med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.

Motion 1994/95:K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Vänsterpartiet anser i likhet med regeringen att EU-
parlamentsvalet i princip bör efterlikna ordinarie riksdagsval
i största möjliga utsträckning, men i principer som är
relevanta och ändamålsenliga. Principer som inte har någon
relevans motverkar sina syften.

Fyraprocentsspärr

Förslaget på fyraprocentsspärr i valet till
Europaparlamentet saknar enligt vår mening relevans. Den
bör därför inte tillämpas. Vänsterpartiet har i princip alltid
varit motståndare till gällande fyraprocentsspärr eftersom
den diskriminerar mindre partier från att bli representerade i
riksdagen. Det huvudargument som brukar anföras till
försvar för spärren sägs vara att den skapar bättre underlag
för majoritetsregeringar. Bortsett från om detta argument är
riktigt eller inte så saknar regeln i sammanhang med valet till
EU-parlamentet relevans. EU-parlamentet har ingen
regering.

Ett argument av mer ideologiskt slag för
fyraprocentsspärren som förs fram i propositionen är
skrivningen på sidan 35: ''Det proportionella valsystemet
har, till följd av ett lågt valdeltagande, över huvud bidragit
till en fragmentering av partistrukturen i
Europaparlamentet.''

Denna skrivning tolkar vi som ett uttryck för en mycket
stark federalistisk strävan efter mer enhetliga partibildningar
på Europanivå. Detta ligger också i linje med artikel 138a i
Romfördraget, som lyder: ''Politiska partier på europeisk
nivå är viktiga som en integrationsfaktor inom unionen. De
bidrar till att skapa ett europeiskt medvetande och till att
uttrycka unionsmedborgarnas politiska vilja.''

Vänsterpartiet anser det felaktigt att man i en grundlag,
som Romfördraget ändå är, redogör för vilka slags partier
man önskar se, samt vilken roll dessa bör spela i
unionsprocessen.

Avgörande är inte om partistrukturen är enhetlig i EU-
parlamentet. Det viktiga enligt vår uppfattning är om de
folkvalda är representativa för sina väljare.

Jämkade uddatalsmetoden

I valet till EU-parlamentet kommer det inte som i
riksdagsvalet att finnas några utjämningsmandat. Den
jämkade uddatalsmetoden innebär att fördelningen av
mandat sker genom delningstalet 1,4. Detta kommer att
missgynna mindre partier, vilket även regeringen medger i
propositionen. Fakultetsnämndens vid Göteborgs universitet
förslag om att införa ett nytt kvotsystem är kanske inte
realistiskt vid detta val, men bör ändå övervägas på sikt.
Missgynnandet av mindre partier försvinner dock också om
delningstalet ändras till 1.

Personval

Personval fanns inte med i den promemoria som föregick
propositionen. Skälet till att personvalsmomentet saknades i
den var, vad vi förstått, att man inte ville införa ett helt nytt
valsystem för riksval innan en ordentlig utvärdering gjorts
av de försök som gjordes i en del kommuner i samband med
1994 års val. Vänsterpartiet är inte principiell motståndare
till varje form av personvalsinslag i valsystemet. Men vi
tycker inte att det finns anledning att forcera fram ett
införande i samband med EU-parlamentsvalet, inte heller att
brådstörtat genomföra ett helt nytt system bara för att ''lösa''
interna problem i partier som innehar starka EU-kritiska
opinioner. Att införa personval strider också mot regeringens
huvudlinje om att valet skall vara så likt ordinarie
riksdagsval som möjligt.

Valanslag till partierna

Propositionen saknar förslag om medel för
informationsinsatser för de partier som ställer upp i valet.
Detta är en klar brist, särskilt med tanke på att regeringen
hoppas på ett högt valdeltagande. Propositionen bör därför
kompletteras för att undanröja denna brist. I samband med
folkomröstningen om EU-medlemskap fick ja- och nej-sidan
möjlighet att medverka i den informationsskrift
Riksskatteverket sände ut till samtliga hushåll. Vi förordar
att ett liknande arrangemang ordnas för de olika partierna i
samband med EU-parlamentsvalet den 17 september.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att 33 § i förslag till lag om val till
Europaparlamentet utgår och att senare paragrafer
omnumreras i enlighet därmed,

2. att riksdagen beslutar att andra meningen i 32 § i förslag
till lag om val till Europaparlamentet får följande lydelse:
''Vid mandatfördelningen används uddatalsmetoden med 1
som första divisor.'',

3. att riksdagen beslutar att i regeringens förslag till lag om
val till Europaparlamantet avslå de delar som innebär
personval,

4. att riksdagen hos regeringen begär ett genomförande av
vad som i motionen anförts om informationsinsatser.

Stockholm den 21 mars 1995

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Björn Samuelson (v)

Eva Zetterberg (v)

Kenneth Kvist (v)