Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1997/98:95 Ändringar i kriminalvårdslagstiftningen

Motion 1997/98:Ju39 av Andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1997/98:95
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1998-03-27
Bordläggning
1998-04-14
Hänvisning
1998-04-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Barn till föräldrar i fängelse är de sällan nämnda och ofta bortglömda brottsoffren. I Sverige finns det tusentals barn som varje år lever separerade från sin fängslade mamma eller pappa. Detta är något som sällan diskuteras i den kriminalpolitiska debatten. I regeringens proposition ”Ändringar i kriminalvårdslagstiftningen m.m.” saknas ett tydligt barnperspektiv. I kriminalvårdslagstiftningen (KvaL) talas endast om kontakten med närstående och anhöriga. För att tydligt markera barnets behov av och rätt till kontakt med sin fängslade förälder är det viktigt att barnen omnämns i KvaL.

I barnkonventionen, artikel 9 punkt 3, sägs: ”Konventionsstaterna ska respektera rätten för det barn som är skilt från den ena eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.” Det är bra både för den intagne, dess barn och samhället om kontakten kan upprätthållas under fängelsevistelsen.

En av grundtankarna i KvaL (4 §) är att anstaltsvistelsen ska inriktas på åtgärder som förbereder den intagne för tillvaron utanför anstalten. Här utgör permissionerna en viktig del i möjligheten för den intagne att behålla en kontakt med anhöriga och andra personer i dess närhet. Här är det viktigt att det KvaL kompletteras med barnens behov och rättigheter till en kontinuerlig kontakt. För att ytterligare underlätta kontakten och föräldrarollen för den intagne skall hänsyn till barnet tas även när det beslutas vid vilken anstalt den dömde skall placeras. Vad som ovan anförts om att underlätta kontakten mellan den intagne och dess barn bör ges regeringen till känna.

Enligt KvaL skall permissioner kunna ges, om särskild anledning förekommer. Det kan t.ex. gälla närståendes begravning, besök hos tand­läkare eller optiker, besök hos frivårdsmyndighet eller sociala myndigheter. Ingenstans nämns barnen. Det vore på sin plats att tillfoga besök på egna barns skolavslutningar, luciafirande på daghem, barnets födelsedag och andra tillfällen när det kan vara betydelsefullt för barnet att även den fängslade föräldern finns på plats. Vad som ovan anförts om rätten till permission bör ges regeringen till känna.

Även brottslingar bryr sig om sina barn. Det finns många mammor och pappor på våra fängelser som längtar efter sina barn och som har starka skuldkänslor. Viljan att vara en tillräckligt bra förälder borde uppmuntras och stärkas under tiden i fängelset. Att förbättra villkoren för fångarnas familjer är i högsta grad att arbeta förebyggande och brottspreventivt. Idag görs inte mycket för att stödja familjen inom kriminalvården.

I Europeiska fängelseregler antagna av Europarådets ministerkommitté 1987, regel 43, står: ”Fångar ska tillåtas att kommunicera med sina familjer och, om det är möjligt med hänsyn till behandlingsbehov samt krav på säkerhet och ordning i anstalten, med andra personer eller representanter för organisationer utanför anstalten samt att ta emot besök från sådana personer så ofta som möjligt.”

KvaL bör kompletteras med verksamheter som syftar till att direkt stödja den intagnes kontakt med sina barn. Kriminalvården bör underlätta brev- och telefonkontakter, förbättra besöksregler och besöksförhållanden och anpassa dem efter barnens behov och rättigheter.

På framför allt klass I, II och III-anstalter bör permanenta familje- och samlevnadskurser anordnas för intagna och deras familjer. Dessutom bör besökslägenheter, som de på Österåker- och Hallanstalterna, ställas i ordning på samtliga klass I- och II-anstalter.

Har den intagne ett socialt nätverk visar studier att han/hon har en god prognos. Saknar man ett socialt nätverk är man utlämnad till fängelsets nätverk. Att stödja och kunna behålla en familjetillhörighet och gemenskap utanför fängelset betyder oerhört mycket för den intagnes rehabilitering och möjligheter att återvända till sin familj och ett ordnat liv när strafftiden är avverkad. Sett ur barnets perspektiv är det minst lika viktigt att kriminal­vården gör allt för stödja familjen och relationerna till barnen. Även föräldrar som begått grova brott kan vara viktiga för sina barn. Det är aldrig brottet eller strafflängden som avgör en förälders lämplighet. Varje enskild föräldra-barn-relation måste bedömas utifrån sina förutsättningar. Ingen förälder ska diskvalificeras enbart på grund av att han/hon hamnar i fängelse. Vad som ovan anförts om kriminalvårdens insatser för att stödja familjen bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta kontakten mellan de intagna och deras barn,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till permission,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriminalvårdens insatser för att stödja familjen.

Stockholm den 26 mars 1998

Görel Thurdin (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Lennart Brunander (c)

Sven Bergström (c)

Sivert Carlsson (c)

Agne Hansson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Ingrid Skeppstedt (c)


Yrkanden (6)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta kontakten mellan de intagna och deras barn
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att underlätta kontakten mellan de intagna och deras barn
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till permission
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till permission
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriminalvårdens insatser för att stödja familjen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kriminalvårdens insatser för att stödja familjen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.