med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling

Motion 1997/98:Bo24 av Sinikka Bohlin och Helena Frisk (s)

Neutrala villkor för olika boendeformer

Ett grundläggande mål i bostadspolitiken har under lång tid varit att det skall råda neutrala villkor mellan olika upplåtelseformer. Det skall vara de boendes fria val om de vill bo i hyresrätt, bostadsrätt eller egenägt småhus. I samband med skattereformen höjdes boendekostnaderna kraftigt för alla boendeformer. Därefter har utvecklingen varit väsentligt annorlunda i olika boendeformer. Hyrorna har enligt konsumentprisindex fördubblats sedan 1989 medan egnahemsägarnas boendekostnader ökat med ca 40 % under samma period.

Skillnaden i utvecklingen beror till stor del på olika kapitalkostnadsvillkor. Egnahemsägare har under de senaste åren kunnat dra omedelbar nytta av de sänkta räntorna. För hyresrätten är det staten som tillgodogör sig vinsten av sänkta räntor genom lägre utgifter i räntebidrag. Enligt budgetpropositionen från hösten 1997 minskar dessa från 27,8 miljarder kronor 1996 till 11,1 miljarder kronor 1998. År 2000 beräknas utgifterna för räntebidrag till 4,4 miljarder kronor.

Skattesystemets inverkan på räntekostnaderna innebär således orättvisa villkor för boende i skilda upplåtelseformer. Det finns ingen ”evig” subvention i räntebidragssystemet som motsvarar egnahemsägares avdragsrätt för räntekostnader. Dessutom är räntestödet till underhåll, som avsåg att kompensera för egnahemsägares ränteavdrag, numera borttaget.

Ytterligare brist i neutraliteten är att lånekostnader utöver bidragsunderlaget och den egna insatsen som fastighetsägaren skall betala belastar hyresrätten hårdare eftersom det här inte finns möjlighet att få avdrag för räntekostnaden på samma sätt som för egnahem och bostadsrätter.

Med det tryck som i dag finns på en större andel egenfinansiering vid ny- och ombyggnad är det mycket viktigt att se till att hyresrätten och bostadsrätten inte drabbas av orättvisa villkor.

I grunden kan inte neutralitetsproblemet lösas med mindre än att skattesystemet får likvärdigt genomslag i alla upplåtelseformer. Möjligheten att åstadkomma sådana förändringar i skattesystemet bör utredas. Om det inte är möjligt att lösa neutralitetsproblemet inom ramen för skattesystemet är det nödvändigt att på ett annat sätt kompensera hyresrätten och bostadsrätten för egnahemsägarens ränteavdrag. Det kan t ex vara genom ett schablonberäknat räntebidrag för nybyggnad och ombyggnad.

Därför är förslaget om att en parlamentarisk kommitté skall göra en översyn av principerna för uttag av fastighetsskatt välkommet. I kommitténs arbete om långsiktiga regler för finansiering och beskattning av bostäder bör strävan vara att göra skattesystemet neutralt så att kompenserade räntebidrag inte behövs. Bostadsstödet kan då mer renodlat utformas efter bostadspolitiska överväganden.

Neutralitetsprincipen i bostadspolitiken måste vidmakthållas i ett långsiktigt system för finansiering och beskattning av bostäder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om neutralitetsprincipen för olika boendeformer.

Stockholm den 3 april 1998
Sinikka Bohlin (s)	Helena Frisk (s)