Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag

Motion 1994/95:So19 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, mp, c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1994/95:89
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1994-11-21
Bordläggning
1994-11-22
Hänvisning
1994-11-23

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

De övergripande målen för alkoholpolitiken
Enligt regeringens förslag skall de nuvarande monopolen
för produktion, import, export och partihandel med alkohol
ersättas med ett nytt ämbetsverk, kallat alkoholinspektionen.
Grunden för alkoholinspektionens viktiga verksamhet
skall vara Sveriges alkoholpolitiska mål. Vi anser att de
alkoholpolitiska grunderna måste än mer markeras, för att
inte alkoholproducenternas näringspolitiska och
kommersiella intresse av ökad försäljning skall ta
överhanden till förfång för folkhälsan. En sådan utveckling
står i strid med den av riksdag och regering antagna
målsättningen att i samverkan med WHO sänka
alkoholkonsumtionen i Sverige med minst 25 procent till år
2000.
Startpunkten för detta arbete var 1980. Då hade Sverige en
konsumtion per invånare över 15 år på 6,74 liter ren alkohol.
Det innebär, att vi skall fram till år 2000 sänka konsumtionen
med ca 1,5 liter. År 1993 var alkoholkonsumtionen 6,24
liter/år. Det återstår således att minska med ca 1 liter fram
till år 2000. Om Sverige skall fortsätta att närma sig detta
mål, fordras kraftfulla insatser i form av restriktiv
alkoholpolitik i kombination med aktiva
informationsinsatser, där även folkrörelserna måste spela en
viktig roll. Vi ser det som synnerligen väsentligt att de
alkoholpolitiska uppgifterna för alkoholinspektionen
hävdas.
En grundläggande princip för den svenska
alkoholpolitiken är att i möjligaste mån begränsa det
enskilda vinstintresset av alkoholhanteringen, den s.k.
desintresseringspolitiken. De monopol som nu föreslås
avskaffade har sin motivering i denna princip. Regeringens
förslag innebär att den fria sektorn vidgas. Vi avser därför att
föreslå ändringar, vilka syftar till att bättre värna
desintresseringsprincipen.
Det är ytterst angeläget att alkoholpolitiken har en så djup
förankring som möjligt. Sekundärpreventionen, som bl.a.
omfattar punktnykterheten i form av trafiknykterhet,
information till gravida kvinnor, så sen alkoholdebut som
möjligt för ungdomar samt ingen alkohol på arbetet, måste
klarare markeras. Punktnykterheten är viktig både för
förståelsen av alkoholpolitiken och för exempelvis
säkerheten inom transportsektorn.
Totalkonsumtionen
I vår motion värnar vi den vetenskapliga/teoretiska basen
för alkoholpolitiken. Grundläggande är
totalkonsumtionsteorin, som innebär att det är den totala
konsumtionen som bestämmer omfattningen av
alkoholskadorna i vid mening. Detta samband medför för
alkoholkonsumenten restriktioner på samma sätt som att
samma person åläggs att följa restriktioner och regler i
trafiken för att skydda samhället och dess invånare och för
att totalt minska skadorna i trafiken.
Kontroll av marknadsföringen
Vi ser det som synnerligen väsentligt att
alkoholinspektionen får en stark ställning på alla berörda
områden. Vi beklagar därför att inspektionen inte också får
ansvaret för kontroll av marknadsföringen. Olika slag av
reklam är en väsentlig del av alkoholindustrins många
gånger mycket aggressiva försäljningsmetoder. Därför bör
framgent alkoholinspektionen överta kontrollen av reklamen
från konsumentverket för att effektivt kunna klara de i
propositionen angivna uppgifterna att vara kontrollerande,
inspekterande och registrerande. Bestämmelserna i paragraf
16 i gällande lag om handel med drycker skulle då bättre
kunna följas. Vi anser därför att riksdagen bör ange en sådan
inriktning av det fortsatta beredningsarbetet av kommande
proposition till följd av alkoholkommissionens betänkande.
Kriterier för tillstånd
Enligt vår uppfattning är det väsentligt att det finns ett
regelsystem som redan från början sållar bort oseriösa
producenter och säljare. Mot den bakgrunden bör den som
söker tillstånd avkrävas en bankgaranti. Det minskar risken
för att staten skall gå miste om skatteinkomster och övriga
