Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling

Motion 1997/98:Bo21 av Per Lager m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1997/98:119
Tilldelat
Bostadsutskottet

Händelser

Inlämning
1998-04-03
Bordläggning
1998-04-14
Hänvisning
1998-04-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Det framtida boendet

Bostaden är basen för människans, särskilt barnens, uppfattning om omvärlden och verkligheten. Den skall inte bara tillfredsställa grundläggande skyddsbehov. Den skall vara en vilopunkt, en startpunkt, en trygghet och en språngbräda mot yttervärlden.

Vi anser att en bra bostad skall vara allas rättighet. Men vi menar också att människor kan och skall ta ansvar för sitt boende och sin närmiljö. De boende måste därför få möjlighet att delta redan vid planeringen av ny- och ombyggnation. I olika skeden i livet är kravet på boendet olika och därför är det viktigt med ett varierat bostadsutbud.

Vi kräver att allt ny- och ombyggande skall ske utifrån ekologiska grundprinciper och kretsloppstänkande. Bostaden och dess grannskap skall samordnas med omgivande natur, odling, historisk bebyggelse, bostadsnära arbetsplatser, avfallshantering och kollektivtrafik. Naturliga byggnads­material som minimerar riskerna för allergi, astma och sjuka hus skall väljas. Alla bostäder har goda möjligheter att anpassas ekologiskt. Individer, hushåll, natur och samhälle vinner på att sopor inte blandas och på att ekologiska avlopps- och toalettsystem införs.

I dag finns en småhusgaranti och byggfelsförsäkring för flerbostadshus. Miljöpartiet vill utvidga byggfelsförsäkringen till att också omfatta arbets-, fritids- och skollokaler. Det behövs en återkommande kontroll av fukt, mögel, radon, elektromagnetiska fält, ventilation, materialtillstånd och energibalans med mera. Alla skall ha rätt att bo i en miljö som inte innebär akuta hälsorisker, utan att detta innebär en större boendekostnad för dem. En satsning på allergimärkta fastigheter bör göras. Men vårt boende måste också ha estetiska kvaliteter.

Vi vill inte beskatta själva boendet men däremot den miljöbelastning som bostäderna medför. Sådana skatter eller avgifter skall handla om val av energisystem, energiutnyttjande, grad av miljöanpassning och utnyttjande av infrastruktur. I första hand är det kommunen, där fastigheten ligger, som skall ha rättigheten att ta ut dessa skatter och avgifter. Permanentboende skall gynnas i förhållande till fritidsboende. Den nuvarande fastighetsskatten, som bygger på "fiktiva" värden, bör fasas ut.

Regeringens proposition

Även om den nu ett år försenade propositionen är något tunn och endast behandlar ett urval bostadspolitiska frågor, innehåller den flera bra förslag. Några av dem är hämtade ur den bostadspolitiska utredningen. Fastighetsskatten, som är så viktig för boendekostnaden och som har visat sig ibland slå hårt och snett, lämnas dock därhän. Regeringen har valt att skjuta den viktiga frågan ytterligare framför sig genom att tillsätta en ny utredning. Det är naturligtvis inte bra, och förslag borde ha tagits fram inom Regeringskansliet under det dryga år som gått. Men bättre sent än aldrig. Tyvärr skall utredningen, enligt direktiven, endast syssla med strukturella fastighetsskattefrågor – inte nivåer. Det är bara genom ett helhetsgrepp man kan förvänta sig ett utredningsförslag som är långsiktigt hållbart för bostadsmarknaden.

Förslag till ny portalparagraf

Miljöpartiet delar till fullo regeringens bedömning vad gäller utformningen av den s k portalparagrafen. Den ställer stora krav på solidaritet och vårt gemensamma ansvar: ”Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.”

Reglerna för räntebidrag

Miljöpartiet stöder att de tidigare mycket höga räntebidragen nu så gott som helt avvecklas. Den återstående frågan gäller hur neutralitet skall uppnås mellan olika upplåtelseformer. I nu gällande system förutsätts att det finns kvar ett "evigt" räntebidrag på 30 % för hyres- och bostadsrättshus, som skall motsvara värdet av egnahemsägarnas ränteavdrag. Bostadsutredningen föreslog att detta räntebidrag skulle trappas av helt och kunna ersättas av att nybyggda hyres- och bostadsrättshus befriades från fastighetsskatt för all framtid och att de dessutom fick ett investeringsbidrag på 10 procent när de byggs. Miljöpartiet sympatiserade med en sådan lösning, men regeringen har inte fullföljt tanken i propositionen. Ett skäl till detta kan vara att förslagets ekonomiska effekter vad gäller neutralitet mot egnahem är svåra att bedöma på lång sikt. Regeringen hänvisar här också till utredningen om fastighetsskatten (se nedan) som också skall bedöma frågan om neutralitet ifrån ett helhetsperspektiv. Arbetet med att hitta bättre former för neutralisering än det eviga räntebidraget bör fortsätta.

