Skada vid naturkatastrof

Motion 1997/98:L602 av Leo Persson m.fl. (s)

I samband med naturkatastrofer i form av häftiga regn, stora översvämningar i samband med häftiga vårflöden, dambristningar etc. så uppkommer frågan om vem som kan vara behjälplig vid finansiering av reparationer av skada.

Skador vid översvämningar efter reglerade vattendrag i samband med stora översvämningar uppkommer ibland på egendom av olika slag.

Även så inträffar både jordskred och undermineringar som medför stora skador på skog, mark och vägar. Ett sådant exempel är det intensiva regnet över norra Dalarna natten mellan den 30 och 31 augusti 1997. Då föll över 130 mm under några få timmar och åstadkom skador på Fulufjället och även på angränsande vägnät för miljontals kronor. Stora skogsarealer bröts samman och förstördes i den våldsamma avrinningen från Fulufjällets östra sida, och då speciellt drabbat blev områdena vid Gälgån samt vägnätet väster om Sörsjön och upp mot Mörkret.

Andra exempel är att dammar brister, källarvåningar översvämmas och ibland hela byggnader raseras eller flyter bort, och som sagt vägar förstörs. Även hela industrier har raserats.

Kraftbolagen som äger vattenregleringsrätten är ofta ovilliga att diskutera ersättningar till dom som drabbas ekonomiskt, trots att vattenkraftsproduktionen är mycket lönsam och mycket väl skulle tåla denna pålaga. I allmänhet är det samhällets olika instanser som får gå in och täcka de ekonomiska skadorna, reparera vägar och broar eller återuppbygga en rasad industri som i de flesta fall är mycket viktig ur regional synpunkt.

Privatpersoner som drabbas har ytterst små möjligheter att få rimlig ersättning för skadad eller förlorad egendom. De försäkringar som numera är möjliga att teckna mot denna typ av skador har också , i den mån denna möjlighet utnyttjas, mycket höga självrisker. Privatpersoner drabbas ofta hårt ekonomiskt utan att de har möjlighet att få ersättning.

Senaste översvämningen som beskrivs i inledningen av motionen berörde vattendragen som utgör Fuluälven med biflöden. Befolkningen drabbades svårt i Sörsjön, Storbron, Mörkret, Tjärnvallen och Gördalen. Turist- och fritidsanläggningarna vid Näsfjället och Morbäcksätern var också hårt ansatta genom isolering av bortspolade vägar. De som såhär ofrivilligt drabbas får oftast, som sagt, stå för kostnaderna själva. Detta förhållande är inte rimligt.

Vid andra katastrofer som inträffar, i t.ex. de reglerade älvarna finns ju regleringsföretagen, vattenkraftproducenterna, som borde ta ett större ansvar. I det senare fallet upplevs orättvisa, och det förhållandet bidrar till att skapa en negativ inställning till vattenkraftsproduktion. I fallet som berör Fulufjället så borde regelverket kring de s.k. ”skredpengarna” som disponeras av Försvarsdepartementet kunna vara ett alternativ.

Vi motionärer föreslår att regeringen funderar över om det inte skulle gå att konstruera en specialfond som täcker denna typ av skador. Finansiärer skulle vara kraftindustrin och delvis staten. Statens andel skulle då gälla det som ej berör de reglerade vattendragen. Kraftbolagen skulle avsätta en liten del av sina vinster till fonden och staten tillföra de medel som kallas ”skredpengar”. En sådan fond skulle inte påverka vattenkraftproducenternas vinster märkbart och statens ”skredpengar” skulle kunna växlas upp i denna fond. Fonden skulle bli av stort värde för dem som drabbas. Det som idag gäller är inte acceptabelt.

Vi motionärer menar att regeringen bör uppta förhandlingar med de vattenkraftproducerande företagen om inrättande av en riksomfattande fond som ersätter översvämningsskador efter reglerade vattendrag samt även skador efter skredsituationer, med generös tillämpning. Går inte detta att lösa så får regeringen överväga lagstiftningsvägen.

Vad vi motionärer aktualiserat i denna typ av skadereglering bör också vara ett villkor vid omprövning av gamla vattendomar och fastställande av nya.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för skador i samband med naturkatastrofer och översvämningar efter reglerade vattendrag.

Stockholm den 1 oktober 1997
Leo Persson (s)
Per Erik Granström (s)	Iréne Vestlund (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)	Laila Bäck (s)