avgifter, om företaget går i konkurs eller missköter sina
åtaganden. Vidare anser vi, att riksdagen bör kraftfullt
markera säkerhetsfrågorna kring lagring och transporter för
att förhindra kriminell verksamhet.
Serveringsbestämmelser
Vi anser att länsstyrelsernas roll alltjämt bör vara stor. De
kommersiella intressen som finns i alkoholhanteringen
uppträder i flera avseenden hämningslöst. Det kan medföra
att en eller flera kommuners restriktiva alkoholpolitik i ett
befolkningstätt område kan äventyras av en intilliggande
kommun med en mera aningslös alkoholpolitik. Därför bör
antalet kriterier för tillstånd vara fler och det regionala
perspektivet framhållas.
Antalet serveringstillstånd för starksprit, vin och starköl
har enligt alkoholkommissionens redovisning ökat från
2 344 år 1970 till 7 757 år 1991. Det har lett till att många
kommuner nu fått en näring med stora ekonomiska problem.
Den kraftiga konkurrensen har på sina håll medfört en urusel
tillämpning av gällande bestämmelser, i vissa fall medfört
ren kriminalitet. I bl.a. Stockholm har ett kraftfullt
saneringsarbete inletts efter den stora ökningen av antalet
tillstånd under senare år. En reducering är därför önskvärd
både ur samhällsekonomisk och alkoholpolitisk synpunkt.
Ett flertal kommuner är dessutom relativt frikostiga med
tillfälliga tillstånd, vilket lett till att antalet platser för
alkoholfria miljöer kraftigt reducerats. Mot bakgrund av att
tillfälliga tillstånd är svåra att kontrollera bör inköp i
anledning av dessa alltid ske genom systembolaget. På så sätt
kan samhället också reglera verksamheten i anslutning till
slutna sällskap. I det senare fallet har alkoholkommissionen
påpekat problemen med hur detta instrument missbrukats
genom en slapp medlemskontroll eller missbruk.
Internationellt sett finns olika principer. Vissa länder i
södra Europa har knappast några regler, medan stater i andra
delar av världen har mera strikta regler. I USA finns i vissa
delstater principen att antalet tillstånd står i viss proportion
till antalet invånare. Man tar då också hänsyn till turistnäring
m.m. I Frankrike undviker man alkoholservering och
propaganda för alkohol kring lokaler som i huvudsak upplåts
för barn och ungdom samt för rekreation.
Vi anser att regeringen i sin rekommendation till
kommunerna avseende lokala alkoholpolitiska planer borde
ha givit fler objektiva kriterier för hur serveringstillstånd
skall lämnas. Det bör undvikas att tillståndsgivningen sker
enbart utifrån näringsrättsliga principer. Vi menar därför att
riksdagen uttalar som sin mening att antalet kriterier
utvidgas, varav ett kan vara relationen mellan antalet
tillstånd och befolkningsantalet. Vi föreslår också att
synnerligen stor restriktivitet med tillstånd skall råda i och
kring lokaler vilka frekventeras av barn, ungdomar och
familjer samt i idrottsmiljöer.
Angående minibarer
Fram till 1992 var det regel att länsstyrelserna avslog
hotellens ansökningar om att sälja alkoholdrycker via
minibarer. I en dom den 21 november 1991 biföll
kammarrätten i Stockholm ett hotells ansökan om
utvidgning av serveringsrätten till att gälla även hotellrum.
En grundläggande princip för alkoholhanteringen i Sverige
har varit att begränsa privata personers möjlighet att förtjäna
pengar på alkohol, den s.k. desintresseringsprincipen. Den
fastslås i nu föreliggande förslag till alkohollag, där det sägs
att det är alkoholpolitiska och inte näringspolitiska grunder
som skall gälla när serveringstillstånd ges.
Trots detta föreslår regeringen minibarer med
alkoholdrycker. Ett flertal remissinstanser har anfört
betänkligheter mot förslaget eller är direkt avvisande,
eftersom de anser att en ny kanal för försäljning av
alkoholdrycker införs. Det finns flera skäl till varför
försäljning av alkohol inte skall ske på detta okontrollerade
sätt. Ett villkor för serveringstillstånd är att
serveringspersonalen direkt kan kontrollera utskänkningen.
Det är t.ex. förbjudet att servera en starkt alkoholpåverkad
person eller omyndiga ungdomar. Minibarer medger av
uppenbara skäl inte denna kontroll.
Sammanfattningsvis är således argumenten mot
minibarer:Försäljning av alkoholdrycker sker utan kontroll
från tillståndsinnehavaren och bryter mot principen om
