Kvinnofrid

Motion 1997/98:Ju724 av Christina Axelsson och Ann-Kristine Johansson (s)

1 Kvinnofrid

Redan under Birger Jarls tid (död 1266) diskuterades frågan om kvinnovåld. Då instiftades de så kallade frihetslagarna om hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid. Tyvärr finns inget skriftligt bevarat från den tiden men lagarna återfinns i Östgötalagen under Edsöresbalken. Edsöreslagstiftningen byggde på att man genom ed lovade att straffa brott som kränkte den allmänna friden i landet.

Lagen innehåller att den som våldtager en kvinna har brutit edsöret. Straffet för detta brott var biltoghet, det vill säga fredlöshet i hela riket och förlust av all lös egendom. Avlösning av biltoghet kunde ske endast om målsägande inlade förbön hos kungen. Dessutom skulle den biltogne erlägga 40 marker till kungen för att bli återupptagen i friden.

Sedan denna tid har det runnit mycket vatten under broarna och våldtäktsbrott ses inte längre som frihetsbrott utan har kommit att benämnas sexualbrott.

Straffen för våldtäkt i dag varierar mycket. Under sommaren har flera fall av råa våldtäkter dömts väldigt milt i en del domstolsinstanser. Tolkningen av lagutrymmet i dessa frågor verkar vara ganska vid, eftersom olika instanser kan döma så olika.

Lagen måste vara till för att skydda offret. För att veta vad som verkligen gäller måste lagtexten skärpas.

Man kan lätt få intrycket att en del som dömer anser att det är kvinnan själv som förorsakar våldtäkten genom att klä sig på ett visst sätt, vara berusad eller ha för korta kjolar. Detta tyder på en mycket föråldrad kvinnosyn. I dagens jämställda samhälle måste en kvinna kunna klä sig och uppföra sig som hon vill utan att det för den skull betyder att hon vill ha sex med främmande män. Även graden av motstånd för att skydda sig har diskuterats.

Det ska räcka med att en kvinna säger nej!

Om en kvinna blivit våldtagen utsätts hon för en mängd undersökningar och utredningar. Det är inte bara själva läkarbesöket som är ingående. Polisförhören upplevs många gånger kränkande och när brottet väl har kommit till domstol känner många målsägande vanmakt över hanteringen av deras utsago. Den våldtagna ska bevisa att hon verkligen har blivit utsatt för brottet, att hon verkligen inte ville, att hon har känt sig kränkt, att hon gjort motstånd etc. Vi förstår att det är viktigt med undersökningar och utredningar men åklagarens utredare borde mer koncentrera sig på att ingående förhöra den misstänkte förövaren om han kan bevisa att brott inte är begånget. Även förhörsmetoderna måste bättre värna om offret.

Våld har blivit en del av vår egen vardag. Vi måste alla lära oss att våga ingripa när vi ser någon bli angripen. Enligt vad vi har kunnat läsa i pressen händer det att folk ”bara tittar på” när någon blir angripen.

Att vara vittne och inte ingripa då någon utsätts borde också vara straffbart.

2 Utbilda i jämställdhet

För att förebygga de tendenser till ökat våld som vi i dag ser i samhället måste vi arbeta mer förebyggande. Redan i förskola och skola måste vi lära barnen vad jämställdhet innebär. Vi måste lära ut om människors lika värde, att ingen ska utsätta någon för något som man själv inte vill bli utsatt för. Pappors betydelse för sina barn måste inpräntas hos män redan när de är små pojkar.

Läran om jämställdhet måste in som ett ämne på skolschemat, det räcker inte med mainstreaming.

Jämställdhet mellan kvinnor och män handlar om rättvisa, rent spel och justa spelregler. Såväl män som kvinnor ska vara fria från förtryck och ha möjligheter att växa och utvecklas som individer. Samhällets resurser skall också fördelas rättvist ur jämställdhetssynpunkt. Med manligt dominerande normer och värderingar som i dag finns hindras många kvinnor från att växa. Kvinnor och deras värderingar måste få samma utrymme i samhället som mannens. Båda könens erfarenheter gör att olika problem blir mer allsidigt belysta och därför blir besluten också klokare. Vi måste på olika sätt fortsätta den väg vi har börjat på i Sverige med ”Varannan damernas”. Vi måste också snabba på processen så att fler kvinnor får mer makt. Här är kvinnors framtid på arbetsmarknaden ett viktigt inslag.

3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vid motionen anförts om tydligare lagstiftning om våldtäktsbrottet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vid motionen anförts om utbildning i jämställdhet.2

Stockholm den 5 oktober 1997
Christina Axelsson (s)	Ann-Kristine Johansson (s)

1 Yrkande 2 hänvisat till AU.