Statliga kreditgarantier

Regeringen föreslår att statlig kreditgaranti skall, till skillnad mot vad som gäller idag, kunna lämnas även för bostadsinvesteringar som inte är berättigade till annat bostadspolitiskt stöd. Det gäller lån som avser nybyggnad, oavsett upplåtelseform, och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus.

Garantin motiveras inte minst av regionalpolitiska skäl. Den medför också att kreditinstitutens kostnader blir lägre då kravet på kapitaltäckning bortfaller för sådan utlåning som sker mot säkerhet i form av statlig kredit­garanti.

Det är viktigt att kreditgarantierna bara lämnas till miljö- och hälsoriktigt byggande. Det innebär att sådana villkor och någon form av kontroll finns kopplat till garantierna.

Bidrag för ekologisk hållbarhet

Motiveringen för regeringens förslag är bl.a. att ”utnyttja material och produktionsmetoder som tillgodoser samhällets krav på en ekologiskt hållbar utveckling”. I propositionen framhålls att ekologiska hänsyn skall tas inom alla samhällsområden och att detta också gäller bostadsbyggandet. Dels gäller det anpassning till det biologiska kretsloppet, dels till oss människor specifikt. Det gäller alltså att undvika också naturliga, men allergiframkallande, ämnen. Linolja, t ex, har man lång erfarenhet av inom byggsektorn. Den är förnyelsebar och bidrar inte till växthuseffekten, vilket däremot fossila mineraloljor gör, liksom färger som har syntetiska bindemedel. Med det är också viktigt att påpeka att all linoljefärg inte håller det ekologiska måttet. Vissa innehåller pigment med koppar- och klorhalt eller toxiska tungmetaller, trots att de marknadsförs som miljövänliga. Exempel på detta är kromgrönt och koboltblått. Innehållet i lim måste man också vara särskilt observant på.

Krav på fullständiga innehållsdeklarationer och varningstexter för byggnadsmaterial är nödvändigt för att kunna sålla bort de dåliga alter­nativen. Det gäller alla material, från färger till isolering (t ex fenol­formalde­hyd och ammoniak i glas- och mineralull, och forskares nya varningar för de isocyanater som bildas vid uppvärmning av isoleringsullen).

Miljöpartiet drev frågan om stöd till experimentell ny- och ombyggnad i Bostadsutredningen och ser positivt på regeringens förslag. Det är viktigt att det finns bidrag för experimentella ekologiska byggalternativ. Det kan handla om energi-, vatten- och avloppslösningar som i dagsläget är dyrare än konventionella alternativ, om ler- och halmhusbyggen, jordhus eller varianter med mycket återanvänt material, och kanske udda byggmaterial, speciella växthuskombinationer, men kan också inbegripa detaljer som färger för färgsättning och skydd, som beskrivits ovan. Det kan också handla om spetsutveckling av sunda inomhusmiljöer. Syftet med bidraget skall vara att täcka merkostnader och risker som uppstår för byggherrarna när ny teknik prövas i verkligt byggande. Bidraget skall dock inte vara evigt. När ny miljövänlig teknik utprovats och befunnits bra, bör den införlivas i de generella krav som ställs på byggandet och för att få statligt stöd i form av räntebidrag och kreditgarantier.

Regeringens förslag omfattar endast hyres- och bostadsrättshus i samman­hållna bostadsområden. Miljöpartiet anser att också nya lösningar i egna­hemsområden borde uppmuntras på detta sätt. Detta är viktigare än de till intet förpliktigande ROT-avdragen (se nedan).

Byggforskningsrådet har en viktig uppgift när det gäller frågor som har med miljö- och hälsoriktigt byggande att göra. Därför bör rådet få behålla sitt stöd, åtminstone så länge Byggforskningsutredningen pågår.

Produktansvarslag för bostads- och lokalhyres­marknaden

Sedan 1995 har ett produktansvar ålagts byggherrarna genom lagen om egenskapskrav på byggnadsverk och bygganmälan. Ett steg vidare vore, som RmSH (Riksförbundet mot Sjuka Hus) föreslår, ett lagstiftat produktansvar för bostadsvärdar och lokaluthyrare vad gäller hälsoeffekter oavsett om lägenheterna och lokalerna är nya eller gamla. Det finns idag ingen försäkring mot ”boendeskador” och de boende skyddas inte mot ohälsa som uppkommer genom brister i deras boendemiljö.

