Motion till riksdagen
2015/16:3244
av Jan Björklund m.fl. (FP)

600 000 fler jobb – Liberala reformer för Sverige


 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (s. 5–32).
  2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2016–2019 enligt förslaget i tabellen Figur 9 i motionen
  3. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2016 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen.
  4. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2017 och 2018 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
  5. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2016 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning.
  6. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2017 och 2018 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

 


Fler jobb i Sverige

Efter åtta år av alliansstyre står Sveriges ekonomi stark och vi är på väg in i högkonjunktur. Samtidigt finns det stora nedåtrisker i vår omvärld. Krigen i Syrien och Ukraina, utvecklingen i USA och Kina skapar osäkerhet och otrygghet för människor, men också för den framtida ekonomiska utvecklingen. Därutöver ser vi ökade kostnader för sjukskrivningar och för att klara att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Det gör att det är centralt att vårda statsfinanserna för att ha ett manöverutrymme att möta nedgångar i ekonomin nästa gång det behövs. Denna budgetmotion är därför stram. Vi föreslår ett lägre utgiftstak och har ett högre finansiellt sparande än regeringen. 

I vårt budgetförslag föreslår vi höjda miljöskatter, prioriterar de skattesänkningar som har störst betydelse för jobb och tillväxt samt säger nej till stora utgiftsökningar inom arbetsmarknads- och bostadspolitiken. Dessa budgetförstärkningar gör att vi har möjlighet att göra följande prioriteringar.

Jobben – sysselsättningsmål. Regeringens arbetslöshetsmål bör skrotas och ersättas av ett sysselsättningsmål. 70 procent av befolkningen ska vara i arbete år 2025. Detta jobbmål innebär att 600 000 fler jobb måste komma till. Vi föreslår sådana skattesänkningar avskaffad värnskatt, höjd brytpunkt, sänkt skatt för arbetande äldre och utvidgat RUT som förväntas ha stor påverkan på sysselsättning, arbetade timmar eller konkurrenskraft.

Satsning på kunskap – tioårig grundskola och höjda lärarlöner. Vi finansierar en tioårig grundskola, höjda lärarlöner, karriärtjänster och en ny yrkesskola i strävan att fortsätta reformera det svenska utbildningsväsendet.

Liberaliseringar av arbets- och bostadsmarknaden. Vi föreslår sänkta trösklar in på arbetsmarknaden, bl.a. genom en liberaliserad arbetsrätt. För att möta bostadsbristen lägger vi fram förslag på liberaliseringar av den svenska bostadsmarknaden.

Stärkt försvar. Vi föreslår en förstärkning av det svenska försvaret med årliga anslagshöjningar om 1 miljard från 2016 och 2 miljarder från 2018. Över försvarsbeslutsperioden innebär det 8 miljarder i ökade anslag jämfört med regeringen.

Laga-mat-garanti i hemtjänsten. En avgörande kvalitetsförbättring i äldreomsorgen är att se till att äldre människor kan få maten lagad i hemmet. Vi föreslår en miljardsatsning för att detta ska bli verklighet i stället för regeringens ineffektiva satsningar på äldreområdet.

Denna budgetmotion är ett centralt led i att utveckla och fördjupa Folkpartiet liberalernas ekonomiska politik. Vi redovisar öppet källor för våra beräkningar, och nedbrutna förändringar på varje enskilt anslag. Så förbereder vi oss för att åter kunna axla regeringsmakten.


Innehållsförteckning

Fler jobb i Sverige

Ett bra Sverige som kan bli ännu bättre

Utsikter för svensk ekonomi

Långsam internationell återhämtning

Goda utsikter i Sverige, som dämpas av strukturella problem på arbetsmarknaden

Osäkerheter i regeringens prognos

Regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Risker för svensk ekonomi och statsfinanser

Regeringens åtgärder leder till långsiktigt högre arbetslöshet

Politik som slår mot svensk konkurrenskraft

Fortsatt ansvar för svensk ekonomi

Utgiftstakets nivåer 2015–2019

Fler i arbete genom stärkta drivkrafter och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden

Goda och hållbara förutsättningar för fler och växande företag

En trygg och tillgänglig välfärd

Folkpartiet liberalernas finansplan

Sänkta skatter för fler jobb

Kunskap i skolan

Ett stärkt försvar

Bättre villkor för äldre

Investeringar för klimatet

Fler bostäder

Ytterligare prioriterade insatser

Ett stramt finanspolitiskt ramverk och stärkta finanspolitiska institutioner

Sänkta direkta skatter på arbete

Sänkta social- och löneavgifter

Breddad arbetsmarknad och räddad ROT

Ökad miljöstyrning utan höjd bensinskatt

Likvärdig beskattning inom energisektorn

Ytterligare prioriterade skatteförändringar

Tillkommande effekter på budgetens intäktssida

Beräkning av statsbudgetens inkomster 2016–2018

Utgiftsområde 1: Rikets styrelse

Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområde 4: rättsväsendet

Utgiftsområde 5: Internationell samverkan

Utgiftsområde 6: Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd

Utgiftsområde 8: Migration

Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområde 15: Studiestöd

Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Utgiftsområde 19: Regional tillväxt

Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 21: Energi

Utgiftsområde 22: Kommunikationer

Utgiftsområde 23: Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 24: Näringsliv

Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska unionen

Utgiftsramar och den offentliga sektorns finanser

Förslag till utgiftsramar för år 2016

Förslag till utgiftsramar för år 2017 och 2018

Statsbudgetens saldo och statsskulden

Den offentliga sektorns finanser

Kommunsektorns finanser

Bilaga 1 – Ekonomisk jämställdhet mellan män och kvinnor

Sammanfattning

Den ekonomiska jämställdhetspolitikens ramar

Jämställdhetsintegrering som strategi

Ekonomisk ojämställdhet i Sverige – en introduktion

Val av utbildning

Val av yrke

Sysselsättningsgrad

Anställningsform

Deltid

Sjukskrivningar

Föräldraledighet och vård av barn

Karriärmöjligheter

Kostnaden av mäns våld mot kvinnor

Löneskillnader

Inkomstskillnader

Referenslista

Bilaga 2 – Tabeller m.m


Ett bra Sverige som kan bli ännu bättre

Sveriges ekonomi är bland de starkaste i Europa. Sverige har haft högst tillväxt bland jämförbara EU-länder sedan 2006 samtidigt som de disponibla inkomsterna har ökat. Det lönar sig bättre att arbeta, och jobben har blivit fler. I dag har Sverige högre arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad än nästan något annat land i EU. Sverige präglas också av en tätare sammanhållning och bättre jämställdhet. Fattigdomen har minskat och andelen barn som lever med låg materiell standard har halverats sedan 2006. Lönegapet, även det oförklarade, mellan män och kvinnor har minskat sedan 2006.

Men stora utmaningar ligger fortfarande framför oss. Vår konkurrenskraft utmanas när andra länder, däribland framväxande ekonomier, utvecklas allt snabbare. Trösklarna till arbetsmarknaden är för höga och stänger ute många grupper, däribland ungdomar utan gymnasieutbildning och utrikes födda, som har minst dubbelt så hög arbetslöshet som andra grupper. Välfärden måste hantera en åldrande befolkning, ojämlik vård och förbättra resultaten i skolan. Och klimatutmaningen kräver att vi lyckas förena en ökad tillväxt med minskade utsläpp.

Alliansen har en gemensam väg framåt för Sverige. Vi vill fortsätta att ta ansvar för den ekonomiska politiken och lägga fram förslag för att fler jobb ska växa fram. Fler jobb är grunden för en stark ekonomi och för att vi fortsatt ska ha en hög kvalitet i välfärden. Vi kommer att prioritera viktiga investeringar för att stärka svensk konkurrenskraft, med mer kunskap i skolan och bättre och utbyggd infrastruktur för att fortsätta att knyta ihop hela vårt land. Och vi kommer att värna och utveckla välfärdens kärnverksamheter för att möta de krav på valfrihet, tillgänglighet och kvalitet som alla svenskar kan förvänta sig av vår gemensamma välfärd.

Alliansen sätter människan i centrum. Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar tillvara varje människas förmåga. Där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det är kärnan i Alliansens politik.


Utsikter för svensk ekonomi

Långsam internationell återhämtning

Efter en lång och djup internationell lågkonjunktur ser vi hur den globala ekonomin stärks, men utvecklingen går sakta och präglas av osäkerhet. Tillväxten i de avancerade ekonomierna ökar, medan tillväxtekonomierna går trögare. En bredare, och därmed mera robust, global återhämtning låter vänta på sig. Riskerna för en svagare internationell konjunkturutveckling dominerar.

