med anledning av prop. 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige

Motion 1997/98:Jo66 av Eva Eriksson m.fl. (fp)

Inledning

Det är bra att regeringen nu äntligen är färdig med översynen
av de svenska miljömålen. Miljömålen har reducerats från att
ha varit över 170 till att nu sammanfattas i femton
övergripande miljökvalitetsmål. Vi ser med glädje på hur
våra krav inom kemikalieområdet blivit tillgodosedda och
det är även bra att regeringen fått med ett internationellt
perspektiv i miljöarbetet. Det kan i sammanhanget vara
relevant att blicka tillbaka för att se hur miljömålen fungerat
i praktiken. Lite nedslående är att målens funktion i svensk
miljöpolitik hittills till största delen inte kan beskrivas som
något annat än att vara vackra formuleringar - dock på
oblekt papper. 1995 konstaterade Naturvårdsverket i en
utvärdering av svensk miljöpolitik att åtta av nio miljömål
inte nåtts. De nio mål Naturvårdsverket valt att utvärdera
valdes för att de svarar mot viktiga miljöhot och täcker flera
olika områden inom miljöpolitiken. Ett mål nåddes -
dryckesförpackningar ska återtas till minst 90 procent.
Resultatet blev att målet har nåtts för aluminiumburkar, 33 cl
glasflaskor samt för returflaskor från Vin & Sprit AB. För
PET-flaskor återtas knappt 85 procent och
materialåtervinning av PET-flaskor sker till närmare 70
procent. Att detta mål nås beror mest på att enskilda
människor tar större ansvar för miljön.

Det är viktigt att hålla i minnet att det inte är målen som det är fel på.
Miljökvalitetsmålen är uppställda efter bedömningar av vad miljön tål. Men
det är först när målen väl är fastställda som det hårda arbetet börjar. Då är
det
viktigt att komma ihåg delarna i miljöarbetets kedja. Länsstyrelserna spelar
en stor roll, liksom kommuner och naturligtvis även enskilda individer.
Tillsyn och miljöövervakning är nödvändiga och väsentliga instrument i
miljöarbetet.

I och med regeringens proposition ställs höga krav både på kommuner,
länsstyrelser, enskilda individer och företag. Med rätt förutsättningar, som
angivits ovan, är det en bra utveckling.

Den liberala miljöpolitiken sätter stark tilltro till den enskilda människans
insats för att skapa en god miljö. Det innebär också att varje individ måste ta
ansvar för sin livsstil så att den bidrar till en hållbar utveckling. Att
förvalta
jordens resurser för de kommande generationerna är ett stort ansvar. Men
människan har till hjälp i arbetet en unik kapacitet att kunna se konsekvens-
erna av sitt handlande och lära av sina misstag. Hon har också en unik
möjlighet att medvetet kunna göra moraliska ställningstaganden och ändra ett
destruktivt beteende.

Bakläxa

Regeringen har haft fyra år på sig att presentera en
proposition med substantiellt innehåll. Vad regeringen
lyckats prestera under mandatperioden är i princip att skapa
femton rubriker utan efterföljande text med innehåll. Det
finns inte ens en fullständig beskrivning till förslag på
delmål.

Det är delmålen som ger styrningen med mål ett reellt innehåll. Det är där
miljöpolitikens miljökvalitetsmål utformas. Därför är det beklagligt att
regeringen undanhåller riksdagen möjlighet att ha synpunkter på hur
miljöpolitiken utformas. Detta kan vi i Folkpartiet inte acceptera. Vi menar
att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett följdförslag till
delmål.

