ERM och Riksbanken

Motion 1996/97:Fi911 av Birgitta Hambraeus (c)

ERM

Ett medlemskap i den tredje fasen av EU:s ekonomiska och
monetära union, EMU, innebär att kronan oåterkalleligen
låses till en gemensam EU-valuta och att Sverige förlorar
rätten att föra en egen ekonomisk politik.

EU:s växelkursmekanism, ERM, kan ses som ett förstadium till EMU.

Sverige bör inte ansluta sig till ERM. Det är en fördel att kronan flyter och
att värdet sätts av "marknaden" som då inte kan spekulera i politiskt besluta-
de devalveringar.

Det blir alltmer troligt att riksdagen beslutar att Sverige ska avstå från med-
lemskap i EMU. Då är ERM-anslutning enbart en nackdel. Erfarenheten från
förra gången vi var med förskräcker.

Riksbanken kan besluta ansluta Sverige till ERM utan medgivande från
riksdagen.

I december 1994 ändrade riksdagen lagen (1988:1385) om Sveriges riks-
bank. Efter förslag från finansutskottet 1994/95:6 ställde sig riksdagen bakom
riksbanksfullmäktiges tolkning av lagen, att fullmäktige ska kunna fatta ett
beslut om en anslutning av kronan till ERM. En sådan anslutning kan ske,
sägs det, när obalanserna i den svenska ekonomin rättats till. Sverige fick
beröm för sitt sätt att komma tillrätta med dessa obalanser vid EU:s
finansministermöte i Dublin nyligen. Då väckte riksbankschefen
uppmärksamhet genom att antyda att Sverige kan komma att knyta kronan till
ecun i ERM, inte nu men i ett senare läge.

Det finns tecken på att banksystemet i Sverige utgår från att Sverige
kommer att ansluta sig till EMU och att man är i färd med att till stora kost-
nader förbereda sig för detta. Risken är stor att påtryckningar från dessa
intressen kan påverka riksbanksfullmäktige.

Ett så politiskt betydelsefullt beslut som en anslutning till ERM bör inte
kunna tas av riksbanksfullmäktige. Lagen om Sveriges riksbank bör ändras så
att riksdagen beslutar i frågan.

Utskottet ombedes utarbeta erforderlig lagtext.

Vem styr Riksbanken?

Försäkringsbolagen och Bankföreningen har stort inflytande
över Sveriges riksbank. I "Novemberrevolutionen",
rapporten Ds 1996: 1996:37 till ESO (Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi), berättar Torsten Svensson hur
det gick till när kreditmarknaden avreglerades 1985. Både
riksbanksfullmäktige och regeringen hölls i stort sett utanför
förberedelserna, medan Riksbankens tjänstemän och ledning
drev på i nära samarbete med kreditinstitutionerna och
Bankföreningen.

Den väldokumenterade analys Torsten Svensson gör är uppseendeväckan-
de.

Genom att kräva en ofta omotiverad sekretess av de av riksdagen valda
ledamöterna i riksbanksfullmäktige, hindras dessa från att skaffa sig besluts-
underlag. De blir utlämnade åt tjänstemännens föredragningar och förslag.
Banker och försäkringsbolag, som skulle arbeta inom de ramar Riksbanken
uppställer, har tvärtom ett stort inflytande över Riksbanken, utan att behöva
ta ansvar för besluten.

I sitt förord skriver Klas Eklund:

Det är ESO:s förhoppning att denna rapport och den följande i denna serie
tillsammans dels skall öka vår kunskap om hur politikomläggningen faktiskt
gick till, dels stimulera debatten om hur dylika omläggningar bör gå till.

Enligt min uppfattning bör Riksbankens funktionssätt och
styrning utredas.

Riksbanken är riksdagens bank, vilket är så gott som unikt i världen. Riks-
dagen väljer riksbanksfullmäktige. En stark, politiskt ansvarig ledning av
Riksbanken är önskvärd för att tillsammans med regeringen ge landet en
ekonomisk politik för arbete åt alla och en uthållig tillväxt. Ett stabilt
penningvärde är viktigt men bör inte vara överordnat andra samhällsmål.
Lagen om Sveriges riksbank bör ändras i enlighet med detta.

En sådan demokratisk styrning av Riksbanken är inte i enlighet med EU:s
bestämmelser.

Sverige har vid förhandlingarna om medlemskap i EU inte fått några juri-
diskt giltiga undantag från Maastrichtfördragets bestämmelser om penning-
och valutapolitiken. Enligt dessa ska de länder, som uppfyller konvergens-
kraven på statsfinanserna, bli medlemmar i EMU:s tredje steg senast 1999,
vilket alltså skulle innebära att Riksbankens betydelse upphör och vi får en
med EU-länderna gemensam centralbank i Frankfurt.

Vid förhandlingarna framförde regeringen emellertid att det är riksdagen
som beslutar om EMU. Detta har bekräftats av riksdagen. Den politiska
bedömningen har gjorts att vi fortfarande har den friheten.

Det är då självfallet viktigt att vi använder landets ekonomiska instrument
så att vi kan utveckla Sveriges välfärd i enlighet med våra egna önskningar.

Utredningen bör utgå från att Sverige inte ansluts till EMU.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank att riksbanksfullmäktige inte utan riksdagens medgivande
kan ansluta kronan till EU:s växelkursmekanism, ERM,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning och förslag om sådan
ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, att Riksbankens politiska
ledning stärks, samt att arbete åt alla och en uthållig tillväxt blir
överordnade
mål, i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 4 oktober 1996

Birgitta Hambraeus (c)