Auktorisation av psykologer med specialutbildning

Motion 1996/97:So254 av Siw Persson (fp)

Den svenska psykologutbildningen om 200 akademiska
poäng är sedan 1982 samman-hållen i en femårig utbildning
vid svenska universitet. Efter psykologexamen och ett års
praktisk tjänstgöring under handledning (PTP) meddelar
Socialstyrelsen legitimation som psykolog. Socialstyrelsen är
tillsynsmyndighet för legitimerade psykologer och titeln
psykolog har till hälso- och sjukvårdsområdet begränsat
titelskydd.

Psykologutbildningen ger en bred generalistutbildning med syfte att för-
bereda för yrkesutövning inom den mångfald verksamhetsområden inom de
kliniska, sociala, industriella och utbildningssektorer, där psykologer verkar.

Sedan lång tid har psykologer en gemensam nordisk arbetsmarknad med
ömsesidigt erkännande, senast ratificerad 1994. Sedan samma år finns i
enlighet med EES-avtal och nu EU-medlemskap ett direktiv om erkännande
av motsvarande europeiska psykologutbildningar.

En del europeiska utbildningar är, liksom de nordiska, av generalist-
karaktär, medan andra är mera specialiserade och snäva i sin inriktning - i
huvudsak inriktade mot ett begränsat antal verksamheter eller med en
begränsad metodologi inriktad på särskilda fenomen i olika verksamheter.

Utvecklingen i Norden, ledd av Norge och senare Island, och på senare år
följt av Danmark och Finland, har varit att specialistutbildningar med
specialisering och fördjupning mot särskilda fenomen, verksamheter eller
metoder, har utvecklats för psykologer efter grundutbildning och auktorisa-
tion/legitimation samt arbetslivserfarenhet.

Även i Sverige har sedan 15-20 år en motsvarande formaliserad utbildning,
dock ej exklusivt förbehållen psykologer, inom fördjupningsområdet
behandling tillskapats, nämligen psykoterapiutbildning.

Den nämnda utvecklingen har svarat dels mot ett behov från verksamheter
att få tillgång till specialiserad psykologisk expertis som ett komplement till
legitimerade psykologer, dels mot ett inomvetenskapligt behov av att öka
kunskapstillväxten inom de komplexa mångfacetterade tillämpningsfält där
psykologer verkar.

De nordiska länderna har utifrån sin erfarenhet sett ett behov av att,
förutom grundauktorisation, också auktorisera specialistkunskaper. Senast
1994 skedde detta i Finland genom den nya hälso- och sjukvårdslagen.

Sedan 1985 auktoriseras en av de många specialiteterna för psykologer i
Sverige, nämligen den tidigare nämnda psykoterapispecialiteten (ca 2/3 av
alla psykoterapeuter är psykologer).

Specialistutbildningar avseende såväl behandling i övrigt som diagnostik,
metodutveckling, konsultativt arbete och organisationsarbete, för att nämna
några av psykologers funktioner inom de olika verksamhetsområdena, finns
etablerade inom eller utanför institutionella utbildningsgivare.

De facto har professionen själv format en specialistordning med egen
auktorisationsgivning utifrån formulerade och uttalade verksamhetsbehov.

Den ömsesidiga följsamhet som länge utmärkt en gemensam nordisk
arbetsmarknad, nu till delar utökad till hela EES-området, tillsammans med
ömsesidigt erkännande av auktorisation, står nu inför påfrestningar om idag
en nordisk part, nämligen Sverige, ej följer den utveckling som är för handen
i övriga nordiska länder vad gäller auktorisation av specialistutbildade
psykologer.

Auktorisationen har befunnits ha ett värde för att tillgodose såväl verksam-
heters behov som skydd och säkerhet för användaren vad avser specialiserade
kunskaper. Den har dessutom indirekt medverkat till och utgjort en
konfirmation av formaliserad kunskapsuppbyggnad och utbildning. Den
sittande Behörighetskommittén har haft möjlighet att utreda frågan om att
reglera psykologers specialistordning. Resultatet av denna utredning är ej
idag känd.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en auktorisation av psykologer med
specialistutbildning.

Stockholm den 5 oktober 1996

Siw Persson (fp)