Om hyresgäster eller bostadsrättshavare drabbas av den s k sjuka-hus-sjukan borde det vara hyresvärden resp. bostadsrättsföreningens ansvar att utreda orsaken och medverka till att den boende får en ersättningslägenhet tills felet avhjälpts. Det borde också finnas ett rehabiliteringsansvar. Bevisningen bör ligga på uthyraren att den uthyrda lägenheten inte kan framkalla ohälsa hos dittills friska personer.

RmSH har angivit tre systemkrav för innemiljön:

1. Byggprodukter får inte innehålla cancerframkallande ämnen som kan frigöras om produkten utsätts för fukt eller oönskad temperatur,

2. Byggprodukter får inte innehålla ämnen som är klassade som allergi­framkallande och som kan frigöras om produkten utsätts för fukt och oönskad temperatur,

3. Leverantörerna skall garantera att deras byggprodukter inte avger något av ovanstående ämnen vid kombination med andra normalt ingående byggprodukter.

Saneringar är ofta, och byggfelsgarantier är alltid, ärenden för försäkrings­branschen. Det borde vara naturligt att branschen också handhar försäkringar med miljögarantier för människors hälsa. Därigenom skulle försäkrings­givarna och bostadsbolagen styras över till mer av ett helhetsansvar, som omfattar både hyresgästernas hälsa och miljön.

Behovet av estetiska kvaliteter

Det är viktigt att alla ny- och ombyggnader har estetiska kvaliteter. Vi vet att vackra hus och gemensamma utomhusrum, mer av runda former och vackert målade fasader, ger ökad trivsel och skapar varsamhet och ansvar. Detsamma gäller omsorgsfullt utsmyckade trapphus och andra gemensamhetsutrymmen i hyreshusområden. Miljöpartiet anser att minst 1 % av den totala byggkostnaden vid alla större ny- och ombyggnader (egna hem och mindre byggnader undantagna) skall användas till konstnärlig utsmyckning, som utgår ifrån helheten och kan omfatta särskilda arbeten av konstnärer, konsthantverkare och arkitekter.

De fula husens epok bör nu vara avslutad och efterföljas av en period med krav – inte bara på funktion – utan också på ekologisk/hälsomässig anpassning och på skönhet. Vi får inte glömma att det är för oss människor vi bygger. Miljöpartiet har i utredningar och i kultur- och bostadsutskotten enträget hävdat det länge nonchalerade estetiska behovet i samhälls­byggandet och uppfattar nu att det finns en majoritet för en lagstiftning i frågan. Vi föreslår att 1-procentskravet, vad gäller utsmyckning, skall vara obligatoriskt för allt ny- och ombyggande, som får någon form av statligt stöd. Vad i övrigt gäller de estetiska aspekterna i byggd miljö, hänvisas till Miljöpartiets motion med anledning av propositionen 1997/98:117, ”Handlingsprogram för arkitekter, formgivning & design”.

Bosparande

Miljöpartiet har tidigare arbetat för ett särskilt bosparande, utan räntor eller med mycket låga sådana. Bostadsutredningen undersökte ett system som sedan många år funnits i Tyskland, s.k. Bausparkasse. Det är ett s.k. slutet system, som påminner om det svenska JAK (Jord, Arbete, Kapital). Det är dock inte helt räntefritt, det finns in- och utlåningsräntor på ett par procent. En viktig skillnad mot JAK är också att sparare i Bausparkasse får en särskild statlig premie. Det är främst denna som gjort att Bausparkasse i Tyskland har en stor omfattning. En sådan variant förespråkas också av Bofrämjandet.

Frågan om bosparande har blivit väl utredd av Bostadsutredningen. För den fortsatta politiska diskussionen är det framför allt två frågor som är viktiga att ställa:

1) Finns det något skäl för staten att särskilt engagera sig i att organisera eller ta på sig ansvaret för någon form av bosparande? Idag finns redan ett stort utbud på marknaden av olika sparformer inklusive låg- eller nollräntealternativ av JAK-typ. Särskilt bosparande anordnas också av HSB, Riksbyggen, m.fl. Det finns därför knappast behov av att staten går in som arrangör av ytterligare sparformer.

2) Däremot kan diskuteras om staten på något sätt bör gynna någon viss sparform, t.ex. bosparande, genom sparpremier eller på annat sätt. Det är främst en fråga om ekonomiska prioriteringar och om fördelningseffekter. Är det viktigare, i ett kärvt ekonomiskt läge, att staten med skattepengar subventionerar bosparande än alla andra verksamheter som skattepengarna går till? Erfarenheten av sådana sparpremier är att de knappast går till de mest resurssvaga, bland annat av det skälet att de sällan har några pengar att spara. I stället blir det i stor utsträckning medelklassens barn som gynnas, ofta där förutseende föräldrar står för sparandet. Sådana premier leder förmodligen inte heller till något direkt nysparande, i många fall bara till en överflyttning av sparande från andra sparformer till sådant som är statligt subventionerat.