I de avancerade ekonomierna ökar tillväxten. USA agerar draglok i återhämtningen med en stark utveckling på arbetsmarknaden och växande investeringar. I Storbritannien och Tyskland utvecklas också arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. I euroområdet som helhet sker återhämtningen dock relativt långsamt. Konjunkturåterhämtningen i de avancerade ekonomierna drivs till stor del av behovet av investeringar efter många år av återhållsamhet, vilket förstärks av en expansiv penningpolitik och låga oljepriser. 

Figur 1. Fasta bruttoinvesteringar i avancerade ekonomier. Årlig tillväxttakt i procent.

Källa: OECD (2015), Investment forecast (indicator)

BNP-tillväxten i tillväxtekonomierna har bromsat in de senaste åren. Kina befinner sig i en känslig omvandling från en investeringsdriven till en konsumtionsdriven ekonomi, vilket dämpar landets tillväxttakt. Detta ger i sin tur negativa spridningseffekter till andra asiatiska tillväxtekonomier och påverkar råvarupriserna. Särskilt Ryssland och Brasilien uppvisar sedan en tid tillbaka en mycket svag utveckling, bland annat på grund av prisfallen på råvaror. Indien är ett undantag bland de större tillväxtekonomierna. Landet klarar att upprätthålla en tillväxttakt på drygt 7 procent kommande år, i linje med den historiska tillväxttakten.


Figur 2. BNP-tillväxt i tillväxtekonomier, prognos 2015 och 2016. Årlig tillväxttakt i procent.

Källa: IMF World Economic Outlook, July 2015 Update

Goda utsikter i Sverige, som dämpas av strukturella problem på arbetsmarknaden

Också utsikterna för svensk ekonomi förbättras. Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtningsfas med ett gott utgångsläge jämfört med andra europeiska länder. Trots att Sverige befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur har svensk ekonomi och arbetsmarknad utvecklats bättre än många jämförbara länder. Arbetskraftsdeltagandet har upprätthållits under lågkonjunkturen och är nu högre än under högkonjunkturåren 2001 och 2007. Hushållens disponibla inkomst har också ökat betydligt, med upprätthållen inhemsk konsumtion som följd.

Figur 3. Sysselsättningsgraden 1574 år i Sverige och jämförbara EU-länder. Procent.

Källa: Eurostat Siffrorna avser 1:a kvartalet 2015

Den relativt goda utvecklingen under lågkonjunkturen är ett resultat av en väl avvägd stabiliseringspolitik och en delvis expansiv penningpolitik. Medan finanspolitiken nu går in i en svagt åtstramande fas till följd av att tillväxten ökar, har en fortsatt låg inflation och låga inflationsförväntningar lett till att svensk penningpolitik varit kraftigt expansiv under det senaste året. En expansiv penningpolitik med låga eller negativa räntenivåer förväntas ligga fast under de kommande åren, vilket bland annat gör att kronan förblir relativt svag och att efterfrågan stärks.

En under många år väl avvägd ekonomisk politik, kombinerat med en penningpolitik som nu är påtagligt expansiv och tecken på global återhämtning, stärker utsikterna för svensk ekonomi. Mot slutet av 2014 steg aktiviteten i svensk ekonomi, och BNP-tillväxten på helårsbasis nådde 2,3 procent. Konjunkturindikatorerna visar på en positiv syn på svensk ekonomi inom både byggindustrin, tillverkningsindustrin, de privata tjänstenäringarna och detaljhandeln. BNP väntas nu öka snabbare och resursutnyttjandet stiger. Utvecklingen drivs av ökad export som stimuleras av den försvagade kronan. Samtidigt driver hushållens efterfrågan fortsatt på återhämtningen. Hushållens ökade disponibla inkomst, låga räntor och en relativt hög befolkningstillväxt leder till ökad efterfrågan hos hushållen och offentlig sektor.

Figur 4. BNP-tillväxt i Sverige, historiskt utfall och prognos. Årlig tillväxttakt i procent.

Källa: SCB (historiskt utfall t o m 2013), Budgetpropositionen 2016 (2014 och prognos)

Trots relativt goda utsikter för svensk tillväxt sjunker arbetslösheten tillbaka mycket långsamt. Konjunkturinstitutet har skrivit upp sin bedömning av jämviktsarbetslösheten, som nu antas uppgå till 6,9 procent, och menar att denna nivå på arbetslöshet uppnås redan 2017. Att arbetslösheten trots ökande efterfrågan inte sjunker mer beror på de strukturella problem som finns på svensk arbetsmarknad. En stor, och ökande, andel av de arbetslösa utgörs av långtidsarbetslösa, utrikes födda, och personer med högst förgymnasial utbildning. Dessa grupper har svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad på grund av höga trösklar, orsakade av låg flexibilitet på arbetsmarknaden och allt högre kompetenskrav. Vi ser att matchningen mellan lediga jobb och arbetslösa försämrats över tid, vilket ligger i linje med hur sammansättningen av gruppen arbetslösa utvecklats, där allt fler står allt längre från arbetsmarknaden.

Oroväckande nog förväntas regeringens åtgärder förstärka problemen på svensk arbetsmarknad: kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen bedöms enligt Konjunkturinstitutet försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet bedömer att förändringar inom a-kassan, omläggningar inom arbetsmarknadspolitiken samt högre anställningskostnader för unga och äldre gör att färre står till arbetsmarknadens förfogande och minskar sysselsättningen. En utveckling i denna riktning, med försämringar av förutsättningarna för jobb och ekonomisk tillväxt, är fel väg för Sverige.

Osäkerheter i regeringens prognos

Det föreligger fortsatt nedåtrisker i ekonomin, både internationellt och i Sverige. Flera tillväxtmarknader, främst Kina, Brasilien och Ryssland, har sett en snabbt inbromsande tillväxt. En allvarlig risk är att överkapaciteten i den kinesiska företagssektorn och på fastighetsmarknaden leder till en hastig korrigering av de högt uppdrivna investeringarna i landet. En sådan utveckling skulle kunna bromsa den globala konjunkturåterhämtningen, särskilt om det leder till turbulens på de internationella finansmarknaderna. En annan global risk är att den mycket expansiva penningpolitiken med låga räntenivåer som bedrivs av centralbanker runtom i världen kan leda till en ökad efterfrågan på, och övervärdering av, riskfyllda tillgångar, som i sin tur gör det finansiella systemet känsligt för störningar.

Det geopolitiska läget är också fortsatt oroligt. Flera väpnade konflikter skapar stort humanitärt lidande och driver människor på flykt. Kriget i Syrien och den svåra situationen i Eritrea gör att ett stort antal människor söker skydd i olika delar av Europa. Krisen i Ukraina och de sanktioner som införts av såväl EU som Ryssland kan leda till att framtidstron bland europeiska företag påverkas negativt. Konjunkturåterhämtningen i euroområdet är fortsatt osäker. Läget har förbättrats men riskerna kvarstår. Särskilt om stödet för krispolitiken vacklar kan krishanteringen och reformpolitiken försvåras. Nya frågetecken har uppstått kring Greklands förmåga att sanera sina statsfinanser och stanna i euroområdet, även om sommarens omedelbara kris har avvärjts.

Ett antal risker är förknippade med utvecklingen av inhemska svenska förhållanden. Hushållens konsumtion bedöms stå för en större del av BNP-tillväxten, jämfört med i tidigare konjunkturuppgångar. Regeringens skattehöjningar på jobb och arbetsinkomster samt osäkerheten kring en rad viktiga politiska beslut gör att hushållens optimism riskerar att dämpas. Det kan leda till lägre konsumtion än vad regeringen prognostiserar. Vi ser risker för en sådan utveckling i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Hushållens förväntningar på tolv månaders sikt för den egna ekonomin, och för den svenska ekonomin som helhet, är betydligt mer pessimistiska sedan den nya regeringen tillträdde, trots att hushållen har en relativt positiv bild på sin nuvarande situation.

Även företagens investeringsvilja kan dämpas av den ökade osäkerhet som regeringen har skapat kring viktiga politiska beslut, exempelvis energiförsörjning och infrastruktur. Att det blir dyrare att anställa unga och äldre slår mot sysselsättningen för dessa grupper, med färre jobb och minskad konsumtion som följd. Sammantaget riskerar dessa faktorer att påverka tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser negativt i större utsträckning än vad regeringen väntar sig.

På medelfristig sikt utgör bostadsprisernas utveckling och hushållens jämförelsevis höga skuldsättning en risk. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning har ökat kraftigt sedan mitten av 1990- talet och är nu på mycket höga nivåer både i ett historiskt och internationellt perspektiv. Vid ett kraftigt prisfall kan hushållen tvingas amortera på sina lån i snabbare takt, med negativa konsekvenser för konsumtion, tillväxt och sysselsättning som följd.


Regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Regeringen har med sin ekonomiska politik slagit in på en väg som är oroande för Sverige, och som riskerar att bromsa den ekonomiska återhämtning vi nu ser. Förslag som hotar jobbtillväxt och konkurrenskraft, och som påverkar enskilda hushålls ekonomi negativt, är dominerande i regeringens politik.

Risker för svensk ekonomi och statsfinanser

En stark offentlig ekonomi och en stabil makroekonomisk miljö är viktiga förutsättningar för att skapa tillväxt och välstånd, då det gör att människor och företag vågar konsumera och investera samt att banker och andra länder vågar låna ut pengar till Sverige till goda villkor.

Regeringens ensidiga försök att avskaffa överskottsmålet för de offentliga finanserna riskerar att minska trovärdigheten i den svenska ekonomiska politiken, då det inte längre är säkert att långsiktigheten och samförståndet kring hanteringen av de offentliga finanserna gäller. Sverige har under många år haft en bred politisk samsyn kring de finanspolitiska spelregler som ska gälla för den ekonomiska politiken. Denna samsyn grundar sig i erfarenheterna från den finanskris som slog till på 1990-talet, då Sveriges ekonomi saknade motståndskraft. Eftersom ekonomiska säkerhetsmarginaler saknades när krisen slog till tvingades både den borgerliga och därefter den socialdemokratiska regeringen att svara med åtstramningar, krispaket och budgetsaneringar. Det finanspolitiska ramverket med överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav och en sammanhållen budgetprocess infördes efter krisen för att säkerställa att finanspolitiken framöver skulle vara långsiktigt hållbar. I och med 2008 års finanskris kom det finanspolitiska ramverkets effektivitet att prövas. Det visar sig ha tjänat Sverige väl. Starka statsfinanser, säkrade trygghetssystem och resurser till välfärden bidrog till att investeringsklimatet stärktes och inhemsk konsumtion kunde stöttas under nedgången. Hållbara offentliga finanser visade sig vara en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar.

Den breda uppslutningen bakom ramverket har varit en styrka för Sverige. Bland annat sökte alliansregeringen samförstånd och kunde 2011 tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet enas om tydliga principer för det finanspolitiska ramverket. Enigheten bekräftades 2014 då samma partier enades om att stärka uppföljningen av överskottsmålet.

Den välskötta svenska ekonomin och den relativt låga statsskulden, i kombination med den långa tidsperiod som nuvarande ramverk gällt, skapar förutsättningar för att utvärdera nuvarande ramverk inklusive överskottsmålet utifrån gällande förutsättningar. I en sådan analys är historiska och framtida risker centrala: finanskrisen lärde oss att skuldnivåerna kan ändras snabbt om säkerhetsmarginalerna inte är tillräckliga. Under krisåren ökade skuldnivåerna för jämförbara EU-länder i genomsnitt med cirka 30 procent av BNP. De höga skuldnivåerna medför att dessa länder nu i det närmaste har uttömt sina möjligheter att stimulera ekonomin när nästa kris slår till. Den lågräntemiljö vi nu upplever leder dessutom till att räntepolitiken inte heller har utrymme att verka stimulerande om en ny kris slår till. I ett sådant scenario, när möjligheterna att stimulera ekonomin är små, är följderna oftast svårast för de mest utsatta, som drabbas mest av budgetnedskärningar i välfärdssystemen. Det ger starkt stöd till idén om att bygga upp motståndskraft i bättre tider för att kunna stå emot ekonomisk oro i sämre tider.

Att överväga att lägga om nuvarande ramverk kräver följaktligen både djup analys och bred enighet. I och med regeringsskiftet är det dock inte längre säkert att denna princip om samförstånd gäller. Att regeringen övervägt att ensidigt överge det nuvarande överskottsmålet för det finansiella sparandet är olyckligt då det minskar förtroendet för stabiliteten och långsiktigheten i den ekonomiska politiken. Riksdagen har därför fattat beslut om att en brett parlamentariskt förankrad utredning ska föregå eventuella framtida beslut om revidering av det finanspolitiska ramverket. Utredningen, som lämnar sitt slutbetänkande 2017, ska genomföra en noggrann genomlysning av vilka effekter ramverket och själva överskottsmålet har haft på den svenska ekonomins utveckling och Sveriges förmåga att nå EU:s gemensamma mål om stabila offentliga finanser. Särskild tonvikt ska läggas vid möjligheterna att säkerställa finanspolitisk stabilitet och klara av kommande kriser.

Regeringens hantering av överskottsmålet är inte det enda området som skapat osäkerhet kring trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Också hanteringen av de offentliga utgifterna är oroväckande. De offentliga finanserna har under de senaste åren präglats av ökade utgifter i flera av de större transfereringssystemen, som sjukförsäkringssystemet och på migrationsområdet. Mellan 2014 och 2019 rör det sig om ökade kostnader på cirka 53 miljarder kronor enligt utgiftsprognosen i regeringens vårproposition. När oplanerade utgifter ökar i en sådan utsträckning krävs av varje ansvarsfull regering att ta fram riktade åtgärder för att hejda utgiftsutvecklingen. I regeringens politik lyser sådana förslag med sin frånvaro. Regeringen har istället förstärkt utgiftstrycket i de offentliga finanserna genom att nedmontera de centrala strukturreformer som genomfördes inom sjukförsäkringen under 2006 och 2007 med syfte att hjälpa människor tillbaka i arbete. 

Att lägga om sjukförsäkringsreglerna utan att komma till rätta med den stigande ohälsan riskerar att pressa in människor i utanförskap. Samtidigt kommer det betydande kostnadstryck som vi redan ser att förstärkas ytterligare. Utan åtgärder för att hantera den stigande sjukfrånvaron riskerar den positiva utveckling som vi sett vad gäller minskat utanförskap att brytas. Om detta sker riskerar de ökade kostnader som följer i utanförskapets spår att tränga undan resurser som hade behövts för att stärka välfärden eller bygga upp säkerhetsmarginaler och motståndskraft inför nästa kris.

Också vad gäller statsbudgetens inkomster finns betydande frågetecken vad gäller hållbarheten i regeringens budget. De skatteförslag som regeringen gått fram med i budgetpropositionen för 2016, riskerar att leda till lägre inkomstförstärkningar än vad som förväntas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att Finansdepartementet ”överskattar förstärkningen av de offentliga finanserna på grund av avtrappat jobbskatteavdrag och begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Detta eftersom regelförändringarna kan ge upphov till lägre beskattningsbara arbetsinkomster än vid oförändrade regler.” Flood (2015) skriver att skatteintäkterna av att fasa ut jobbskatteavdraget inte ger några effekter på skatteintäkterna när hänsyn tas till förväntade beteendeeffekter i form av ett minskat arbetsutbud. Sammantaget är risken övervägande att effekterna av de skattehöjningar regeringen avser genomföra överskattas och att intäkterna blir lägre än väntat. Detta medför att de utgiftsökningar som avses finansieras via skatteförslagen underfinansieras över tid. Detta riskerar att ytterligare försvaga statens finanser.

Regeringens åtgärder leder till långsiktigt högre arbetslöshet

Försiktigt positiva signaler i den globala konjunkturen samt en god inhemsk efterfrå­gan leder till en fortsatt relativt god ökning av sysselsättningen. Sveriges sysselsättningsgrad är efter åtta år med alliansregeringen högst i EU, och bedömare som Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen förväntar sig en fortsatt sysselsättningsökning framöver.

Samtidigt finns betydande strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden som gör att grupper som står långt från arbetsmarknaden, bland annat långtidsarbetslösa, utrikes födda, personer utan gymnasieutbildning och personer med en funktionsnedsättning, fortsatt har stora svårigheter att få ett jobb. Jämviktsarbetslösheten är därför fortsatt hög och matchningen fungerar dåligt. Därtill finns ett fortsatt behov av att förlänga arbetslivet för fler. Viktiga strukturella reformer krävs för få till stånd en positiv utveckling.

Regeringens politik för att få ned arbetslösheten utgår från tre områden: bostads- och infrastruktursatsningar, näringspolitiska satsningar, samt utökade utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som exempelvis subventionerade traineetjänster och extratjänster i offentlig sektor. Samtidigt höjer regeringen ett stort antal skatter och bidrag och avskaffar den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

I skenet av de utmaningar som finns på svensk arbetsmarknad och det behov av åtgärder som därmed föreligger, är regeringens politiska prioriteringar oroande. Förslagen i regeringens budgetproposition riskerar i flera avseenden att förstärka problemen. I ett läge då fler reformer behövs för att stärka sysselsättningen och minska utanförskapet går regeringen åt motsatt håll och försvårar och fördyrar jobbskapande. Regeringens förslag innebär höjda skatter på uppemot 35 miljarder kronor 2016, och på sikt mer än 40 miljarder 2019. Cirka 80 till 90 procent av dessa slår direkt mot jobb och tillväxt. De satsningar regeringen gör på näringspolitik är försumbara jämfört med de höjda skatterna. De uppgår endast till 2 procent av de skattehöjningar som drabbar jobb och tillväxt.

