av psykologisk testning ökar, vilket bl.a. har till följd att personer med ingen eller mycket ringa psykologisk kunskap finner en marknad för likaledes ofta dåligt anpassade och utvecklade test inom främst rekryteringsområdet.

2 Psykologiska test som metod

Psykologiska test används av psykologer som arbetsinstrument inom bl.a. hälso- och sjukvård, socialtjänst, habilitering, rättsmedicinalväsende, skola och yrkesmässig rehabilitering. De ingår som hjälpmedel vid utredningar, utvecklingsbedömningar, diagnostik och utvärdering för att tillgodose verksamheters krav på – och behov av – systematiserad psykologisk kunskap. I arbetslivet och i försvaret används psykologiska test för rekrytering och urval.

Målet med att använda test som arbetsinstrument i diagnostik, utredning och bedömning är grovt sett att kunna få hjälp att precisera en persons färdigheter eller förmåga; kunna beskriva hur personen fungerar dvs. dra slutsatser om hur stabilt en psykologisk process är utvecklad och hur personen därmed förhåller sig i olika situationer; få bidrag till att närmare fastställa skador, felfunktioner, utvecklingsbrister eller emotionella störningar; skapa underlag för behandling eller träning, liksom att definiera utgångspunkterna för att underlätta och stödja en persons utveckling.

Det breda användningsområdet innebär att psykologiska test har olika inriktning. De kan t.ex. ha neuropsykologisk karaktär och ge en uppfattning om omfattning och lokalisering av eventuella hjärnskador samt kartlägga språkutveckling och dyslexi. De kan även ha fokus på personlighetsfaktorer.

3 Utveckling av psykologiska test

Psykologiska test ingår således som en väsentlig del i psykologens metodarsenal. De används när psykologen behöver kompletterande information om enskilda individer eller grupper. Resultaten från enskilda test integreras i de bedömningar som psykologen gör utifrån andra tillgängliga data.

Psykologiska test bygger på psykologisk forskning och skall, för att kunna användas på ett riktigt sätt, vara standardiserade, dvs. utföras på samma sätt och under i allt väsentligt likartade betingelser samt poängsättas enligt på förhand givna kriterier. Den enskilde individens resultat jämförs med resultaten hos en normpopulation. Detta innebär bl.a. att det för ett enskilt test kan finnas tillgängliga data på hur olika individer och grupper i olika åldrar handskas med materialet, s.k. normdata. Ett enskilt lands språk, kultur och miljö utgör en av de viktigaste grunderna för de nämnda likartade betingelserna.

De i Sverige använda psykologiska testen har ofta ett internationellt ursprung. Utvecklingen av svenska psykologiska instrument har av kostnadsskäl varit tämligen begränsad. Internationella instrument har i allt tätare takt kommit och fångat upp förändringar i kulturell miljö och övriga betingelser för mänsklig tillvaro i sina respektive befolkningsgrupper.

En vetenskaplig och tillämpad utveckling av dessa har inte heller kunnat ske i Sverige av kostnadsskäl. Dessa nyare versioner av internationella test saknar svensk standardisering och normering. De är, trots att såväl instrument som manualer kunnat översättas till svenska, inte rättvisande i vår miljö. De bör inte användas i kliniskt psykologarbete utan anpassning till svenska förhållanden.

Det finns ett stort behov av att åstadkomma ett sådant anpassningsarbete och därmed standardisera i första hand ett basbatteri för mätning av psykologiska variabler. På motsvarande sätt behöver nya svenska test utvecklas.

Test behöver också vara valida och tillförlitliga. Validiteten anger den grad med vilken instrumentet mäter eller förutsäger vad det avser att mäta eller förutsäga. Prognosförmågan hos ett psykologiskt test är en viktig del av validiteten och av stor praktisk betydelse. Validiteten kan variera för ett test beroende av såväl testsituation som testperson och testare.

God validitet hos ett psykologiskt test är beroende av reliabilitetsnivån, dvs. tillförlitligheten. God reliabilitet innebär att individerna får samma resultat om testningarna upprepas under samma förhållanden.

De nämnda kraven på validitet och reliabilitet innebär att standardisering av internationella eller svenska psykologiska test är en tämligen omfattande och kostsam process. Det innebär t.ex. att varje test måste utprövas på tämligen stora svenska grupper innan det kan rekommenderas för användning. Anknytning till forsknings- och utvecklingsarbete är en nödvändighet.

Svensk psykologisk forskning ligger internationellt mycket långt framme och har gjort sig internationellt känd på en rad viktiga fält. Den utgör också grunden för den tillämpning som praktiskt verksamma psykologer svarar för. I många svenska psykologiska forskningsprojekt används test – utländska och svenska – för ändamål som hänger direkt samman med arbetet i projektet. Dessa test skulle med beaktande av insamlade data kunna komma psykologisk tillämpning till del om ett standardiseringsarbete kunde finansieras.

4 Behov av resurser

Denna anpassnings- och utprövningsprocess har hittills inte funnit sina finansiärer. Detta framgår av en utredning som Sveriges Psykologförbund har genomfört under 1994. Fortsatt arbete därefter i samarbete med Socialstyrelsen, Landstings- och Kommmunförbunden har visat på det stora behovet av psykologiska test inom många områden – men även på fortsatta stora svårigheter att finna finansiärer av testutveckling.

De vetenskapliga forskningsråden inriktar sig regelmässigt på grundforskning eller sådan tillämpad forskning som inte rymmer moment av metodutveckling och är inte en framkomlig väg för finansiering av utvecklingsarbetet.

Andra myndigheter eller företrädare för den offentliga sektorn ser det inte heller som möjligt att bidra med anslag för forskning och utveckling (FoU). (Undantag utgör AMI-verksamheten inom AMS och Värnpliktsverket som bedriver sådant FoU-arbete för eget bruk). Detta utgör ett stort bekymmer både för verksamheterna och de praktiskt verksamma psykologerna som måste konstatera att flera betydelsefulla test som psykologer har behov av är föråldrade och därmed inte mäter vad de skall mäta. Ur kvalitetssäkringssynpunkt är situationen allvarlig och kan innebära direkta problem för rådsökande, patienter och klienter.

Eftersom Sverige utgör ett litet land är de kommersiella möjligheterna små för att finansiera de större standardiseringsinsatserna för psykologiska test. Samtidigt anvisas ofta dessa kommersiella vägar för testutvecklingen. En jämförelse med t.ex. den medicinska/farmakologiska metod – och preparatutvecklingen – där den kommersiella industrin lägger ned ofantliga summor på utvecklingsarbetet låter sig inte göras.

Finansieringsmöjligheterna för vetenskaplig konstruktion, utprövning och därtill relaterat forsknings- och utvecklingsarbete bör därför uppmärksammas. När det gäller metodutveckling utan omedelbar kommersiell förräntning, men där människors behov av adekvata och rättvisande metoder väger tungt.

Vänsterpartiet anser att det är angeläget att regeringen ges i uppdrag att se över frågan.

5 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av forskning och utveckling inom det psykologiska metodområdet, framför allt psykologiska test.

Stockholm den 3 oktober 1997
Britt-Marie Danestig (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)	Marie Engström (v)
Ulla Hoffmann (v)	Tanja Linderborg (v)
Stig Sandström (v)	Per Sundgren (v)
Alice Åström (v)