Allmänt

Tidshorisonten är mycket otydlig. Propositionen använder på
flera ställen tidsrymden "inom en generation". Intrycket ges
på något ställe att därmed ska avses 25 år. I gängse
språkbruk innebär en generation ca 30 år. Vi antar att
regeringens inriktning är att ställda miljömål ska uppnås
inom högst 30 år. Större tydlighet hade varit på sin plats. De
riktvärden som angivits i den åberopade propositionen avser
endast trafikbuller "vid nybyggnation eller väsentlig
ombyggnad av trafikinfrastruktur". I nämnda propositions
åtgärdsprogram diskuteras en första etapp inriktad mot
fastigheter som exponeras för väsentligt högre buller än de
angivna riktvärdena för nybyggnation. Det framstår därför
som helt oklart vilken långsiktig målsättning regeringen har
för befintlig miljö. Är den långsiktiga målsättningen att
nämnda riktvärden skall underskridas generellt i all
bebyggelse eller har regeringen ingen långsiktig målsättning
alls för befintlig miljö?

Målen

Regeringen har föreslagit femton nya miljökvalitetsmål.
Dessa är:

1. Frisk luft. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter
och kulturvärden inte skadas.

2. Grundvatten av god kvalitet. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i
ytvatten.

3. Levande sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara
ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer. Naturlig produktionsför-
måga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska
och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för
friluftsliv värnas.

4. Myllrande våtmarker. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållan-
de funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för
framtiden.

5. Hav i balans samt levande kust och skärgård. Västerhavet och
Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktion samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras.

Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelse-
värden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nytt-
jande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling
främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra
störningar.

6. Ingen övergödning. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska
inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, biologisk mångfald eller
möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

7. Bara naturlig försurning. Mark och vatten ska inte försuras genom
nedfall av föroreningar eller av markanvändning. Försurningen ska inte öka
korrosionshastigheten i tekniskt material.

8. Levande skogar. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk
produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras
och kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

9. Ett rikt odlingslandskap. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens
värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas
samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras
och stärks.

10. Storslagen fjällmiljö. Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet
vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kultur-
värden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och
så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas
mot ingrepp och andra störningar.

11. God bebyggd miljö. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska
utgöra en god och hälsosam livsmiljö och fungera för alla och bidra till en
förbättring av den regionala och globala miljön. Natur- och kulturvärden ska
tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och
utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och energi och andra naturresurser främjas.

12. Giftfri miljö. Miljön ska långsiktigt vara fri från ämnen och metaller
som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors
hälsa eller den biologiska mångfalden.

13. Säker strålmiljö. Människors hälsa och den biologiska mångfalden
ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

14. Skyddande ozonskikt. Ozonskiktet utvecklas så att det långsiktigt ger
skydd mot skadlig UV-strålning.

15. Begränsad klimatpåverkan. Halten av växthusgaser i atmosfären ska
i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en
nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska
mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för
hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder
ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås.

I stort sett är det Naturvårdsverkets förslag till miljömål (18 stycken) som
nu har modifierats och sammanförts. Regeringen skriver att det övergripande
generationsmålet tillsammans med miljömålen utgör en ny struktur för
arbetet med miljöpolitiken. Därför avser regeringen att tillsätta en
parlamentarisk beredning som ska få i uppgift att i samverkan med berörda
myndigheter göra en samlad översyn av den nya strukturen för miljöarbetet. I
och med de löst hängande delarna är det nödvändigt med en sådan översyn.

Mark - inför ett mål för att
bevara den biologiska
mångfalden

Det finns inom miljöpolitiken vissa akuta problem som till
exempel hotet mot skogens biologiska mångfald. För att
även kommande generationer ska kunna se ugglor,
hackspettar, mossor och andra djur och växter är det viktigt
att bevara de unika orörda skogsmiljöer som ännu finns kvar.
Att rädda utrotningshotade arter har inte bara emotionell
betydelse. Om den ekologiska balansen rubbas kan det få
oanade konsekvenser. Omkring 1 950 arter är idag
utrotningshotade eller minskar kraftigt. Varannan dag
avverkas ett område där man är väl medveten om att det
finns hotade arter, enligt Naturskyddsföreningen.

