Forskning och utveckling inom skog och trä i södra Sverige

Motion 1997/98:Jo604 av Sivert Carlsson m.fl. (c)

I ett kretsloppssamhälle står skogen i centrum. I skogen utgör
det naturliga kretsloppet grunden för en uthållig produktion
av vedråvara som kan nyttjas för många olika ändamål. I vårt
land är skogen dessutom vår viktigaste inkomstkälla, med en
årlig nettointäkt på ca 70 miljarder kronor.

Götaland, där tillväxten är mer än 30 miljoner skogskubikmeter per år, och
övriga delar av södra Sverige har stora förutsättningar att bli en av
Västeuropas mest betydande råvarubaser för skogliga produkter. Skogen
finns, arbetskraften finns, lång tradition och stort yrkeskunnande beträffande
hantering av skogen och träet finns och goda framtidsutsikter inom områdena
skog, trä och bioenergi finns. Däremot finns inte någon skoglig forskning
och högre skogsutbildning i södra Sverige, trots att Götaland idag svarar för
cirka 40 % av Sveriges skogsbruksvärde.

Tio sydlän har tillsammans med Södra, Sydved och Såg i Syd gjort en
gemensam kartläggning. Den visar på den mycket dåliga tillgången på skogs-
och träteknologisk utbildning i Götaland samt den låga satsningen på
forskning inom området.

Den skogliga och skogsindustriella forskningen och utbildningen är idag
nästan uteslutande förlagd till mellersta och norra Sverige. Av de forsknings-
resurser på ca 550 Mkr per år som satsas inom skogsnäringens område
kommer endast 82 Mkr Götaland till godo.

Denna obalans beträffande skoglig forskning och utbildning bidrar inte till
den optimala utveckling av södra Sveriges skogsbruk, som närvaron av
skoglig forskning och högre skoglig utbildning skulle medföra.

Det faktum att såväl ägarstrukturen som vedegenskaperna är helt olika i
södra och norra Sverige talar också för att den sydsvenska skogsnäringen
behöver viss egen utbildning, forskning och profil.

I södra Sverige är merparten av skogsbruket småskaligt och privatägt med
de särskilda förutsättningar, skötsel, lönsamhet m.m. detta innebär jämfört
med bolagsskogsbruket. Vedens olika egenskaper betyder också att det
sydsvenska virket är lämpligt för andra ändamål och slutprodukter än det
nordsvenska virket. I biologiskt avseende skiljer sig den sydsvenska skogen
från skogen i norr bl.a. när det gäller produktionsförmåga och artrikedom.
Skillnaderna har stor betydelse inte minst för möjligheten att samordna
produktions- och miljöändamål. Skogsskadornas variation och olika
utbredning kräver också forskningens lokalisering till olika delar av Sverige.
Flera skäl talar således för att en lokalisering av högre skogsutbildning och
skogsforskning bör ske i södra Sverige.

Vår svenska skog är en resurs idag och i framtiden. Men en utvecklingsbar
framtid kräver såväl utbildning som forskning. På skogsområdet kommer att
krävas ökade ekologiska kunskaper, starkare miljöinriktning och en högre
grad av förädling.

Ett växande intresse för ekologiskt hållbara produkter tillsammans med
ökad miljömedvetenhet kommer att medföra en större efterfrågan på
förädlade produkter. Det kommer också att medverka till att återinföra ett
större intresse för trä i byggandet.

Den begränsade utbildningen specifikt om trä i dagens högskoleutbildning
måste ökas och breddas för att stimulera denna utveckling. Vårt land borde,
med våra samlade skogsresurser, kunna vara ledande i träbyggnadsteknik och
användning av trä i byggande. Den obligatoriska utbildningen i trä bör
utvidgas i den högre skogliga utbildningen.

Många aktörer i Götalands skogsbygder är idag beredda att medverka till
framgångsrik och lönsam utveckling av skog och trä. För att garantera hög
kompetens hos dem som arbetar i och med skogen krävs att det kan ske en
rekrytering till den högre utbildningen inom regionen och att näringen i
regionen kan rekrytera arbetskraft därifrån. Möjlighet till vidareutbildning
och till utbildning av icke skogsbruksaktiva skogsägare måste erbjudas. Det
är av största vikt att sådan utbildning, som blir alltmer angelägen, kan
tillhandahållas inom den egna regionen.

Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län tillhör de skogrikare länen i
landet och har långa traditioner av träbearbetning i olika former, från
slöjdalster, sågverk, husfabriker m.m. till en av världens mest moderna och
miljövänliga massafabrik i Mönsterås.

Smålandslänen har också växande högskolor för utbildning av bl.a.
ingenjörer, tekniker och ekonomer. Dessutom finns en erkänt kvalificerad
miljöutbildning.

I ovan nämnda studiesociala miljö passar även skoglig utbildning och
forskning in, något som snarast bör åtgärdas.

I södra Sverige finns inom skogs- och träbranschen en uttalad och
konkretiserad vilja att stödja forsknings- och utvecklingsinsatserna inom
skog och trä. Den övergripande ambitionen är att knyta samman hela kedjan
från slutanvändarens krav tillbaka till skogens skötsel. Detta gäller såväl
forskning som utbildning.

Regeringens program för utveckling av skogsnäringen är ett steg i rätt
riktning och mycket viktigt för Småland och södra Sverige.

Med hänvisning till ovan dokumenterade stora behov av skoglig forskning,
utbildning och utveckling i södra Sverige men också till de stora biologiska,
strukturella och miljömässiga skillnader mellan förhållandena inom landet
vad gäller möjligheterna för skogsnäringen att utvecklas, är det viktigt att
dessa aspekter beaktas då beslut om fördelningen av medel skall fattas.

Den högre skogliga utbildning och den skogsforskning som vi menar
måste lokaliseras till södra Sverige bör bedrivas i den miljö forskningen
avser. Det är inte acceptabelt att forskning om sydsvensk skog enbart skall
ske på distans.

Den utbildning inom ämnesområdena skog, trä, träbygg och bioenergi som
nu påbörjas vid Högskolan i Växjö är en god start som måste få fördjupas,
breddas och utvecklas i intimt samarbete mellan utbildning, forskning och
näringsliv.

Resurser till studerandeplatser inom ovan nämnda ämnesområden bör
anslås. De av skogsnäringen framtagna tänkbara forskningsområdena bör
stödjas. Professurer i träteknologi, bioenergi, träbaserade byggsystem liksom
professurer inom exempelvis skogsteknik och träförädling bör tillskapas.

Dessutom är det viktigt att övriga utbildningar inom skog och trä, såväl
redan etablerade som exempelvis Träcentrum i Nässjö som tillkommande,
erhåller det stöd och de resurser, som kan medverka till ytterligare utveckling
och förädling av skogssektorn i södra Sverige.

Genom konstruktivt samarbete bör en ökad forskning och utveckling inom
skog och trä i södra Sverige medverka till såväl ökad kretsloppsutveckling
och exportnäring som till ökat antal arbetstillfällen i Götalands skogsbygder
- men även inom ett betydligt större område. Skogen är Sveriges gröna guld,
i många bemärkelser.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad skoglig utbildning och forskning i södra
Sverige.

Stockholm den 29 september 1997

Sivert Carlsson (c)

Agne Hansson (c)

Eskil Erlandsson (c)

Margareta Andersson (c)