detaljistmonopolet och grundprinciper för
serveringstillstånd.Kontroll av 18-årsgränsen kommer
avsevärt att försvåras.Sociala risker för den som har
alkoholproblem, genom att vederbörande frestas till
återfall.Ökad risk för störning av andra hotellgäster.
Serveringstider
Regeringen föreslår att alkoholservering får påbörjas kl
11.00 och avslutas senast kl 01.00. Samtidigt får kommunen
fatta beslut om att serveringen kan avslutas senare. Det är
detta som medfört att flera kommuner nu fått problem med
krav om att förlänga serveringen till kl 05.00.
Alkoholkommissionen föreslog att absolut senaste tid skulle
vara 03.00. Därför bör beslutet nu vara att servering av
alkohol som regel får pågå till kl 01.00, dock, efter särskilt
beslut, längst till kl 03.00.
Öl klass II
Regeringen föreslår att det särskilda sambandet mellan
livsmedelsstadgan och försäljning av öl klass II samt
åldersgränser m.m. bibehålls, men att tillståndsplikten ej
längre skall finnas. Straff för olovlig verksamhet regleras i 10
kap. 7 §. Regeringens motiv är att förenkla administrationen.
Mot utredningsförslaget har såväl socialstyrelsen som
nykterhetsrörelsen riktat kritik. De anser sig ha goda belägg
för att öl klass II är en ungdomsdryck och en inkörsport till
mera avancerade dryckesvanor.
Stora problem finns redan i dag. Enligt en undersökning i
grundskolan i Örebro dricker numera flickor mer än pojkar.
Antalet ungdomar som stör undervisning i skolorna och
andra ställen på kvällar är ett påtagligt problem, vilket
dokumenterats inte minst av Ungdomens
Nykterhetsförbund.
En grundläggande princip i svensk alkoholpolitik har varit
att så långt det är möjligt begränsa det enskilda vinstintresset.
Sedan ett antal år har flera kontroller kunnat visa att
butikerna inte sköter kontrollen av bl.a. åldersgränser. Det
finns därför inga skäl för samhället att vidga antalet
försäljningsställen eller att slopa tillståndsplikten.
Alkoholfria drycker
Enligt regeringens förslag skall vid detaljhandel och
servering av alkoholdrycker lättdrycker finnas att tillgå i
tillfredsställande urval och omfattning.
Det är alltjämt relativt vanligt, att svenska restauranger har
dålig service i detta avseende. Det förekommer att
alkoholfria drycker saknas på ordinarie och tillfälliga vin-
och dryckeslistor. Vidare är det ofta förekommande, att
urvalet är bristfälligt; de drycker som finns hanteras
dessutom felaktigt.
Med tanke på att det finns flera skäl, exempelvis graviditet,
nära förestående bilkörning, familjehögtid med stort antal
unga personer, hälsoaspekter m m bör kraven skärpas betr.
tillgång till fullgoda alternativ till alkoholdrycker. Det bör
klargöras i lagen. Detta ska kombineras med utbildning av
tillståndsinnehavare.
Internationellt har lättdryckerna fått en allt större
betydelse. Det har medfört, att det inom EU i dag tillverkas
såväl fullgoda alternativ i form av mycket alkoholsvag lättöl,
ca 0,2--0,5 volymprocent, och genom kallmembransmetod
framställda lättdrycker. Det är som regel avsevärt lättare att
få tillgång till ett bredare urval av lättdrycker på de
europeiska restaurangerna än i Sverige, där man ibland
känner det som om någon särskild motivering för det
alkoholfria valet måste uppges.
Österrike har få regler för att begränsa
alkoholkonsumtionen. Där existerar emellertid i dag en regel
som säger, att tillståndsinnehavaren alltid skall ha minst två
alkoholfria alternativ på dryckeslistan. Dryckerna skall
dessutom ha ett pris som understiger alla alkoholdryckers.
Vi anser det väsentligt, att den nya alkohollagen klarare
markerar tillståndsinnehavarens skyldighet att erbjuda
gästerna fullgoda alternativ till lägre pris för att tillstånd skall
erhållas och få behållas.
Överklagande av tillstånd
Regeringen föreslår att länsrätten blir första
överklagningsinstans. Vidare anser regeringen att man via
domstol skall finna en rättspraxis för närboendes möjligheter
att överklaga beslut om serveringstillstånd.
Enligt nuvarande principer har, efter dom i regeringsrätten,
de närboendes möjligheter att överklaga ett
serveringstillstånd i det närmaste utplånats. Formellt har det
utvecklats en norm, som innebär att det är nästan enbart den