Regeringen vill höja inkomstskatten för över en miljon löntagare. Sverige har, trots de skattereformer som Alliansen gjort, fortfa­rande bland västvärldens högsta marginalskatter. Trots det föreslår regeringen att marginalskatterna ska höjas ytterligare, genom att jobbskatteav­draget trappas av och skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp långsammare än tidigare. Höjda skatter påverkar motivationen att arbeta och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta är särskilt allvarligt då de kombine­ras med kraftigt utbyggda transfererings- och bidragssystem som minskar incitamentet att gå från bidrags­försörjning till förvärvsarbete. Enligt Konjunkturinstitutet leder regeringens reformer till att arbetskraftsdeltagandet minskar med minst 15 000 personer.

Regeringen försvårar också för företagande och jobbskapande genom att öka kostnaderna för att anställa och samtidigt försämra de ekonomiska förutsättningarna för ROT- och RUT-tjänster. Särskilt RUT-sektorn är viktig för grupper som har en relativt svagare anknytning till arbetsmarknaden. I vårändringsbudgeten lämnades förslag om att fördubbla arbetsgivaravgiften för unga. Höjda arbetsgivaravgifter för unga minskar företagares vilja att anställa de med mindre erfarenhet, och slår framför allt mot ingångsjobb för ungdomar i tjänstesektorn. I budgetpropositionen föreslås också en löneskatt för dem över 65 som jobbar. Skattehöjningen är högre än vad som tidigare aviserats. Löneskatten minskar både företagens incitament att anställa äldre och äldres drivkrafter att arbeta, eftersom löneskatten delvis övervältras på lönerna. Höjningen riskerar att tidigarelägga många människors utträde från arbetsmarknaden, trots det stora samhällsekonomiska behov som finns för att förlänga yrkeslivet. Dessa åtgärder stramar åt inhemsk efterfrågan samtidigt som de försämrar förutsättningarna för de arbetsgivare som anställer och vill anställa de grupper som behöver mest hjälp in på arbetsmarknaden.

Vad gäller de förslag som utgör grunden i regeringens jobbpolitik, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och utbildningssatsningar, finns flera invändningar. Särskilt allvarligt är att dessa åtgärder riskerar att få en begränsad effekt på de grupper som bör prioriteras mest. Det gäller de mest utsatta grupperna som står längst ifrån arbetsmarknaden, och som för närvarande ökar som andel av arbetslösheten.

Den öppna arbetslösheten i Sverige ligger på 7,9 procent. I försöken att beräkna den arbetslöshet som är förenlig med prisstabilitet, jämviktsarbetslösheten, hamnar Konjunkturinstitutet strax under 7 procent.  Det grundläggande arbetsmarknadsproblemet är alltså inte att arbetslösheten temporärt är hög på grund av en svag inhemsk efterfrågan, det som kallas konjunkturell arbetslöshet, utan att jämviktsarbetslösheten är för hög och att stora grupper har mycket svag anknytning till arbetsmarknaden.

Erfarenheter från Sverige och andra länder påvisar komplikationen av att snabbt bygga ut arbetsmarknadspolitiska program när den konjunkturella arbetslösheten är liten. Åtgärderna riskerar att ha betydande undanträngningseffekter. En orsak är att deltagande i åtgärder minskar sökbenägenheten bland de arbetslösa.

Extratjänsterna och en stor del av traineejobben, som är centrala delar av regeringens arbetsmarknadspolitiska program, är inriktade mot den offentliga sektorn. Erfarenheter från tidigare program visar att tillfälliga platser inom den offentliga sektorn har särskilt stora undanträngningseffekter eftersom det finns en möjlighet att temporärt ersätta vikarier med personal från dessa program.  Om platserna är villkorade, och endast ska omfatta arbetsuppgifter som i dag inte utförs, minskar risken för undanträngning. Men då är risken stor att det kommer att handla om förhållandevis okvalificerade uppgifter som endast i liten utsträckning ger ökade yrkeskunskaper. Platserna kommer därmed att ha liten effekt på deltagarnas anställbarhet, och sannolikheten för att deltagarna får ett reguljärt arbete efter att programtiden avslutats är därför låg.

De reguljära utbildningsinsatser som regeringen föreslår, och som till stor del bygger vidare på satsningar som alliansregeringen gjorde, kan förstärka matchningen på arbetsmarknaden genom att ge arbetssökande den kompetens som efterfrågas. Men även här riskerar åtgärderna att vara verkningslösa för de grupper som har den allra svagaste anknytningen till arbetsmarknaden, och som växer som andel av arbetslösheten. Åtgärder för att skapa vägar in på arbetsmarknaden för denna grupp, ofta personer utan gymnasieutbildning och utomeuropeiskt födda, är centrala för att bekämpa arbetslösheten i Sverige, och bör därför särskilt prioriteras. Exempelvis hade 50 procent av de nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag 2014 endast en grundskoleutbildning eller mindre. För äldre deltagare i denna grupp kan stora kompetenshöjningar vara svåra att uppnå, och andra åtgärder måste till. Utbildningssatsningar är en nödvändig del i de åtgärder som krävs för att minska arbetslösheten, men kommer inte att räcka för att bryta utanförskapet i de växande grupper som står allra längst från arbetsmarknaden. För att utbildningssatsningarna ska kunna ge en signifikant och positiv påverkan på arbetsmarknadens funktionssätt krävs också reformer som gör arbetsmarknaden mer flexibel.

Regeringen har, till skillnad från Alliansen, än så länge inte redovisat några sysselsättningseffekter av sin politik. Att inte redovisa presenterade åtgärders effekter på sysselsättning och arbetsutbud minskar transparensen och försvårar för medborgarna att granska regeringens politik och har kritiserats av Finanspolitiska rådet, den myndighet som har i uppgift att granska regeringens politik. I avsaknad av bedömningar från Finansdepartementet har regeringens egna expertmyndigheter dock granskat de förslag som lagts.

Sysselsättningseffekterna av regeringens politik är, i skenet av de utmaningar som finns på svensk arbetsmarknad, mycket nedslående. Skatte- och bidragshöjningar försämrar arbetsmarknadens funktionssätt och de utbildningssatsningar som görs har begränsad effekt. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringens politik minskar den varaktiga sysselsättningen med 15 000 till 20 000 personer. Samtidigt leder åtgärderna till att arbetsutbudet minskar med 15 000 personer. Finanspolitiska rådet skriver i sin årliga granskning av regeringens politik: ”sammantaget menar rådet att de åtgärder som regeringen har presenterat [för att minska arbetslösheten] hittills sannolikt inte kommer att ha mer än ganska små effekter på arbetslösheten” och pekar dessutom på att regeringens förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och höjda socialavgifter för unga bedöms verka i motsatt riktning, och höja arbetslösheten med 33 000 till 37 000 jobb.

En lång rad remissinstanser har också pekat på negativa effekter av regeringens enskilda förslag. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, TCO, Svenskt Näringsliv och Pensionsmyndigheten är ytterligare exempel på myndigheter och organisationer som är kritiska till vilka effekter regeringens skattehöjningar får för jobben. Flera instanser är också kritiska till förändringarna av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster. Arbetsförmedlingen anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekter som förändringen av ROT-avdraget leder till, och att förändringarna i RUT-avdraget bör vägas mot att personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Ekobrottsmyndigheten avstyrker båda förslagen då myndigheten bedömer att det finns risk för att svartarbetet kommer att öka väsentligt och därigenom den ekonomiska brottsligheten.

Figur 5. Långsiktiga effekter av den ekonomiska politiken aviserad i vårpropositionen 2015.

Storleken på effekten i procent av potentiell sysselsättning och arbetskraft.

Slopad nedsättning av socialavgifter unga

- 0,1 %

- 0,2 %

Höjd ersättning i arbetslöshetsförsäkringen

*

- 0,2 %

Åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken

*

0,2 %

Förändringar inom sjukförsäkringen

- 0,3 %

- 0,1 %

Särskild löneskatt för äldre

- 0,0 %

- 0,0 %

Summa

- 0,4 %

- 0,3 %

Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget juni 2015

De jobb som slås ut kommer sannolikt istället att ersättas av platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och tillfälliga utbildningsinsatser. Breddade ersättningssystem väntas samtidigt minska arbetskraftsutbudet när drivkrafterna till arbete minskar. Detta innebär en nedmontering av arbetslinjen som riskerar att låsa ute många ur arbetskraften samtidigt som trösklarna in till arbetsmarknaden höjs.