Trots de ovan belysta förhållandena, bör dörren för nya bosparformer hållas öppen. Miljöpartiet söker vidare, bl a för att vi vill skapa mer stabila förhållanden kring boendet och prioritera bosparandet framför bolånandet. En särskild uppmuntran till bosparande, istället för en ren generell spar­premie, skulle kunna vara begränsad skattebefrielse, likt den som rådde vid Allemanssparandet, eller någon form av extra kreditgaranti. Förutsättningen är att man då kan hitta former som särskilt vänder sig till resurssvaga grupper.

Det sent byggda bostadsbeståndet

Regeringen föreslår i propositionen att räntebidraget för nybyggda hyres- och bostadsrättshus i krisårgångarna avvecklas långsammare. Den garanterade räntan skall trappas upp med 0,10 % istället för som nu 0,35 % för det bidragsår som i det enskilda ärendet påbörjas närmast efter den 31 aug. 1998. Detta skall gälla hus byggda med stöd av 1992 års regler eller äldre och där bidragstiden började löpa fr o m år 1989.

Något måste göras för hyres- och bostadsrättshusen, som råkat särskilt illa ut bl a på grund av tidigare dåligt förd politik. Och det måste göras nu. Regeringens förslag med en långsammare avveckling av räntebidraget kan vara en lämplig väg i det här läget, och Miljöpartiet motsätter sig inte förslaget.

En bred översyn av fastighetsskatten

Det är nödvändigt med en stor och bred översyn av fastighetsskattefrågorna. Även om en sådan borde gjorts under det gångna året, får vi ändå uttrycka vår tillfredsställelse över att det nu blir av. Det var ett av Miljöpartiets krav i den bostadspolitiska utredningen.

Vi anser att det nu är nödvändigt med en förändring av synen på fastighetsbeskattning. Utgångspunkten för beskattning av fastigheter måste vara resursanvändningen i form av energi och material, ev. annan miljöbelastning samt utnyttjande av kommunal infrastruktur som fastigheten åstadkommer. Att boendet skulle betraktas som en inkomst är nog för de flesta en främmande tanke. Däremot att betrakta en fastighet som kapital kanske inte är lika främmande, men det är detta som ställer till de största problemen med nuvarande beskattning. Och problemen är av flera slag. Ett av dem har att göra med sättet att fastställa storleken på ”kapitalet”, dvs värdet på fastigheten. Den metod som används är att varje fastighet åsätts ett taxeringsvärde. Detta skall motsvara 75 % av fastighetens marknadsvärde. Taxeringsvärdet är baserat på husets storlek, utrustning, läge, m.m. och ändras varje år. För att fastställa förändringen av marknadsvärdet använde man sig, enkelt uttryckt, av ett genomsnittligt försäljningspris för de fastigheter som under året har sålts i samma område.

Den här principen att fastställa taxeringsvärdet har framför allt två negativa effekter. För det första så leder den till att människor som bor permanent i attraktiva områden, t ex skärgården, tvingas betala mer och mer i skatt efterhand som priserna på husen som säljs runt omkring höjs. Det värde som åsätts fastigheten är alltså fiktivt och inte något som ger en ökande avkastning. Det här leder till att vissa människor får orimligt höga kostnader för sitt boende och kanske till och med tvingas flytta för att man inte har råd att bo kvar. Detta kan knappast ses som särskilt solidariskt eller rättvist.

Ett annat stort problem är att den som väljer att investera i sin fastighet för att t ex minska sin energiförbrukning straffas med högre fastighetsskatt. Investeringen höjer fastighetens värde och därmed skatten. Den som t ex väljer att komplettera sina befintliga tvåglasfönster med ett tredje glas, kanske återanvänt från ett rivningshus, drabbas av högre skatt. Detsamma kan gälla den som byter sin värmepanna och börjar elda med biobränsle. Detta är naturligtvis tokigt och helt oacceptabelt ur miljösynpunkt. Den typen av investeringar måste naturligtvis gynnas för att medverka till omställningen till ett hållbart samhälle.

Fastighetsskatten måste på sikt avskaffas i sin nuvarande utformning. Miljöpartiets linje, som utgår från resurshushållning, innebär att en betydande del av den beskattning som drabbar boendet kommer från energiskatten. På så sätt kommer energieffektivisering i olika former att gynnas och på kort sikt även övergången till biobränslen för uppvärmning. Vi skulle få en beskattning som samverkar med strävanden att miljöanpassa boendet istället för att motverka. Man skulle också slippa den orättvisa beskattningen av skärgårdsfastigher och fastigheter i andra attraktiva områden.