Ett sätt att skydda naturskogen och den biologiska mångfalden är att
undanta viss skogsmark från skogsbruk. För att Sveriges sista naturskog ska
kunna bevaras för kommande generationer måste andelen skog som skyddas
i reservat öka. I Sverige skyddas endast cirka 0,8 procent produktiv
skogsmark nedanför fjällregionen. Det kan jämföras med cirka 10 procent
regnskog som skyddas i tropikerna.

För att Sverige skall kunna axla ett globalt ledarskap inom miljöområdet
måste riksdag och regering se till att först sopa rent framför egna dörrar. Det
är först då som vi med trovärdighet kan arbeta med miljöfrågorna på det
regionala och globala planet.

Skyddet av den biologiska mångfalden står högst upp på vår miljö-
dagordning.

I remissvaren har det framförts en besvikelse över att det inte finns ett
särskilt mål för att bevara den biologiska mångfalden. Vi delar den kritiken
trots att det under varje mål finns underrubriker som slår fast mål för den
biologiska mångfalden. Det hade dock varit värdefullt att få en samlad bild
av den biologiska mångfalden. Därför menar vi att ett övergripande miljö-
kvalitetsmål för biologisk mångfald bör införas.

Utvecklingen av det konventionella jordbruket mot en mer hållbar produk-
tion av livsmedel är viktig. Miljöersättningsprogrammet är ett bra redskap för
att upprätthålla en miljöinriktning på jordbruket. Att uppehålla en hög
ambitionsnivå för jordbrukets miljöarbete måste tydligt framgå av sektors-
ansvaret. På detta område görs idag ett betydande arbete inom näringen. Vi
liberaler stödjer detta arbete, men det behöver dock intensifieras. Mot
bakgrund av de höga ambitioner som finns för miljöarbetet inom jordbruket
är det viktigt att miljöersättningsprogrammet utvecklas vidare. Det är av stor
vikt att bevarandet av odlingslandskapet och den biologiska mångfalden sätts
i centrum. Jordbrukslandskapet och landsbygden är en stor nationell tillgång
ur miljö-, företagar- och turistsynpunkt.

Luft - inför en gemensam
koldioxidavgift i EU

I april i år fastslog miljöministrarna i världens åtta rikaste
länder - den s k G8-gruppen - att klimatförändringar utgör
det största miljöhotet mot världens utveckling.

Under FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 undertecknades en klimat-
konvention som innebär att koldioxidutsläppen måste begränsas över hela
världen för att ge någon effekt. I konventionen beskrivs dock på flera ställen
att det krävs mer av industrinationer som till exempel Sverige. Detta är
rimligt och det är viktigt att Sverige agerar med kraft och minskar
koldioxidutsläppen för att på ett trovärdigt sätt kunna driva frågan på det
internationella planet. Efter Riomötet träffades nya överenskommelser i
Kyoto. I Kyotoprotokollet var bågen högre spänd än vad den var i Rio de
Janeiro-konventionen. Här gäller bindande beslut om konkreta åtaganden.
Mellan 2008 och 2012 ska världens 34 rika i-länder skära ned sina utsläpp av
växthusgaser med i genomsnitt drygt 5 procent.

Men den svenska socialdemokratiska regeringen handlar precis tvärtom.

Enligt klimatkonventionen måste användningen av fossila bränslen minska
i hela världen. Samtidigt är trafiken en av de främsta orsakerna till att
Sverige inte lyckats stabilisera koldioxidutsläppen enligt riksdagens
miljömål. Dessutom kommer koldioxidutsläppen med stor sannolikhet att
öka när kärnkraftverket i Barsebäck avvecklas.

Också inom EU har den svenska regeringen gett upp koldioxidmålet. Sam-
tidigt som de flesta andra EU-länderna ska sänka sina utsläpp med 10-20
procent har Sverige i EU begärt att få öka utsläppen med 5 procent. Det är
knappast en offensiv miljöpolitik.

