Jordbruket i Värmland

Motion 1994/95:Jo270 av Isa Halvarsson (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1995-01-25
Bordläggning
1995-02-07
Hänvisning
1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Den borgerliga regeringen förhandlade fram ett EU-avtal
där stödet i norra Sverige kunde utgå i princip i minst samma
omfattning som tidigare. Stödet till jordbruket i norra
Sverige är en ersättning för merkostnader orsakade av klimat
och långa avstånd och har utgått på ungefär samma
premisser sedan 80-talets mitt. De förslag som den
nuvarande regeringen nu presenterar kommer däremot att få
ödesdigra konsekvenser för Värmland. Förändringarna
innebär att ett familjeföretag (70 kor) förlorar runt 200 000
kr jämfört med idag. Detta tillsammans med andra
försämringar är en orimlig förändring. Effekter på
sysselsättningen både direkt inom näringen och vid
livsmedelsindustrin i Kil, Karlstad, Arvika etc kan bli
betydande om ingenting görs.
Några fakta:
I område 4 produceras 68 % av mjölken i Värmland
I område 4 finns ca 56 % av mjölkproducenterna i länet (ca
400 av 700 st)
I område 4 produceras ca 90 % av fläsk och smågris.
I område 4 finns ca 85 % av den brukade åkerarealen i
länet.
Inom tre följande områden drabbas Värmland direkt och
särskilt då område 4 jämfört med övriga landet:
A. I budgetpropositionen ökas det nationella stödet till
norra Sverige (ingen EU-finansiering) och ersätter det
tidigare förslaget om miljöstöd nord. Det liggande förslaget
leder till skillnader mellan område 3 och 4. Exakt hur detta
slår vet vi inte förrän detaljerna är klara. Det finns en
skrivning om ett generellt vallstöd men de angivna medlen
tyder inte på att detta skall kompensera miljöstöd nord.
Nationellt stöd får inte betalas ut i område 4, varför detta
område missgynnas genom förändringen. Även Sverige som
nation förlorar medel eftersom miljöstöden delfinansieras
(50 %). Om man istället förändrar utökningen i norra Sverige
(300 milj kr) till ett miljöstöd kan Sverige få tillbaka lika
mycket. Miljösatsningar ligger också i tiden. En jämförelse
med Finland visar att man där har konstruerat och fått
godkänt för ett miljöstöd som är störst i de områden med
lägre regionalt stöd. Uppgifter om att EU inte godkänt den
tidigare lösningen motsägs av att Finland lyckats utforma ett
liknande stöd.
B. Borttagandet av norra Sverigestödet till svin i område
4 ställer Värmlands fläskproducenter i en besvärlig situation.
Fläsket är i EU-sammanhang relativt oreglerat och en ökad
konkurrens kommer att pressa priserna. För Värmlands
svinproducenter (område 4) skall man dessutom klara av
borttagna bidrag. Gentemot slakteriet i Kil slår också
borttaget transportstöd.
C. Sverige begärde i förhandlingarna 33 interventionsorter
för spannmål. Nuvarande regering ansåg att vi bara behöver
4. Detta är att jämföra med de andra nya EU-länderna
Finland och Österrike, vilka beslutat om 27 respektive 28
interventionsorter. Båda dessa har betydligt mindre
spannmålsproduktion än Sverige, dessutom inom ett mindre
geografiskt område. Exempel från andra EU-länder visar, att
Frankrike har 241, Tyskland 153 och Danmark 13
interventionsorter. Effekten för det värmländska lantbruket
av detta är att man själv måste betala frakterna till
interventionsorten Uddevalla. Beräkningar visar att detta
betyder 7 öre/kg. Med fler orter kommer
transportkostnaderna på EU:s budget istället. Fler
interventionsorter ger ett jämnare och mer rättvist pris i hela
landet utan att det medför ökade kostnader för svenska
statskassan. Prisskillanden täcks helt av EU och ingår
således i det framförhandlade avtalet. En utökning av antalet
interventionsorter till de i EU-propositionen föreslagna 33
ger de spannmålsodlande jordbrukarna rättvisare villkor,
förbättrad svensk konkurrenskraft och ekonomi utan att
belasta svenska statens finanser.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödet till
avbytarverksamheten upphör. Till förslaget fogas ingen
analys av effekterna för vare sig avbytare eller jordbrukare.
Innan något beslut tas om avveckling av detta stöd bör
regeringen enligt min mening återkomma till riksdagen med
en konsekvensanalys av förslaget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kravet på införande av miljöstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal
interventionsorter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avbytartjänsten.

Stockholm den 25 januari 1995

Isa Halvarsson (fp)


Yrkanden (6)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på införande av miljöstöd
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på införande av miljöstöd
    Behandlas i
  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal interventionsorter
    Behandlas i
  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal interventionsorter
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.