Men det går inte helt att bortse ifrån den kapitaltillväxt, som sker då en fastighet stiger i värde. Hur stor denna tillväxt verkligen är, kan man dock inte veta förrän fastigheten säljs, och värdet bör därför inte vara föremål för löpande beskattning. Istället bör realisationsvinstbeskattningen för fastigheter ses över och anpassas mer till nivån för övrig kapitalbeskattning.

Ur resurssynpunkt är det också rimligt att beskattning så långt det är möjligt sker där resurserna förbrukas. Varje fastighet kräver en viss infrastruktur i form av gator, räddningstjänst, etc. Kostnaden för denna infrastruktur betalas av kommunerna och det är därför rimligt att kommunerna får rätt att ta ut någon form av fastighetsskatt eller avgift för att täcka dessa kostnader. Detta skulle också lösa en del av problemen för de kommuner som har ett väldigt stort antal fritidsbostäder. I dessa kommuner får man höga kostnader för infrastrukturen men fastighetsskatten hamnar i dag hos staten.

En miljöanpassning av fastighetsbeskattningen är en viktig del av Miljöpartiets bostadspolitik. Att boendet förbrukar resurser är ofrånkomligt, och det är därför viktigt att ett miljöriktigt beteende gynnas. En övergång från nuvarande beskattning av ett fiktivt kapitalvärde till en kombination av energiskatt, reavinstskatt och kommunal avgift ger ett grönare boende.

Utsatta bostadsområden

Något måste göras åt segregationen, framför allt den etniska, i våra större bostadsområden. Bostadspolitiken har ett tungt ansvar bland övriga politik­områden – även om gemensamma ansträngningar är avgörande för att lösa problemen. Förhoppningsvis kommer storstadspropositionen att föreslå allt från ”frizoner” – vad gäller regler för sociala stöd och andra samhällets bidrag och avgifter – till betydligt större möjligheter för de boende att aktivt delta och förändra situationen. Stöd till lokala företagssatsningar och en lokal arbetsmarknad bör prövas. Självförvaltningsutrymmet måste vidgas. Miljöpartiet har föreslagit att självförvaltningen bör kunna skattebefrias upp till ett halvt basbelopp per år. Utlokalisering av utbildningar och viktiga samhällsorgan till de utsatta bostadsområdena är också en bra väg för att öka attraktiviteten. Det är slutligen viktigt att blanda upplåtelseformerna för att ge integrationssträvandena reella chanser.

Bostadspolitiska utredningens förslag till särskilda ekonomiska satsningar i de mest utsatta bostadsområdena förväntar vi oss skall realiseras och få sin finansiering i storstadspropositionen (500 mkr/per år 1998–2000, 1 mdkr/per år 2001–2010). Ett ekologiskt samhälle blir aldrig bärkraftigt om det inte också är socialt hållbart.

Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen

Regeringen påminner om att kommunerna har det övergripande ansvaret för bostadsförsörjningen på lokal nivå och bedömer att de styrmedel kommunerna förfogar över är tillräckliga. Det kommunala ansvaret baseras på kommunallagen och socialtjänstlagen, men också på PBL, som ger ansvar för planeringen av markanvändningen.

Det är riktigt att styrmedlen finns, men samtidigt har många kommuner – av ekonomiska skäl – inte möjligheter att tillförsäkra alla en bostad eller t ex leva upp till socialtjänstlagen krav: att alla som vistas i kommunen skall få det stöd och den hjälp som de behöver. Miljöpartiet anser att det är ett bra initiativ att tillsätta en beredning, som följer utvecklingen och slår larm, ger förslag m m. Den frivilliga vägen, när den är förenad med ett brett samhällsansvar, är givetvis att föredra, men vi är inte främmande för att återinföra en lag om kommunal bostadsanvisningsrätt om en sådan behövs för att ge alla kommuninvånare rätt till en bra bostad. Detta gäller i första hand de värst utsatta: hemlösa, socialt utslagna, men också andra utsatta grupper, som invandrare eller ungdomar, som inte har arbete och råd eller alls kan få en egen bostad.