Utöver sysselsättningseffekter slår skattehöjningarna samt begränsningarna i RUT- och ROT avdragen också direkt på hushållens ekonomi. De föreslagna inkomstskattehöjningarna slår mot över en miljon löntagare. För dem som är beroende av att ta bilen, leder höjd bensinskatt till dyrare resor. ROT-avdraget används av över en miljon svenskar varje år, som med nya regler får ökade kostnader på i genomsnitt 6 000 kronor, enligt riksdagens utredningstjänst.

Politik som slår mot svensk konkurrenskraft

Svensk konkurrenskraft har under en lång tid varit i internationell toppklass. Sveriges relativa försprång minskar dock stadigt, i takt med att andra länder, däribland framväxande ekonomier, utvecklas allt snabbare. När omställningstrycket hårdnar på svensk ekonomi behöver det mötas med fortsatta reformer. Bland annat behöver vår infrastruktur moderniseras, bostadsbyggandet behöver öka samt effektiviseras och svensk energimarknad måste kunna svara upp mot industrins behov.

Regeringens politik för ökad konkurrenskraft är enligt Alliansens bedömning otillräcklig, och motverkas särskilt av regeringens politik på skatteområdet. I budgetpropositionen är skattehöjningarna på jobb och företagande 40 gånger högre än satsningarna på näringspolitik. Det finns starka indikationer på att regeringens politik genom att försämra förutsättningarna för företagande också minskat drivkrafterna för entreprenörskap. Enligt Global Entrepreneurship Monitor 2015 har det svenska entreprenörskapet fallit dramatiskt med nästan två procentenheter; från 8,2 till 6,7 procent 2014. Därmed bryts den uppgående trend som pågått sedan alliansregeringen tillträdde 2006 där Sverige mer än fördubblade sin entreprenöriella aktivitet fram till och med 2013. Särskilt anmärkningsvärt är minskningen av kvinnors entreprenörskap som fallit brant från 6,2 procent till 3,8 procent. Rapportförfattarna pekar särskilt på att diskussionen om regeringens neddragningar av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster kan ha påverkat benägenheten att starta företag inom dessa branscher. Nedgången har nämligen främst drabbat konsument- och hushållsnära tjänster, vars andel minskade med ca tio procentenheter jämfört med tidigare år.

Figur 6. Total entreprenöriell aktivitet i tidigt stadium. Andel av befolkningen i åldrarna

1864 år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag. Procent.

Källa: Källa: Den svenska GEM-rapporten 2015, Entreprenörskapsforum

Regeringen har försenat centrala infrastrukturprojekt samt öppnat för nedläggningar av regionala och stadsnära flygplatser, åtgärder som riskerar att få långtgående negativa konsekvenser för tillväxten i hela Sverige. Också åtgärder som det tidigare rått relativ enighet om mellan Socialdemokraterna och Alliansen, som till exempel behovet av satsningar på vägnätet för tung trafik, har gått i stå. För att underlätta för transporter och företagsamhet, än tätare knyta samman alla delar av Sverige, samt fullt ut tillvarata tillväxtpotentialen i våra storstäder behövs fortsatta infrastrukturinvesteringar och utbyggnad av kollektivtrafiken. Att under den nuvarande försiktiga konjunkturåterhämtningen skjuta upp centrala infrastruktursatsningar och skapa osäkerhet kring de projekt som redan finns riskerar att hämma tillväxten på kort och lång sikt.

Regeringens otydlighet kring energipolitiken har under året skapat osäkerhet kring den svenska exportindustrins energiförsörjning. Denna osäkerhet dämpas inte av de skatteförändringar för både energiproduktion och drivmedelsanvändning som regeringen nu föreslår. De ändrade förutsättningarna för svensk energiproduktion rubbar också förutsättningarna för den energikommission som aviserats och förtroendet för regeringen som en part i densamma.

Med Sveriges nuvarande befolkningsökning finns ett stort behov av nya bostäder. Alliansen har under sin regeringstid genomfört flera förändringar för att underlätta planering och byggande, och vi ser redan nu hur byggtakten ökar kraftigt. Ytterligare åtgärder krävs dock för att förenkla byggandet och effektivisera bostadsmarknaden, som fortsatt karakteriseras av regelbörda och begränsad konkurrens inom byggindustrin. Regeringen har nu lagt om den framgångsrika bostadspolitik som förts och som behöver fullföljas, till förmån för en återgång till 1990-talets subventionspolitik inom bostadsområdet. Bostadssubventioner är ett ineffektivt och kostsamt verktyg för att öka byggandet, som riskerar att öka pristrycket i bostadssektorn. Trots att Boverket pekar på att 430 000 bostäder måste byggas till 2020 sänker regeringen målet till att bara minst 250 000 nya bostäder ska byggas under samma tidsperiod.

I syfte att bland annat stärka Sveriges konkurrenskraft inledde Alliansen 2006 en stor omläggning av den svenska utbildningspolitiken. Vår politik syftade till att uppvärdera skolans kunskapsuppdrag. OECD understryker nu att reformerna av den svenska skolan bör fortsätta. Regeringen väljer istället att lägga stora summor på reformer som inte syftar till att stärka kunskapsuppdraget, samtidigt som man exempelvis slopar den utbyggnad av karriärtjänster som riksdagen tidigare beslutat om. Med mindre kunskap i skolan hotas Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning.


Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken

Alliansen sätter människan i centrum. Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar tillvara varje människas förmåga. Där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktionsförmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion och de skatteintäkter som finansierar välfärden ökar. Bara genom att fler kommer i arbete kan vi säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.

Fortsatt ansvar för svensk ekonomi

Sverige har klarat den ekonomiska nedgången bättre än de flesta andra länder. Trots en ihållande lågkonjunktur har Sverige haft en jämförelsevis god BNP-tillväxt och sysselsättningen har fortsatt att öka. Ett avgörande skäl till att vi klarat krisen väl är att det finansiella ramverket och överskottsmålet medförde att Sverige gick in i finanskrisen med tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att kunna stimulera ekonomin under lågkonjunkturen. I kombination med en effektiv stabiliseringspolitik innebar dessa säkerhetsmarginaler att Sverige klarade sig bättre än de flesta andra länder. När ekonomin nu ljusnar står Sverige fortfarande väl rustat, med en relativt låg statsskuld och hög sysselsättning.

Figur 7. Genomsnittligt finansiellt sparande 20062014. Procent av BNP

Källa: EU-kommissionens vårprognos

Det är nu centralt att visa politiskt ledarskap och även fortsättningsvis värna svensk ekonomi. Även om den svenska statsskulden nu är låg har finanskrisen visat att skuldkvoten snabbt kan ändras om ett land inte har tillräckliga säkerhetsmarginaler. Medan Sveriges statsskuld fortsatt ligger på en låg nivå, har skuldnivåerna i EU-15 skenat och ligger nu på över 90 procent av BNP. Statsskuldsräntorna riskerar då att tränga ut viktiga investeringar samtidigt som den ekonomiska nedgången fört med sig nedskärningar och åtstramningar i många länder.

Alliansen kommer fortsatt värna en stabil och varaktig återhämtning av svensk ekonomi. För att säkra den ekonomiska utvecklingen i ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. Sverige är en liten och öppen ekonomi och är därmed känsligt för svängningar i omvärldens efterfrågan. Vi har därtill en relativt stor offentlig sektor, som medför att en konjunkturnedgång får en relativt stor inverkan på de offentliga finanserna. Sverige har dessutom en stor banksektor, vilket innebär att riskerna för de offentliga finanserna är betydande vid förnyad turbulens på de finansiella marknaderna. Överskottsmålet är idag en viktig del av det finanspolitiska ramverket och bör inte ändras ensidigt av regeringen. Eventuella förändringar av överskottsmålet eller andra delar av det finanspolitiska ramverket måste övervägas noga och i politiskt samråd. Det är därför positivt att en parlamentarisk utredning tillsatts på Alliansens och riksdagens initiativ. Det finanspolitiska ramverket med ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande har tjänat Sverige väl och varit en viktig orsak till att Sverige kunnat sänka statsskulden från 75 procent till drygt 40 procent av BNP. Överskottsmålet har dessutom tvingat politiker av olika färg att stå emot politiska krav på utgifter som skulle leda till långvariga underskott. Ramverkets styrka, och i förlängningen förtroendet för de svenska statsfinanserna, grundar sig i att regelverket åtnjuter ett brett parlamentariskt stöd. Eventuella förändringar av ramverket bör därför utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd.