Folkpartiet liberalerna anser att det är viktigt att få ner koldioxidutsläppen
och vill därför verka för att riksdagens miljömål om koldioxidutsläpp uppnås
samt att Sverige i EU verkar för att minska koldioxidutsläppen såväl inom
den egna nationen som i hela EU-området. Vi föreslår därför att Sverige i EU
verkar för att en gemensam koldioxidavgift införs.

Vatten - epoken för
älvutbyggnaden måste vara
över

Den absoluta merparten av Sveriges älvar är exploaterade för
att utvinna elektrisk kraft. I dag återstår endast ett fåtal av de
stora älvarna och andra betydande vattendrag i outbyggt
skick. En utbyggd älv med följande miljöskador kan inte
återställas. Det är därför av stor betydelse för naturvården att
de orörda älvarna och andra vattendrag bevaras. De besitter
unika naturvärden och utgör ofta viktiga ekosystem för
hotade djurarter. Vid ett flertal tillfällen under den
innevarande mandatperioden har dock frågan om att bygga
ut vattenkraften förts på tal.

Riksdagen har genom systemet med fastställda riksintressen beslutat att
skydda det mest värdefulla av den återstående "älvnaturen". Detta har
föregåtts av omfattande utredningar och analyser där bevarandevärdet redan
har vägts mot vattenkraftsintresset. Denna avvägning har skett till fördel för
naturen och för miljöintresset. Det finns ingen anledning att göra några andra
bedömningar i dag av de älvar som riksdagen bara för några år sedan beslutat
att skydda.

I propositionen skriver regeringen om stöd till småskalig vattenkraft (sid
61): "Stöd ges med 15 procent av investeringskostnaden i småskaliga och
miljövänlig kraftverk. Regeringens bedömning är att i de fall vatten-
kraftsutbyggnaden sker måste det ske med hänsyn till den biologiska
mångfalden och miljön i övrigt." Vi finner denna formulering rent av
stötande. Det finns ingen miljövänlig vattenkraft som inte har inverkan på
såväl miljön runt omkring vattendraget som den direkta vattenmiljön.

Epoken av älvutbyggnad måste nu vara slut och istället för att minska
skyddet för de orörda vattendragen bör det tvärtom utökas genom att flera av
de ännu oskyddade vattendragen klassas som riksintresse inom ramen för
naturresurslagstiftningen. Vi menar vidare att detta bör föras in i miljö-
kvalitetsmålen.

Övergödningen av våra kustvatten är ett omfattande miljöproblem som vi
sett effekterna av under flera årtionden: tillväxt av alger och blomning av
växtplankton har ökat och allt fler bottenytor saknar syre. Detta beror till
stor
del på kväve- och fosforutsläppen från land. Det är nödvändigt att utsläppen
av både kväve och fosfor minskar.

Dessutom är det angeläget att restaurera våtmarker och förbjuda
markavvattning i det kustnära området längs Norrlandskusten samt i södra
Sverige.

MKB av
kärnkraftsavvecklingen

Det är frapperande att läsa regeringens miljömål och krav på
i vissa fall långtgående miljöåtgärder och krav som ställs på
den enskilde individen och på företag, kommuner och
länsstyrelser. Men när det gäller en av vår tids största
miljöfrågor, avvecklingen av Barsebäck, har regeringen inte
gjort några som helst miljömässiga utvärderingar. Det finns
ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för avvecklingen
av kärnkraften i allmänhet och snabbstängningen av
Barsebäck i synnerhet. Detta är djupt beklagligt. Vi i
Folkpartiet har sedan länge efterlyst en analys av hur miljön
påverkas både på kort sikt och på lång sikt. Det är orimligt
att regeringen fattat ett, både vad gäller ekonomi och
ekologi, avgörande beslut som avvecklingen av Barsebäck,
utan att någon analys och konsekvensbeskrivning för miljön
har gjorts. Detta bör ges regeringen till känna.