Det finns en växande skara hemlösa människor i vårt samhälle, människor som hamnat ”mellan stolarna” och inte har möjligheter att klara av ett normalt boende, kanske i första hand av ekonomiska skäl, men också av sociala skäl. Vem bygger för dem eller vem försvarar dessa människors rätt till en god bostad i enlighet med ”portalparagrafen”, och vad är en rimlig kostnad för den som inte tjänar några pengar? Vårt samhälle har både utrymme för och råd att även låta dem som saknar ekonomiska medel och som förlorat fotfästet få möjligheter till en god bostad/alternativt fria övernattningshärbärgen. Ingen skall behöva ligga utomhus, i portar, under broar eller i kulvertar. Bl a borde det finnas ett särskilt statligt stöd för ombyggnader av fastigheter som inte används, t ex nedlagda sjukhus och institutioner, gamla ungkarlshotell och skolor, för enskilt eller gruppboende med bevarande av de ofta omgivande vackra gamla park- och träd­gårds­anläggningarna. Vårt samhälle har råd med rum för alla medborgare.

Den ekonomiska situationen är mycket allvarlig för många kommuner. För att de skall kunna ge den basservice som behövs vad gäller skola, vård och omsorg och en bra boendemiljö för alla, har Miljöpartiet satsat mer än regeringen i sitt budgetalternativ – 3 mdkr 1998, 5,5 mdkr 1999 och 6,7 mdkr år 2000. Trenden med den ekonomiska avlövningen av kommunerna måste stoppas och vändas. Här har regeringen ett stort ansvar.

Oseriösa bostadsförmedlare

Självklart måste de oseriösa bostadsförmedlarna stoppas. Lagutskottet har påpekat behovet av någon form av samhällskontroll och regler av konsumentskyddskaraktär. Det är tydligen så att regeringen, som första steg, själv inom kansliet, skall undersöka möjligheterna. Även om regeringen säger sig se allvarligt på problemen, vilar man på hanen.

Miljöpartiet anser det oacceptabelt med oseriösa förmedlare och ser kravet på registrering som ett möjligt första steg, i enlighet med förslaget från Styrelsen för Stockholms bostadsförmedling, Bostad Stockholm.

De kommunala bostadsföretagen

Miljöpartiet anser att bostadsmarknaden behöver de kommunala bostadsföretagen, ”allmännyttan”, men samtidigt anser vi att kommunen själv måste fatta det avgörande beslutet om att äga eller inte. Vi har tidigare ställt upp på regeringens tillfälliga broms vad gäller utförsäljningen. När frågan återkom – utan någon långsiktig lösning – sade vi nej. Detta berodde på att vi inte accepterar den ena tillfälliga lösningen på den andra. Regeringen måste lägga mer långsiktiga förslag. Nu säger regeringen att man avvaktar fortsatt beredning av frågan. Vad betyder det? Det är inte acceptabelt att begränsa kommunernas självbestämmanderätt med fortsatt tillämpning av tillfälliga regler. Möjliga vägar till mer fasta och acceptabla regler för utförsäljning av hela eller väsentliga delar av kommunala och samhällsviktiga verksamheter, som bostäder, skulle kunna vara krav på kvalificerad majoritet i fullmäktige, beslut i fullmäktige med mellanliggande val eller folkomröstning. När det gäller bostäder bör de boende ha ett stort inflytande och även köparna skulle kunna prioriteras; t ex i första hand till de boende, i andra hand till kooperativ osv. Med sådana här förslag skulle kommunens självbestämmanderätt inte rubbas, men besluten kräva större uppslutning i fullmäktige, kommuninvånarnas mening i val eller folkomröstning. För övrigt anser vi att det är viktigt att fullmäktige har en god insyn i de kommunala bostadsbolagen.

Hyresnivåerna

Hyrorna är i dag för många alltför höga, omkring 35 % av en medelinkomsttagares lön och upp till 50 % av en låginkomsttagares. Miljöpartiet har i ett kortare perspektiv föreslagit omedelbar sänkning av fastighetsskatten till 1,5 %. Sänkt fastighetsskatt kan vid nästa hyresförhandling få direkt effekt på hyresnivån. Ytterligare en snabb och framkomlig väg, som vi förordar, är ökade möjligheter till självförvaltning för hyresgästerna. För att en sådan väg skall kunna få riktigt genomslag på hyreskostnaderna, bör den skattefria delen uppgå till omkring ett halvt basbelopp. Då kan hyresgästen själv styra en del av sin hyreskostnad och därmed prioritera sin konsumtion.

Stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden

Regeringen föreslår att stöd bör kunna lämnas i form av kreditgarantier, lån och i särskilda fall bidrag. Stödet är villkorat med kommunala insatser. En särskild delegation, Bostadsdelegationen, föreslås bli inrättad 1/7 1998, för att tillfälligt hantera frågor om stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet. BKN ges rätt att utfärda kreditgarantier för lån som en kommun tar upp för att kunna fullgöra sina åtaganden för boendet. Venantius AB får lämna lån till kommuner på samma sätt som andra kreditföretag. Kostnaderna för den föreslagna delegationen samt för stöden skall belasta anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner.