sökande som kan överklaga. (RÅ 1992 Ref. 13)
Enligt ett flertal regeringsrättsdomar finns det i Sverige
ingen grund för att besvärsrätten vidgas vid
förvaltningsdomstol, så att vem som helst får överklaga.
Regeringsrätten hänvisar till att en enskild medborgare via
politiskt agerande kan få till stånd annorlunda beslut i
kommunen. Det är enligt vår mening inte tillräckligt utan
vittnar om en teoretisk syn på saken. Att kunna överklaga är
en bättre väg.
I dagens läge kan en enskild kommunmedlem klaga över
beslut enligt kommunallagen 10 kap. 1 § kommunallagen, 48
a § miljöskyddslagen, 9 kap. 3 § arbetsmiljölagen samt 8
kap. 5 § plan- och bygglagen. Någon motsvarighet för
''socialt miljöskydd'' föreligger inte sedan 1 juli 1990, då
ärenden om serveringstillstånd överfördes från
socialstyrelsen till allmän förvaltningsdomstol. Därmed
begränsades besvärsrätten i hög grad för
kommunmedlemmar.
Ett serveringstillstånd innebär som regel såväl
kommunalekonomiska intäkter, i form av kommunalskatt,
som kostnader i form av tillsyn. Indirekta utgifter utgörs av
polisiär övervakning och andra juridiska kostnader. Sociala
omkostnader uppstår till följd av såväl tillfälligt missbruk av
ungdomar som genom av alkoholmissbrukare ökad
arbetsbelastning.
Ett serveringstillstånd medför följande risker för alla
kommunens invånare:Risk för våld inne på restaurangen
och i dess närhet, vilket belagts genom ett antal
vetenskapliga avhandlingar och rapporter, medborgare kan
skadas och orsakas allvarliga men.Risk för
trafiknykterhetsbrott, som medför risker för att
kommuninnevånare kan komma till skada; risken är särskilt
stor vid motell.Sanitära olägenheter för kringboende, vilket
bl.a. uppmärksammats i Stockholm, där berusade personer
genom högljutt beteende och nedskräpning m.m. orsakat
stora besvär för kringboende.Sociala problem genom att
serveringslokalen ligger olämpligt och drar till sig
ungdomar. Koncentration av serveringstillstånd medför
koncentration av nöjescentra i framför allt storstäderna,
vilket förstorar problemen.
Regeringen konstaterar att de flesta remissinstanserna är
positiva till att de närboende får besvärsrätt. Vi anser att
riksdagen bör uttala att regeringen i senare sammanhang bör
återkomma till riksdagen med förslag om att vidga kretsen
som har rätt att överklaga beslut om serveringstillstånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om Alkoholinspektionens alkoholpolitiska
roll,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om övervakning och kontroll av förbudet
mot alkoholreklam,
3. att riksdagen beslutar att den som erhåller tillverknings-
och partihandelstillstånd skall ställa bankgaranti som
säkerhet för skatter och övriga avgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om fler objektiva kriterier för
serveringstillstånd såsom befolkningsunderlag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att tillstånd till alkoholservering bör undvikas i närheten av
ungdoms-, idrotts- och trafikmiljöer,
6. att riksdagen beslutar att alkoholinköp grundade på
särskilda tillstånd eller tillstånd för slutna sällskap skall ske
genom Systembolaget för att säkerställa skattebetalning
m.m.,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att prövning av serveringstillstånd till slutna sällskap skall
ske noggrant,
8. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om att
tillåta minibarer på hotellrum,
9. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag,
beslutar att servering av alkoholdrycker får påbörjas tidigast
kl. 11.00 och avslutas senast kl. 01.00, dock, efter särskild
prövning, senast kl. 03.00,
10. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag vad
avser regler för försäljning av öl klass II,
11. att riksdagen beslutar om ett tillägg till alkohollagen
enligt följande:
Vid detaljhandel och servering av alkoholdrycker skall
lättdrycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och
omfattning. Det föreligger alltid skyldighet att erbjuda minst
två alkoholfria alternativ till en kostnad som ej får överstiga
lägsta priset för på dryckeslistan upptagna alkoholdrycker.,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om rätten att överklaga beslut om
serveringstillstånd.