Buller

Bullerfrågan är otillräckligt behandlad i propositionen. Det
gäller dels att endast trafikbullret tas upp, dels att
propositionen är oklar beträffande vilket mål som faktiskt
sätts upp och dels ambitionsnivån i det som regeringen
föreslår. Samtidigt saknas helt en diskussion om
förutsättningarna för att minska trafikbullret inom viss tid. I
propositionens avsnitt "God byggd miljö" diskuteras endast
mål för trafikbuller. Vad som krävs är emellertid ett samlat
grepp på hela samhällsbullerproblemet. Häri inbegrips då
även buller från byggnaders klimatanläggningar, buller från
olika produkter som används i bostadsområden och
friluftsområden, byggbuller, skjutbanebuller, m m. Eftersom
trafikbullret är ett så svårbemästrat problem, vars lösning bl
a kräver långtgående internationella överenskommelser på
bulleremissionssidan, är det av synnerlig vikt att kraftfullt
bekämpa lokala bullerkällor för att i möjligaste mån göra
miljöer där trafikbullret inte dominerar så bullerfria som
möjligt. Gräns- och riktvärden för samhällsbuller bör därför
formuleras på ett nyanserat sätt så att varje möjlighet till
bullerfrihet tas tillvara, alldeles särskilt som det ofta kan ske
till låg kostnad.

Det långsiktiga mål som ofta angetts för buller är en ekvivalent
utomhusnivå om 55 dBA från marktrafik och s k flygbullernivå, FBN, för
flygtrafik. Samtidigt som man tyvärr måste konstatera att det är en mycket
långsiktig uppgift att överallt uppfylla denna målsättning skall man samtidigt
ha klart för sig att 55 dB inte är en god miljö; det är långt ifrån tyst. I
utredningen SOU 1993:65, Handlingsplan mot buller, definierades den goda
miljön som en ekvivalentnivå om högst 40-45 dBA i urban bostadsbebyg-
gelse. Vid riksdagens behandling av handlingsplanen instämde den dåvaran-
de regeringens talesman i denna bedömning. "I propositionens bakgrunds-
avsnitt, avsnitt 3.2, återges dock utredningens bedömning att en god yttre
miljö i tätort innebär en medelljudnivå understigande 40-45 dBA. Därför kan
man förutsätta att det är detta som avses med god ljudmiljö."

Självklart är denna lägre nivå än svårare att nå ner till generellt, men
dessbättre kan den ofta innehållas i bebyggelse som inte direkt vetter mot
trafikleder. Bullernivåerna kan nämligen variera oerhört mycket mellan olika
platser i den byggda miljön och eftersom det är så besvärligt att överallt nå
den goda miljön är det särskilt viktigt att på ett konstruktivt sätt utnyttja
varje
möjlighet att åstadkomma den goda ljudmiljön. Det är också så att flera
kommuner och länsmyndigheter i landet önskar att miljökvalitetsmål

för buller omformuleras för att även ange mål för en god ljudmiljö i
enlighet med handlingsplanens definition, jfr remissammanställningen till
Miljöhälsoutredningen, SOU 1996:24.

Dessutom kan bullernivåerna i bostadsnära rekreationsområden och
liknande också vara låga. Detta måste komma till uttryck på ett tydligt sätt i
det långsiktiga arbetet och då naturligtvis särskilt i en proposition som
handlar om långsiktiga svenska miljömål. Det är viktigt att slå vakt om tysta
områden och i möjligaste mån bullersanera bostadsnära rekreationsområden.
Vad som också är viktigt att observera är att detta kan åstadkommas i en
förtätad bebyggelse som i sig ger förutsättningar för att minska trafikarbetet
och därmed även andra emissioner från trafiken, inte minst koldioxiden.
Alldeles särskilt i de fall när man inte kan nå 55 dBA vid fasad mot trafikled
av tekniskt/ekonomiska skäl är det viktigt att tillse att de boende därför också
får tillgång till en tyst sida med god ljudmiljö, dvs en ekvivalentnivå
understigande 40-45 dBA. Det är både förvånande och beklagligt att den
nuvarande socialdemokratiska regeringen inte i någon proposition, trots
återkommande motioner från Folkpartiet, föreslagit åtgärder för att där så är
möjligt nå en sådan god ljudmiljö.