Miljöpartiet stöder förslaget som en tillfällig akutinsats i rådande krisläge. På sikt är det dock viktigt att kommunerna själva måste ta det fulla ansvaret för sina bostadsföretag.

ROT-avdrag

Regeringen föreslår en förlängning av det nuvarande systemet med skattereduktion för kostnader vid reparationer m m på bostadshus. Förlängningen gäller till 31/3 1999. För arbete från 19/3 1998 medges högre underlag vid beräkning av skattereduktionen.

Miljöpartiet har tidigare tagit ställning emot det rena ROT-skatteavdraget för att det inte har varit miljövillkorat. Istället för att fortsätta satsningen på allergisanering av skolor, daghem och bostäder, har regeringen valt den här ”betong”-varianten, som visserligen kan vara positiv för sysselsättningen inom byggnadssektorn, men som inte alls har krav på sig att skapa sunda, barnvänliga inomhusmiljöer eller socialt anpassade och vackra utom­husområden.

Vi är fortfarande emot den här formen av skatteavdrag och vill ha riktade miljöinvesteringar istället. Självklart borde de påbörjade allergisanerings­åtgärderna, som inte prioriterades av regeringen, fullföljas och slutföras. Miljöpartiet har för detta i sin budgetmotion för åren 1998–2000 avsatt 300 mkr/år. Vi anser att den här satsningen är avgörande för barnens hälsa och därför bör gå före alla andra ny- och ombyggnadsstöd.

Som ett miljöbättre alternativ till ROT-avdragen bör det föreslagna bidraget för ekologisk hållbarhet också utvidgas till att gälla vid ny- och ombyggnad av egnahemsområden.

Barn och jämställdhetsfrågor

Barnen är det viktigaste vi har i samhället, vilket vi alla torde vara överens om. Barnen borde också därför vara ett slags minsta gemensamma nämnare för all samhällsplanering. Det som är bra för barn är bra för hela samhället. Tyvärr har regeringen inte alls uppmärksammat barnens särskilda situation i propositionen. Deras större känslighet och utsatthet borde borde vara naturliga gränser och trösklar för hur vi planerar samhällsbygget, utvecklar våra bostadsområden och nya boendeformer. Miljöpartiet har föreslagit obligatoriska barnkonsekvensbeskrivningar i alla statliga utredningar för att poängtera vikten av barnens roll.

Jämställdhetsperspektivet inom bostadssektorn får inte heller något särskilt utrymme i regeringens förslag, trots att det kraftigt betonades i utredningen. Kvinnors möjlighet till inflytande vid planering, byggande, boendeut­formning med sociala förutsättningar, är fortfarande långt ifrån tillfreds­ställande. Bostadssektorn domineras av män och ”manliga” lösningar och därför måste jämställdheten ständigt stå högt på dagordningen. Miljöpartiet anser att jämställdhet är nödvändig och effektiv.

Inte heller de funktionshindrade har regeringen valt att ta upp i propositionen. I portalparagrafen står att bostadspolitiken skall skapa förut­sättningar för alla att leva i goda bostäder. Detta innebär bl a ett särskilt ansvar för att öka tillgängligheten till bra bostäder för dem som har olika funktionshinder.

Äldrebostäder

Regeringen föreslår ett tillfälligt särskilt byggstöd om 400 mkr för kommunernas utbyggnad och anpassning av bostäder och lokaler för äldre. Utformningen återkommer man till i propositionen om mål och inriktning för äldrepolitiken senare i vår.

Det kan var riktigt i den här situationen att hjälpa kommunerna att tillförsäkra bostäder och lokaler av god kvalitet för äldre. Här liksom i all ny- och ombyggnad skall ekologiskt och hälsomässigt anpassade material och metoder givetvis användas, estetiska kvaliteter krävas och ett starkt boendeinflytande gälla. Det är särskilt viktigt att äldrebostäder byggs i centrala lägen med närhet till service, handel och kultur.

Ungdomsbostäder

Självklart måste det finnas möjligheter att bygga billigare bostäder för ungdomar – med mindre ytor, valfritt mindre utrustning, enklare lösningar – utan att för den delen göra avkall på att det skall vara miljö- och hälsomässigt riktigt byggt. Ungdomarna bör givetvis ha stort inflytande över utformning, materialval och utrustning. Bostäder för ungdomar har inte behandlats i propositionen, vilket är märkligt med tanke på den svåra bostadssituationen för ungdomar. Att särskilt bygga för ungdomar behöver inte betyda snävt kategoriboende. Även äldre, som vill ha ett enklare boende, kunde på det sättet få tillgång till billigare alternativ.