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna över en konjunkturcykel ska uppnå 1 procents överskott. Att överskottsmålet är formulerat över en konjunkturcykel innebär att det finansiella sparandet bör ligga under 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är lågt. Därigenom är överskottsmålet förenligt med en finanspolitik som motverkar konjunktursvängningar.

Penningpolitiken är nu kraftigt expansiv för att nå inflationsmålet. Riksbanken bedömer att reporäntan bör ligga kvar på -0,35 procent tills KPIF-inflationen är nära 2 procent och att det är lämpligt att höja räntan först under andra halvåret 2016. I en sådan situation har finanspolitiken ett betydande genomslag på resursutnyttjandet i ekonomin, eftersom den normala motvikten från penningpolitiken saknas. En kraftig åtstramning av finanspolitiken 2016–2017 skulle riskera att fördröja återhämtningen. När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det därför ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning.

En rimlig avvägning är därför att reformer 2016–2017 bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt, när ekonomin bedöms vara mer robust och penningpolitiken börjat normaliseras, bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som enligt regeringen kommer att ske under prognosperioden bedömer Alliansen att 1 procents överskott kan nås 2020, förutsatt att ekonomin är i balans.

Figur 8. Bana för offentliga finanser

% av BNP om inte annat anges

2014

2015

2016

2017

2018

2019

Finansiellt sparande utan budgetförstärkningar

-1,9

-0,9

-0,9

-0,5

0,0

0,3

Strukturellt sparande utan budgetförstärkningar

-1,2

-0,4

-0,4

-0,3

0

0,3

Budgetförstärkningar (mdkr)

 

 

 

 

5

10

Budgetförstärkningar (% av BNP)

 

 

 

 

0,1

0,2

Finansiellt sparande inklusive budgetförstärkningar

-1,9

-0,9

-0,9

-0,5

0,1

0,6

Källa: Budgetpropositionen 2016 och egna beräkningar

Det ska dock understrykas att de offentliga finansernas utveckling är svårbedömd. Konjunkturen har ett betydande genomslag på finanserna, men även den potentiella produktionsförmågan och efterfrågans sammansättning i jämvikt är av avgörande betydelse. En mindre justering av prognosen för exempelvis den potentiella produktivitetstillväxten kan få ett betydande genomslag på bedömningen av både det faktiska och strukturella saldot i de offentliga finanserna på några års sikt. Även penningpolitikens utveckling är osäker. Konsekvensen av detta är att finanspolitiken måste utformas efterhand i ljuset av ny information. Om en ny allvarlig störning drabbar svensk ekonomi och ekonomin hamnar längre från balans bör de budgetförstärkande åtgärderna förskjutas längre fram i tiden. Omvänt bör budgetförstärkningarna tidigareläggas om återhämtningen sker snabbare.

Alliansen är enig om att budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar framöver. Det är också centralt att budgetförstärkningarna samt finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En lika viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter.

På inkomstsidan bör en rad åtgärder vidtas. Skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Det är viktigt att upprätthålla skattesystemets legitimitet. I dag beskattas den kommersiella fastighetssektorn mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas. För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Omställningen av transportsektorn är en viktig del av miljöpolitiken. Miljöstyrningen bör förstärkas, till exempel genom att se över beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Ytterligare miljöskatter, såsom en kemikalieskatt och skatt på fluorerande växthusgaser, bör införas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt. Alliansen har även beredskap för ytterligare höjningar av skatterna på alkohol och tobak i syfte att stärka folkhälsan.

Det är viktigt att föra en ansvarsfull politik som begränsar utgiftsökningarna framöver. Sysselsättningen ökar för närvarande starkt och vi ser en bred uppgång på arbetsmarknaden. Därmed är det naturligt att anpassa omfattningen av arbetsmarknadsåtgärderna längre fram och minska de åtgärder som är minst effektiva. Vi ser samtidigt en fortsatt ökning av ohälsotalen, med kraftigt stigande kostnader för sjukförsäkringssystemet. Att lägga om sjukförsäkringsreglerna utan att först hantera de stigande ohälsotalen riskerar att långsiktigt försätta människor i utanförskap, samtidigt som det betydande kostnadstryck som vi ser inom systemet förstärks ytterligare. Det bör istället vidtas åtgärder som löser det underliggande samhällsproblemet, att långsiktigt minska sjukfrånvaron.

Också kostnaderna för migration och integration ökar, till följd av att fler söker sig till vårt land för att få skydd mot krig och förtryck. Här krävs långsiktiga effektiviseringsåtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen, till exempel vad gäller boendekostnaderna i mottagningssystemet.

Det är också centralt att i allmänhet upprätthålla god kostnadskontroll i olika ersättningssystem genom att motverka förekomsten av fusk och överutnyttjande. Den statliga förvaltningen bör effektiviseras. Det bör också framgent ske en begränsning av de årliga anslagsökningarna i pris- och löneomräkningssystemet. Mot bakgrund av behovet att stärka försvaret bör detta område undantas. Kostnaderna kan också minskas genom att myndigheternas lokalkostnader och lokalisering prövas hårdare.

Dessa budgetförstärkningar på utgifts- och inkomstsidan kan, med nuvarande prognoser, förväntas ge tillräckliga budgetförstärkningar för att sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP 2020. Kommande förslag på reformer under mandatperioden kan komma att kräva ytterligare budgetförstärkningar. Eventuella förslag på reformer på utgiftssidan bör i hög grad finansieras med lägre utgifter och effektiviseringar på andra områden.

Utgiftstakets nivåer 20152019

Utgiftstaket utgör en övre gräns för statsbudgetens utgiftsnivå. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning av utgifterna. Alliansen vänder sig emot regeringens mycket kraftiga höjning av utgiftstaken, då det är viktigt att hålla utgifterna på en ansvarsfull nivå. Regeringens agerande förutsätter ett kraftigt höjt skatteuttag för att balansera utgiftsökningarna. Skattehöjningarna riskerar att slå mot jobb och företagande, och därmed försämra Sveriges ekonomiska utsikter.

Enligt de riktlinjer som finns bör en buffert för oförutsedda händelser lämnas obudgeterat under utgiftstaket för nästkommande budgetår. Hur stort budgetutrymmet för reformer på utgiftssidan slutligen blir beror bland annat på hur stor del av budgeteringsmarginalen som under de kommande åren tas i anspråk av oförutsedda utgiftsökningar, t.ex. till följd av ökningar av volymer i de rättighetsbaserade transfereringssystemen eller den makroekonomiska utvecklingen. Det understryker behovet av god kostnadskontroll och nödvändigheten att göra omprioriteringar inom och mellan olika utgiftsområden.

Figur 9. Folkpartiet liberalernas förslag till utgiftstak

 

2016

2017

2018

2019

Utgiftstak

1199

1253

1301

1318

Takbegränsade utgifter

 

1172

1211

1242

*

Budgeteringsmarginal

 

27

42

59

*

Budgeteringsmarginal, % av takbegränsade utgifter

2,3 %

3,4 %

4,7 %

*

Källa: Budgetpropositionen och egna beräkningar

Fler i arbete genom stärkta drivkrafter och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden

Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till vår gemensamma välfärd. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. Målsättningen kan därför inte vara annan än att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Vi vill skapa förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och stärka sammanhållningen i vårt land. Arbetsmarknaden ska rymma även dem som i dag står långt ifrån att få ett jobb. Jobben och kampen mot utanförskapet är fortsatt grunden för Alliansens politik.

Alliansens reformer i regeringsställning bidrog till att över 300 000 fler människor kom i arbete och att en betydande del av det breda utanförskapet som präglat svensk arbetsmarknad under 2000-talet kunde brytas. Det handlade till stor del om att människor som varit inne på arbetsmarknaden trycktes ut ur arbetskraften då bidragssystemen hade gjort att arbete lönade sig för dåligt, samtidigt som antalet med sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension, ökade kraftigt under 2000-talets första år. Sedan 2006 har en stor del av detta breda utanförskap minskat som en effekt av alliansregeringens politik. Färre människor förtidspensioneras och fler får behålla mer när de jobbar. Det har varit en framgångsrik ekonomisk politik och välfärdspolitik och andelen som försörjs av bidrag eller ersättningar har minskat med ungefär en fjärdedel.

I takt med att utanförskapet minskat i de grupper som står relativt nära arbetsmarknaden har utmaningarna på arbetsmarknaden förändrats. Risken att grupper som står nära arbetsmarknaden återigen pressas ut i utanförskap kvarstår visserligen, och förstärks av att regeringen nu gör det mindre lönsamt att arbeta. Men den mest betydande utmaningen på svensk arbetsmarknad idag är att bryta det utanförskap som gäller de som står längre ifrån arbetsmarknaden, och som har svårare att komma in. Särskilt unga utan gymnasiekompetens och utrikes födda drabbas av utanförskap i större utsträckning än andra grupper. Delvis på grund av de trösklar som finns i form av höga skatter på arbete, men också för att många saknar de kunskaper och erfarenheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden.

