EU:s strukturfonder

Motion 1996/97:A415 av Kjell Ericsson m.fl. (c, fp, m, Kd)

Det inledande arbetet med strukturfonderna har
karaktäriserats av en mängd oklarheter och en tydlig
dominans av offentliga aktörer. Detta har inverkat menligt på
möjligheterna för enskilda företag att delta i arbetet med
strukturfonderna och att formulera projekt.

Den grundläggande målsättningen med strukturfonderna, att skapa jobb,
har därför ännu inte kunnat uppfyllas. I allt väsentligt beror de nuvarande
bristerna i arbetet på att Sverige ännu inte uppfyller de kriterier som gäller
för
utnyttjandet av medel från strukturfonderna.

Målgruppen skall
informeras på ett
tillfredsställande sätt

Hittills har ansvariga myndigheter och ämbetsverk ägnat
mera tid åt diskussioner om vem som skall ha makt och
inflytande för att dra egna fördelar av strukturfonderna (jobb
i offentlig sektor) än att tänka på målgruppen (företagen)
som så småningom skall skapa de riktiga jobben. De
informationsinsatser som hittills genomförts är broschyrer
som var och en av de offentliga aktörerna producerat. Det är
först på senare tid en samordning skett och en diskussion
förts om gemensamma informationsinsatser. I nuläget
diskuteras frågan och med hjälp av näringslivets
organisationer planeras en nationell informationskampanj
(enkel broschyr) som kompletteras med telefonrådgivning
och uppsökande verksamhet i företagen. Det är först efter
sådana insatser som verkliga effekter av arbetet med
strukturfonderna kan påräknas.

Minsta möjliga byråkrati
skall användas i
ärendehanteringen

Den svenska modellen, med många offentliga aktörer, var
och en med sina redovisningssystem, har försvårat en
obyråkratisk handläggning av ärenden. I första hand har detta
återverkat på de sekretariat och handläggande myndigheter
som är ansvariga för respektive målområde eller del av
målområde.

En annan komplikation är att de flesta program kombinerar sin finansiering
genom anslag från flera av EU:s strukturfonder. Även i sådana fall gäller
olika krav på redovisning och rutiner vilket försvårar ytterligare. I takt med
att projektbeslut fattas tydliggörs byråkratiproblemet och det pågår f.n. ett
intensivt arbete på alla nivåer för att förenkla och samordna administrativa
rutiner. I dagsläget är det sannolikt svårt för enskilda företag att ingå i ett
projekt utan att vidkännas stor belastning vad gäller den egna likviditeten. De
administrativa förutsättningarna utgör således fortfarande påtagliga hinder för
företagen.

Aktivt stöd för att skapa
projekt

De ovan nämnda bristerna har inneburit att en liten del av de
offentliga resurserna hittills ägnats åt att svara upp mot
kravet att ge aktivt stöd och vara bollplank i arbetet med att
skapa nya projekt. Det är därför i första hand den offentliga
sfären som tagit initiativ och genom sin närhet till
beslutsfunktioner och myndigheter skapat projekt. Det
offentliga har även fördelen av att vara koncentrerat i relativt
stora enheter och med avsevärt mer tid till förfogande än vad
som är tillgängligt i det privata näringslivet. De flesta
målprogrammen föreskriver samarbete mellan ett flertal
företag för att ett projekt skall kunna genomföras vilket
ytterligare stärker behovet av aktivt stöd till företag med
idéer och förslag till projekt.

I övrigt kan påpekas att det s.k. Partnerskapet inte utvecklats tillfreds-
ställande. Den tydliga dominansen av offentliga aktörer ignorerar alltför ofta
näringslivet och dess möjligheter att bidra med vettiga synpunkter i arbetet.
Det kan tolkas som en ovilja att agera i samarbete med näringslivet.

Det är EU-pengar som man söker för att genomföra ett projekt. Den
kompletterande svenska offentliga finansieringen skall inte utgöra något
hinder för ett bra projekt. Redan i samband med Sveriges inträde i EU
fastslogs i förhandlingar att den svenska medfinansieringen är tillgänglig och
kan tas i anspråk då EU-pengar beviljats.

Alltför ofta framförs från myndighetshåll det omvända, att det är den
offentliga finansieringen som är viktigast att säkerställa och att det sedan är
närmast självklart att det därtill läggs pengar från EU. Detta synsätt utgör ett
ytterligare hinder för enskilda företag.

Det finns f.n. strömningar i det svenska offentliga systemet som arbetar för
att EU-pengarna skall inordnas i det offentliga stödsystemet och utgöra en del
däri. Det skulle innebära att tanken med näringslivet som initiativtagare inom
ramen för EU:s strukturfonder förskjuts från näringslivet i riktning mot de
offentliga aktörerna.

Det finns flera skäl till att utvecklingen gått i den riktning som ovan
beskrivits. Olika aktörers traditioner, resurstilldelningar och prioriteringar.
Alla goda krafter bör kunna samarbeta för att nå praktiska och mer
ändamålsenliga resultat. En viktig åtgärd i det nu rådande läget är att
förutsättningslöst utvärdera arbetsformer och insatser för att mot denna
bakgrund kunna vidta åtgärder som balanserar initiativ och insatser från
offentliga och det privata näringslivets aktörer.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering avseende EU:s
strukturfonder i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 7 oktober 1996

Kjell Ericsson (c)

Marianne Andersson (c)

Inga Berggren (m)

Sten Svensson (m)

Bengt Harding Olson (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Michael Stjernström (kd)