Tillflyktsorter för elöverkänsliga

En annan ny och växande grupp ”hemlösa” är de s k elflyktingarna. Det är människor som får så starka allergiska symtom i närheten av el- och magnetfält att de ofta tvingas på flykt och måste övernatta i bilar, husvagnar eller tält. Det beror inte på att de saknar bostad eller arbete, utan enbart på att de inte kan vistas i närheten av ström- och magnetfält, sändare, alarmapparater o dyl. De värst drabbade har en ohållbar livssituation med ständiga uppblossande symtom och rädsla för att inte stå ut eller klara livhanken. Vad som skulle kunna vara en lösning för dem, som drabbats värst, är ett statligt stöd till byggande av rehabiliteringshem, totalt fria från elektricitet och långt borta från elgator och allfartsvägar. De skulle också kunna bli mötesplatser för dessa utsatta, hittills också missförstådda, offer för vårt välfärdssamhälle.

Forskningen måste få ökat stöd. Orsakssammanhangen är oklara och behöver breda, tvärvetenskapliga insatser. Samhället måste ta problemen på allvar, från forskning av orsakssammanhang till hjälp och stöd för de drabbade. Alla ny- och ombyggnader måste, så långt det är möjligt, minimera elektromagnetiska fält. Det sker bl a genom femledare och avledande skarvningar av alla in- och utgående metallrör för de s k vaga­bonderande strömmarna. Inom den bostadspolitiska sektorn vore dessutom en inventering av helt elfria områden och ett stöd för dem som vill bygga om eller nytt, för att bedriva rehabiliteringsverksamhet för de värst drabbade, en bra början.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om neutralitet och evigt räntebidrag,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier,

  3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgande av bidraget till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet att gälla även i egnahemsområden,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktansvarslag för bostads- och lokalhyresmarknaden,

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av estetiska kvaliteter i bostadsbyggandet och minst 1 % till konstnärlig utsmyckning,

  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bosparande,

  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bred översyn av fastighetsskatten och möjligheterna till utväxling enligt Miljöpartiets förslag,

  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utsatta bostadsområden,

  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushåll med svårigheter på bostadsmarknaden och de hemlösas situation,

  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av de kommunala bostadsföretagen,

  11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade möjligheter till skatteavdrag för självförvaltning i enlighet med vad som anförts i motionen,

  12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,

  13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidrag för allergisanering i enlighet med vad som anförts i motionen,

  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn, jämställdhet och funktionshinder,

  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldrebostäder,

  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till uppförande av särskilda rehabiliteringshem för elöverkänsliga.

Stockholm den 3 april 1998

Per Lager (mp)

Bodil Francke Ohlsson (mp)

Barbro Johansson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Eva Goës (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Thomas Julin (mp)

Ronny Korsberg (mp)


Yrkanden (32)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om neutralitet och evigt räntebidrag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om neutralitet och evigt räntebidrag
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgande av bidraget till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet att gälla även i egnahemsområden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgande av bidraget till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet att gälla även i egnahemsområden
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktansvarslag för bostads- och lokalhyresmarknaden
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktansvarslag för bostads- och lokalhyresmarknaden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av estetiska kvaliteter i bostadsbyggandet och minst 1 % till konstnärlig utsmyckning
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av estetiska kvaliteter i bostadsbyggandet och minst 1 % till konstnärlig utsmyckning
    Behandlas i
  11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bosparande
    Behandlas i
  12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bosparande
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bred översyn av fastighetsskatten och möjligheterna till utväxling enligt Miljöpartiets förslag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bred översyn av fastighetsskatten och möjligheterna till utväxling enligt Miljöpartiets förslag
    Behandlas i
  15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utsatta bostadsområden
    Behandlas i
  16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utsatta bostadsområden
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushåll med svårigheter på bostadsmarknaden och de hemlösas situation
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushåll med svårigheter på bostadsmarknaden och de hemlösas situation
    Behandlas i
  19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av de kommunala bostadsföretagen
    Behandlas i
  20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av de kommunala bostadsföretagen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade möjligheter till skatteavdrag för självförvaltning i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade möjligheter till skatteavdrag för självförvaltning i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  23. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
    Behandlas i
  24. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidrag för allergisanering i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  26. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidrag för allergisanering i enlighet med vad som anförts i motionen
    Behandlas i
  27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn, jämställdhet och funktionshinder
    Behandlas i
  28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn, jämställdhet och funktionshinder
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldrebostäder
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldrebostäder
    Behandlas i
  31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till uppförande av särskilda rehabiliteringshem för elöverkänsliga.
    Behandlas i
  32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till uppförande av särskilda rehabiliteringshem för elöverkänsliga.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.