Konsekvenserna av detta utanförskap är stora både för individen och för samhället. Motsvarande var sjunde person i arbetsför ålder lever fortfarande helt på offentliga sociala ersättningar.  Varje människa i utanförskap nekas möjligheten att bygga en framtid utifrån sin egen vilja och förmåga. Det skapar otrygghet och ofrihet. Samtidigt är konsekvenserna för samhället också betydande. Matchningen på svensk arbetsmarknad har försämrats betydligt över tid. Företagen har svårt att hitta personal, trots att en relativt stor grupp står till arbetsmarknadens förfogande. När gruppen arbetslösa har en allt svagare anknytning till arbetsmarknaden och mer begränsad utbildning och erfarenhet minskar möjligheten att matcha arbetssökande med de arbetsuppgifter som företagen efterfrågar.

Alliansens politik har här varit framgångsrik. Trots den globala krisen har mer än 300 000 fler personer ett jobb att gå till i dag än 2006. Utanförskapet har minskat med närmare 200 000 personer sedan 2006. Andelen ungdomar som varken jobbar eller studerar, liksom antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionerade har minskat. Sysselsättningen bland utrikes födda och bland kvinnor har ökat. Sverige har i dag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i EU.

Alliansen fortsätter nu sitt reformarbete för att se till att de grupper som befinner sig i utanförskap eller riskerar att hamna där får ett jobb att gå till. Det kommer att kräva olika former av åtgärder. Hur hög sysselsättning vi uppnår i Sverige beror på samspelet mellan företagens efterfrågan på arbetskraft, hushållens utbud av arbetskraft och hur väl lönesättningen och andra institutioner fungerar på arbetsmarknaden. Prioriteringen bör i första hand vara att skapa jobb på den ordinarie arbetsmarknaden, inte temporära platser i ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder.

För det första måste det vara lönsamt att arbeta. Drivkrafterna för att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Om man är sjuk eller av andra skäl inte kan arbeta ska vi ha trygghetssystem som fungerar. Men det ska alltid vara lönsamt att ta ett jobb och bidra till det gemensamma.

För det andra måste alla få chansen att komma i jobb. Trösklarna på svensk arbetsmarknad är höga, i form av låg flexibilitet på arbetsmarknaden och allt högre kompetenskrav. Därför krävs dels möjligheter till utbildning och kompetensinsatser. Man ska kunna lära sig det som behövs för att ta ett jobb och man ska ha möjlighet att lära om och ställa om från ett jobb till ett annat. Dels krävs en arbetsmarknad som erbjuder arbetstillfällen också för dem med en kortare utbildning. Det måste finnas alternativ för de människor som av olika skäl inte klarar av att utbilda sig i kapp.

För det tredje måste villkoren och drivkrafterna i Sverige för att starta, driva och växa företag vara i internationell toppklass. Bara genom ett starkt och dynamiskt näringsliv där företagsamhet och entreprenörskap både värderas högt och lönar sig kan vi säkerställa välstånd, välfärd och sysselsättning i Sverige.

Goda och hållbara förutsättningar för fler och växande företag

Under de senaste två mandatperioderna har bolagsskatten och socialavgifterna sänkts, och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrats. Regelbördan har minskat med 7 miljarder kronor, bland annat genom avskaffad revisionsplikt och förenklade redovisningsregler. Det är nu möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor. Det finns i dag 200 000 fler företag än 2006 och den entreprenöriella aktiviteten har fördubblats på samma tid. Fortsatt arbete och reformer krävs dock för att ytterligare förbättra de ekonomiska incitamenten för att starta, driva och expandera sitt företag. För att behålla vår starka internationella position vad gäller konkurrenskraft måste vi kontinuerligt förbättra villkoren för att driva företag i Sverige.

God tillgång på kapital och goda möjligheter till kompetensförsörjning är avgörande för att främja entreprenörskap. Svenska villkor på dessa områden har historiskt varit goda, men möjliga förbättringar finns och krävs för att Sverige ska kunna konkurrera internationellt. Alliansen går därför vidare med ytterligare åtgärder för att förbättra villkoren för entreprenörskap. För det första behöver mindre och växande företag bättre tillgång på kapital i ett tidigt skede för att kunna göra de investeringar som krävs. Det offentliga riskkapitalet har i dagsläget svårt att komma in i tidiga skeden av bolagens utveckling, när det behövs som mest, och riskerar istället att tränga ut privata investeringar i senare investeringsfaser. För att modernisera och effektivisera det offentliga riskkapitalet bör fond-i-fond-lösningar användas, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. De statliga fondernas inriktning bör också främst inriktas på tidiga utvecklingsfaser. För det andra har nystartade företag sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner.  För att underlätta för små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Alliansen därför göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Vi tillsatte en utredning i denna fråga som ska lämna sitt betänkande i mars 2016. Vår ingång är att regelverket bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Det handlar både om företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, till exempel i vilken utsträckning incitamentsprogrammen ska beskattas som inkomst av tjänst samt när beskattningstillfället ska ske.

Att förbättra institutioners funktionssätt och minska regelkrångel är ett långsiktigt och mödosamt arbete. Samtidigt kan effekterna vara stora. Enligt Världsbanken leder lägre kostnader för att starta företag till fler företag och ökade skatteintäkter. Mer kan alltså göras. För det första stänger dagens regelverk för aktiebolag ute många potentiella företagare. Reglerna bör anpassas till det behov av aktiekapital som faktiskt föreligger, och som i exempelvis många tjänsteföretag kan vara relativt begränsat.  Därför bör kravet på aktiekapital sänkas från 50 000 till 25 000 kronor. För det andra behöver företagens rapporteringsbörda minska. En garanti som innebär att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna bör införas. Detta bör ske med hjälp av ”En dörr in”, en plattform där företagare bara lämnar in uppgifter en gång på en plats och dessa uppgifter därefter slussas till aktuell myndighet. En sådan garanti skulle påtagligt minska tiden som företag behöver lägga på administration och öka tiden de kan lägga på sin kärnverksamhet.

För Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning är det avgörande att utbildningen i Sverige håller en hög kvalitet. Alla elever ska mötas av höga förväntningar och ges det stöd och den stimulans som var och en behöver för att nå kunskapsmålen och växa utifrån sina egna förutsättningar. Alliansen vill därför fortsätta arbetet för mer kunskap i skolan. Målet är att Sverige inom tio år bör ligga på topp-tio i PISA-mätningarna. Höjs kunskapsnivåerna i det obligatoriska skolväsendet kan nivån på undervisningen i gymnasieskolan och den eftergymnasiala utbildningen fortsätta att höjas till gagn för de företag som vill växa och rekrytera.

Den nuvarande bostadsbristen i Sverige är ett allvarligt problem som begränsar människors möjligheter att flytta till jobb och utbildning och företagens möjlighet att växa. Detta leder i förlängningen till lägre tillväxt och färre jobb. Alliansregeringen genomförde ett stort antal förändringar för att underlätta planering och byggande. Tack vare Alliansens reformer har bostadsbyggandet också ökat betydligt och har nu nått sin högsta nivå på 20 år. Genom Sverigebygget tog Alliansen ett samlat grepp kring infrastruktur och bostadsbyggande. Sverigebygget förväntades bidra till att det byggs 300 000 nya bostäder fram till och med år 2020 genom att förbättra förutsättningarna för ett ökat byggande utifrån hushållens behov och utan snedvridande subventioner. Regeringens mål om 250 000 nya bostäder till 2020 ser ut att nås med den nuvarande byggtakten. Men mer behöver göras. Den kraftigt ökande befolkningstillväxten medför att det behöver byggas drygt 70 000 bostäder per år fram till år 2020, enligt aktuella bedömningar.

Regeringen har valt att fortsätta arbetet med delar av Alliansens infrastruktur- och bostadsinvesteringar, vilket vi välkomnar. Samtidigt har regeringen infört snedvridande och ineffektiva bostadssubventioner och arbetet med effektiviseringar av byggprocessen och bostadsmarknadens funktionssätt har saktat ned. I riksdagen motsatte sig Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet många av de förslag till enklare och mer flexibla regler som alliansregeringen lade fram. Alliansen kommer att fortsätta och intensifiera arbetet med regelförenklingar och andra åtgärder för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt och förbättra kommunernas markplanering.