I propositionen hänvisas (sid. 144) till några tidigare propositioner
beträffande riktvärden för trafikbuller. "Regeringen anser att de beslutade
riktvärdena bör ses som långsiktigt mål." Den faktiska innebörden av detta är
oklar.

Det tekniskt mest svårbemästrade samhällsbullret är knutet till trafiken på
väg, spår och i luft. Vägtrafiken svarar för det helt dominerande antalet
bullerexponerade människor och det är därför av särskild vikt att bedöma hur
vägtrafiken som bullerkälla kan minska och vilka möjligheter som står till
buds för att minska de negativa effekterna av vägtrafikbuller i den byggda
miljön. De bullernivåer som är vanliga idag vid större trafikleder ligger långt
över en ekvivalentnivå om 55 dBA och därmed mycket långt över vad som
är god miljö.

Den byggda miljön förnyas i långsam takt. Enskilda byggnader har en
livslängd av cirka 100 år. Den byggda stadsstrukturen ändras mycket
långsamt medan de enskilda byggnaderna ofta restaureras och byggs om
flera gånger under sin livslängd. Fordonsparken förnyas snabbare än
byggnaderna.

Regeringens proposition anger långsiktiga mål, varmed enligt slutsatserna
ovan måste avses vad som kan nås inom 25-30 år. Man kan då först
konstatera att bulleremissionen från de enskilda fordonen i normal trafik
under de senast förflutna 25-30 åren minskat endast någon enstaka dB.
Samtidigt har trafikmängderna ökat kraftigt. Framåt i tiden är bedömningen
att trafiken kommer att fortsätta öka under de närmaste decennierna. Med
hänsyn till de ledtider som bilindustrin har för nya modeller, livslängden för
nya modeller och livslängden för de enskilda fordonen kan man konstatera
att åtminstone hälften av de fordon som rullar i trafiken om 25-30 år med
stor sannolikhet kommer att vara i praktiken lika bullriga som dagens bilar.
Detta förhållande är oförenligt med att ett generellt mål om 55 dBA skall nås
inom 25-30 år. Därför är det nödvändigt att utveckla det långsiktiga målet
inom bullerområdet på ett mer nyanserat och genomtänkt sätt än vad som
gjorts i propositionen. Alldeles särskilt måste man ta tillvara möjligheter att
vid förnyelse och ombyggnad tillförsäkra de boende den goda ljudmiljön
åtminstone på en tyst sida.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen godkänner motionens förslag att införa ett sextonde
övergripande miljökvalitetsmål för biologisk mångfald,

2. att riksdagen begär förslag till miljökvalitetsmålens delmål så att de kan
fastställas av riksdagen,

3. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om att det under det
tredje miljökvalitetsmålet, levande sjöar och vattendrag, fastställs att epoken
av älvutbyggnad är över,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall driva kravet att införa en gemensam
koldioxidavgift,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra en miljökonsekvensbeskrivning av avvecklingen av
Barsebäck,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att långsiktiga mål sätts för samhällsbuller och inte endast
trafikbuller samt att de långsiktiga målen formuleras på ett nyanserat sätt i
syfte att tillvarata varje tillfälle att åstadkomma en god ljudmiljö.

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man vad avser buller från markbunden trafik skall eftersträva
att även ge boende tillgång till en god ljudmiljö,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ökad vikt läggs vid att bevara hittills tysta områden och
miljöer.

Stockholm den 29 maj 1998

Eva Eriksson (fp)

Lennart Fremling (fp)

Erling Bager (fp)