Sjöfylleri

Motion 1997/98:L902 av Kia Andreasson (mp)

1 Inledning

Båtlivet är för många människor en källa till avkoppling och rekreation. På senare år har intresset för fritidsbåtar dessutom ökat väsentligt. Det är viktigt att säkerheten i våra farvatten – både när det gäller nöjestrafik och yrkessjöfart – hålls på en hög nivå. Straffbestämmelserna om onykterhet till sjöss spelar i detta sammanhang en betydelsefull roll.

Frågan om en särskild bestämmelse om ansvar för onykterhet till sjöss övervägdes redan på 1920-talet. Först år 1967 infördes emellertid en uttrycklig bestämmelse i ämnet. Denna bestämmelse togs in i 325 § sjölagen och behölls i sak oförändrad fram till den 1 juli 1991, då de nuvarande bestämmelserna om onykterhet till sjöss infördes.

2 Nuvarande bestämmelser

De nu gällande bestämmelserna om nykterhetsbrott till sjöss finns i 325 och 325 a §§ sjölagen. Enligt 325 § sjölagen skall den dömas för sjöfylleri som framfört fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgjort uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och så varit så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel, att det kan antas, att han inte på ett betryggande sätt kunnat utföra vad som därvid ålegat honom. Bestämmelserna är tillämpliga på alla typer av fartyg oavsett om fråga är om båtar eller skepp.

3 Frågan om att införa promilleregler

Frågan om att införa promilleregler för sjötrafikens del har vid ett flertal tillfällen aktualiserats, men har hittills alltid avvisats. Det finns olika skäl till detta, men framför allt har man hänvisat till de starkt skiftande och dessutom särpräglade förhållanden som råder inom sjötrafiken.

I regeringens proposition 1993/94:44 avstod regeringen från att införa promillegränser för sjötrafiken. I stället fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera resultatet av de ändringar i sjöfylleribestämmelserna som trädde i kraft den 1 juli 1991. Resultatet är entydigt. Av utvärderingen kan bl.a. följande utläsas: ”Av de tillfrågade ger en överväldigande majoritet sitt stöd för införandet av ett gränsvärde för grovt sjöfylleri. Drygt 80 procent av båtklubbsordförandena, alla sjöpolisenheter utom en, över 90 procent av de svarande från Kustbevakningen och alla utom tre inom lotsenheterna anser att ett gränsvärde för grovt sjöfylleri bör införas.” De flesta i undersökningen ger uttryck för att alkohol och sjötrafik i allmänhet inte hör ihop. Många anser också att någon typ av körkort borde införas.1

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att regeringen inom kort återkommer med förslag om ändring i sjölagen så att promillegränser för sjötrafiken införs. Regeringen bör även överväga om förarintyg skall införas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i sjölagen att promillegränser för sjötrafiken införs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av förarintyg.

Stockholm den 24 september 1997

Kia Andreasson (mp)

[1]	BRÅ-PM 1996:1 s. 77 f.