Begränsning av nyårssmällandet

Motion 1997/98:N233 av Bo Nilsson (s)

Perioden i samband med jul- och nyårsfirandet 1996–1997 var värre än någonsin när det gällde det s.k. nyårssmällandet – husdjur som skräms från vett och sans, skadade tonåringar och söndersprängda parkeringsautomater och postlådor m.m. Listan kan göras lång. Många äldre människor känner oro och djup vånda.

I västra Skåne har ca 8 000 namnunderskrifter samlats in och lämnats till kommunstyrelserna i Landskrona och Helsingborg med krav om att staten återtar kontrollen över försäljningen av pyrotekniska artiklar, framför allt de som avger knalleffekter.

Riksdagen antog hösten 1993 en ny ordningslag (1993:1617) som trädde i kraft den 1 april 1994 (Prop. 92/93:210 och 93/94:JuU1). Den nya lagen innebär att det tidigare generella tillståndskravet togs bort och att det i stället införs en regel med krav på tillstånd när användningen av pyrotekniska varor i det enskilda fallet medför risk för skada eller olägenhet för person och egendom (3 kap. 7§).

De omständigheter som i första hand skall beaktas vid denna riskbedömning är tidpunkten och platsen. Enligt ordningslagen kan det vidare genom lokala föreskrifter vara möjligt att utvidga tillståndskravet till att gälla generellt i vissa avseenden (3 kap. 9§). Det är således möjligt för en kommun att föreskriva att pyrotekniska varor inte får användas utan tillstånd inom områden som är särskilt känsliga, t.ex. vid sjukhus och vårdhem.

Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar hantering och import av sådana varor. Enligt lagen är den som hanterar explosiva varor skyldig att vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förhindra t.ex. brand eller andra skador (7 §). Enligt förordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor (FBE) får sådana varor hanteras och importeras endast av den som fyllt 18 år. För att en explosiv vara skall få hanteras och importeras, krävs att den är godkänd av Sprängämnesinspektionen (SÄ). Inspektionen skall upprätta en förteckning över godkända varor. SÄ har utfärdat föreskrifter till lagen och förordningen.

Tillstånd för försäljning m.m.

Av bestämmelserna framgår att tillstånd krävs för att sälja fyrverkerier. Ett krav för sådant tillstånd är att föreståndaren har grundkunskaper om gällande regler och om riskerna med fyrverkerier samt hur försäljningen skall gå till. Den som har tillstånd att överlåta explosiva varor skall förvissa sig om att förvärvaren har rätt att inneha explosiva varor av det slag och i den mängd som överlåtelsen avser (33 § FBE).

Sammanfattningsvis finns fyra kategorier pyrotekniska varor: 1. Bordsfyrverkerier där det inte finns någon åldersgräns 2. Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 15 år för innehav 3. Pyrotekniska varor med en åldersgräns på 18 år för innehav 4. Pyrotekniska varor som kräver tillstånd för innehav.

Försäljningen av fyrverkeripjäser i Sverige har fördubblats sedan början av åttiotalet. Till nyåret 1995 köpte svenska folket sådana pyrotekniska artiklar för 200 miljoner kronor. Erfarenheterna visar att gällande regler är klart otillräckliga för att stävja missbruk av pyrotekniska varor och överträdelser av gällande regler. Slopandet av det generella tillståndskravet och den i princip fria handeln med fyrverkeriartiklar har lett till en stark ökning av rent okynnessmällande i först hand före och i samband med nyårshelgen. Vid nyårshelgerna inrapporteras ständigt ett stort antal fall av missbruk till polismyndigheterna på många håll i landet. Sjukhusens akutmottagningar rapporterar också om ett ökat antal patienter med mer eller mindre allvarliga skador. En man i Göteborg dödades vid sprängning av en s.k. jubileumsbomb, innehållande 400 g krut och försedd med en drivladdning som gör att bomben skjuts 100 meter rakt upp i luften. I ett inlägg i GP berättar läkaren Anders Wallmon om den vrede och vanmakt han känner inför den fria hanteringen av pyrotekniska detaljer. Avsprängda fingrar, delar av eller hela händer, brännskador och ögonskador är de vanligaste skadorna vid användning av raketer och smällare. Ofta är dessa skador svårbehandlade med betydande risker för bestående men.

Från polishåll bedömer man skadeverkningarna av denna oansvariga hantering.av pyrotekniska varor så allvarliga att man i flera större städer förenat sig i en skrivelse till Justitiedepartementet i vilken man kräver skärpta regler mot försäljning och användning av fyrverkeripjäser.

Sprängämnesinspektionen har i en skrivelse till Näringsdepartementet föreslagit ändringar i förordningen om brandfarliga och explosiva varor och överväger med anledning av dödsolyckan i Göteborg skärpta regler för innehav av tyngre och krutstarka fyrverkerier bland annat s.k. jubileumsbomber.

Näringsutskottet har i samband med behandling av motioner i detta ämne tidigare inhämtat yttranden från olika remissinstanser. Samtliga de instanser som företräder allmän- och konsumentintressen ställer sig klart positiva till förslag om en skärpning av gällande lagstiftning: ”Rikspolisstyrelsen ser med tillfredsställelse på om hanteringen av fyrverkerier m.m. blir föremål för en översyn i skärpande riktning. Styrelsen instämmer i allt väsentlig i de beskrivningar om handhavandet av pyrotekniska varor som ges i motionerna.” – – – ”Konsumentverket stöder motionärernas krav på en översyn av bestämmelserna för hantering av pyrotekniska varor.” – – – ”Kommunförbundet stöder bedömningen att det behövs en översyn av försäljningsformer och handhavande av pyrotekniska varor.”

Näringsutskottet gör i bet. 1996/97:NU10 en utförlig genomgång av frågan om hanteringen av fyrverkeriartiklar men drar härefter slutsatsen att gällande lagstiftning är tillräcklig, samtidigt som man inte utesluter ”att en viss uppstramning av tillsynen och kontrollen är erforderlig”. I sammanhanget hänvisas samtidigt till att kommunerna genom ordningsstadgan har stöd för att ingripa mot avarter när det gäller hantering av pyrotekniska varor. Under de senaste åren har emellertid problemen förvärrats samtidigt som flera kommuner själva framhåller att gällande lagstiftning är otillräcklig för att komma till rätta med de missförhållanden som ett ständigt utökat okynnessmällande innebär. Så t.ex. framhåller kommunledningen i Helsingborg att man inte kommit åt problemet genom ändringar i den lokala ordningstadgan. Alltfler enskilda personer och intresseföreningar/organisationer engagerar sig också för ett totalstopp för smällare enligt dansk modell.

Det torde idag inte råda några som helst tvivel om att lagändringar behövs för att stävja det starkt tilltagande missbruket av pyrotekniska varor som i synnerhet kring nyårshelgerna kommit att bli ett allt svårare gissel för både människor och djur. Som utgångspunkt för en skärpning av lagstiftningen kan andra europeiska länder, vilka begränsat försäljningen av fyrverkerivaror, tjäna som exempel. Av särskilt intresse är Danmark som helt förbjudit smällare och enbart tillåter försäljning av raketer.

Nu har justitieministern dessbättre antytt att något bör göras. Flera motioner har också väckts med samma syfte.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot användning av pyrotekniska artiklar, framför allt de som avger knalleffekt.

Stockholm den 2 oktober 1997

Bo Nilsson (s)