Stockholm den 21 november 1994

Göran Magnusson (s)

Elver Jonsson (fp)

Roland Larsson (c)

Marianne Samuelsson (mp)


Yrkanden (24)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Alkoholinspektionens alkoholpolitiska roll
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Alkoholinspektionens alkoholpolitiska roll
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övervakning och kontroll av förbudet mot alkoholreklam
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övervakning och kontroll av förbudet mot alkoholreklam
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen beslutar att den som erhåller tillverknings- och partihandelstillstånd skall ställa bankgaranti som säkerhet för skatter och övriga avgifter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen beslutar att den som erhåller tillverknings- och partihandelstillstånd skall ställa bankgaranti som säkerhet för skatter och övriga avgifter
    Behandlas i
  7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler objektiva kriterier för serveringstillstånd såsom befolkningsunderlag
    Behandlas i
  8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler objektiva kriterier för serveringstillstånd såsom befolkningsunderlag
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillstånd till alkoholservering bör undvikas i närheten av ungdoms-, idrotts- och trafikmiljöer
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillstånd till alkoholservering bör undvikas i närheten av ungdoms-, idrotts- och trafikmiljöer
    Behandlas i
  11. att riksdagen beslutar att alkoholinköp grundade på särskilda tillstånd eller tillstånd för slutna sällskap skall ske genom Systembolaget för att säkerställa skattebetalning m.m.
    Behandlas i
  12. att riksdagen beslutar att alkoholinköp grundade på särskilda tillstånd eller tillstånd för slutna sällskap skall ske genom Systembolaget för att säkerställa skattebetalning m.m.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prövning av serveringstillstånd till slutna sällskap skall ske noggrant
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prövning av serveringstillstånd till slutna sällskap skall ske noggrant
    Behandlas i
  15. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om att tillåta minibarer på hotellrum
    Behandlas i
  16. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om att tillåta minibarer på hotellrum
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  17. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, beslutar att servering av alkoholdrycker får påbörjas tidigast kl. 11.00 och avslutas senast kl. 01.00, dock, efter särskild prövning, senast kl. 03.00
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  18. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag, beslutar att servering av alkoholdrycker får påbörjas tidigast kl. 11.00 och avslutas senast kl. 01.00, dock, efter särskild prövning, senast kl. 03.00
    Behandlas i
  19. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag vad avser regler för försäljning av öl klass II
    Behandlas i
  20. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag vad avser regler för försäljning av öl klass II
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  21. att riksdagen beslutar om ett tillägg till alkohollagen enligt följande: Vid detaljhandel och servering av alkoholdrycker skall lättdrycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning. Det föreligger alltid skyldighet att erbjuda minst två alkoholfria alternativ till en kostnad som ej får överstiga lägsta priset för på dryckeslistan upptagna alkoholdrycker
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  22. att riksdagen beslutar om ett tillägg till alkohollagen enligt följande: Vid detaljhandel och servering av alkoholdrycker skall lättdrycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning. Det föreligger alltid skyldighet att erbjuda minst två alkoholfria alternativ till en kostnad som ej får överstiga lägsta priset för på dryckeslistan upptagna alkoholdrycker
    Behandlas i
  23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att överklaga beslut om serveringstillstånd.
    Behandlas i
  24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att överklaga beslut om serveringstillstånd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.