En fungerande transportinfrastruktur är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och satsningar på vägar och järnväg är en viktig del för att främja både företagande och sysselsättning. Under åren 2014–2025 kommer Sverige att satsa minst 522 miljarder kronor på infrastruktur, till följd av alliansregeringens förslag. Det möjliggör underhåll och stora investeringar i befintlig infrastruktur i hela landet, liksom nysatsningar för att förbättra möjligheterna för såväl arbetspendling som godstransporter. Alliansregeringens politik för viktiga förbättringar för bland annat gruvnäringen och andra näringar som är beroende av transporter har påbörjats. Underhållet av svenska järnvägar har fördubblats sedan 2006. Anslaget till enskilda vägar har höjts väsentligt. Genom hela Sverige pågår väg- och järnvägsprojekt för att förbättra framkomligheten och transportmöjligheterna. Effektivare transporter innebär också minskad miljöpåverkan och minskade klimatutsläpp. Alliansen vill fortsätta detta arbete.

För Alliansen är det en självklarhet att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle, och lika självklart att detta inte står i motsats till tillväxt och jobbskapande utan att både miljö och tillväxt kan gå hand i hand. För detta krävs väl utformade och effektiva styrmedel. Förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan samtidigt som förnybar och miljövänlig teknik tillåts växa fram. På så sätt ger våra åtgärder största möjliga resultat för miljön.

Inte minst krävs att den svenska fordonsflottan blir mer hållbar och att utsläppen från transportsektorn minskar. Beroendet av fossila bränslen är både en belastning på miljön och en säkerhetspolitisk risk. Nya styrmedel för att minska användningen av gifter i vår vardag krävs också. Därtill måste Sverige arbeta oförtröttligt på den internationella arenan för att bidra till att de globala utsläppsreduktioner som behöver uppnås. Det är särskilt viktigt att arbetet intensifieras inför FN:s klimatkonferens i Paris, COP 21, som går av stapeln i december 2016 och att vi ser konkreta resultat ifrån förhandlingarna.

En trygg och tillgänglig välfärd

Alliansen står för en trygg och tillgänglig välfärd. Vi värnar välfärdens kärnverksamheter – skola, vård och omsorg. Det är grunden för den sammanhållning vi har i Sverige. Alliansregeringens ekonomiska politik och välfärdspolitik resulterade i att resurserna till skola, sjukvård och omsorg har ökat per invånare och i fasta priser sedan 2006 och resurserna per elev har ökat från 2006 till 2012, i alla skolformer och i fasta priser. Men välfärden kan stärkas och utvecklas ytterligare. Välfärdspolitiken måste bland annat förbättra resultaten i skolan, minska ojämlikheten som fortfarande finns i vården och hantera en åldrande befolkning.

Utbildningen i Sverige ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. För elevernas skull men också för jobben, välfärden och sammanhållningen. Föräldrarna ska veta att barnen när de kommer hem från skolan har lärt sig något nytt i en trygg miljö. Alla elever ska mötas av höga förväntningar och ges det stöd och den stimulans som var och en behöver för att nå kunskapsmålen och växa utifrån sina egna förutsättningar. Skolan ska också ge bildning och lära för livet – inte bara arbetslivet. Oavsett bakgrund eller var du går i skolan. Så ges alla barn en bra start i livet. Alliansen vill fortsätta arbetet för mer kunskap i skolan. Målet är att Sverige inom tio år bör ligga på topp-tio i PISA-mätningarna.

I takt med att vi lever längre och kan behandla allt fler sjukdomar förändras kraven på hälso- och sjukvården. Alliansens utgångspunkt är en sjukvård präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Skillnader i kvalitet eller tillgänglighet mellan regioner eller utifrån till exempel kön eller utbildningsbakgrund ska motverkas. Sedan 2006 har tillgången till vård förbättrats. Köerna har kortats och vi har sett en kraftig ökning av antalet vårdcentraler och generösare öppettider. Kvaliteten i sjukvården har också stärkts över tid och patienterna är mer nöjda med vården. Sverige är i dag ett av världens bästa länder på sjukvård. Alliansregeringen satsade mer resurser än vad som någonsin tidigare satsats på vården. Det finns fler aktiva läkare och sjuksköterskor än någonsin, och Sverige utbildar dessutom fler än någonsin tidigare. Apoteksreformen har inneburit fler apotek, bättre service och att vi kan köpa receptfria läkemedel i mataffärer och på bensinstationer.

Mångfalden av aktörer inom välfärden bidrar till att utveckla nya idéer och hitta nya, smartare och effektivare arbetssätt, till gagn för alla som använder välfärden. Det har länge funnits politisk samsyn i värdet av detta. Den svenska lösningen, med en offentligt finansierad välfärd som alla medborgare har rätt till, och där många olika typer av utförare tillåts bidra, är därför väl värd att värna. Välfärdens verksamheter gynnas av att nya privata och ideella aktörer har möjlighet att etablera sig för att bidra till innovation och värdeskapande.

En mångfald av aktörer är också en förutsättning för valfrihet. Alliansens välfärdspolitik sätter eleven och patienten i centrum. Rätten att själv få välja var och hur man tar del av vård, skola och omsorg är en viktig del i att kunna utforma sitt eget liv och sin egen tillvaro. Välfärden finns till för medborgarna och medborgarna har rätt att påverka dess utformning. Därför måste valfriheten värnas.

Vi har dock sett att den svenska välfärden inte alltid fördelas jämlikt, och att kvaliteten i vissa fall brister hos både offentliga och fristående verksamheter. För att säkerställa en jämlik välfärd av hög kvalitet finns därför anledning att se över kraven på och regleringen av både offentlig och fristående välfärdsverksamhet. Riksdagen har därför beslutat att en utredning bör se över möjligheten att införa tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, ett tydligare kravställande och bättre uppföljning avseende kvalitet, och skarpare sanktioner vid misskötsel inom välfärden. Att regeringen inte fokuserar på kvalitetsaspekterna, utan istället låter utreda begränsningar av vinstuttag i välfärdssektorn är en mycket olycklig utveckling. Det finns inga etablerade samband mellan organisationsform eller vinstuttag och kvaliteten i verksamheten. Utgångspunkten borde istället vara hur vi på bästa sätt kan säkerställa både kvalitet, trygghet, effektivitet, innovation, valmöjligheter och öppenhet på ett sätt som gagnar elever, föräldrar, patienter, brukare och anhöriga i alla välfärdens verksamheter.


Folkpartiet liberalernas finansplan

Sänkta skatter för fler jobb

Skattepolitiken måste vara utformad för att öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin, stärka konkurrenskraften samt öka människors frihet och möjligheter. Folkpartiet liberalernas viktigaste skattepolitiska prioritering är att sänka skatterna på arbete. På så sätt stärker vi arbetslinjen och uppmuntrar jobbskapare i en tid av ökad global konkurrens och hastig digitalisering.

Vi oroas därför av att den skattepolitik som regeringen presenterar kommer att trycka ned arbetskraftsdeltagandet med lägre välstånd, sänkt konkurrenskraft och utanförskap som följd. Det är mot bakgrund av detta anmärkningsvärt att regeringen i sin inkomstberäkning inte tagit höjd för att antalet arbetade timmar faller som en följd av regeringens skattepolitik. Allt tyder därför på att regeringens budgetproposition är ofinansierad i denna del.

Folkpartiet liberalerna avvisar de omotiverade skattehöjningar på jobben som regeringen föreslår. Hit hör exempelvis regeringens marginalskattehöjning på inkomster från 50 000 kronor till 123 300 kronor i månaden. Folkpartiet liberalerna genomför i denna budgetmotion samtidigt en kraftfull höjning av brytpunkten för den statliga inkomstskatten. Ingen med en månadslön under 40 000 kronor ska behöva betala en extra inkomstskatt ovanpå kommunalskatten.

Sverige sticker i dag ut från jämförbara länder vad gäller marginalskatt på arbetsinkomster. I det svenska skattesystemet inträder även de höga marginalskatterna i dag anmärkningsvärt tidigt. I Finland och Norge ligger exempelvis de högsta marginalskattesatserna på nivåer som är i närheten av den svenska nivå, men den högsta marginalskatten träder i dessa länder in vid ungefär den dubbla inkomsten jämfört med i Sverige.

Med Folkpartiet liberalernas skatteförslag slipper en genomsnittlig verksamhetschef inom omsorgen, specialistsjuksköterska, veterinär eller programmerare att bestraffas för sitt för samhället viktiga karriärval. Vårt förslag innebär därmed en skattesänkning på 6 000 miljoner kronor 2016. Folkpartiet liberalerna avvisar vidare helt regeringens föreslagna uppräkningstakt av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för åren 2016 och 2017.

Vidare föreslår Folkpartiet liberalerna att det andra steget i den statliga inkomstskatten, den så kallade värnskatten, avskaffas under denna mandatperiod. Avskaffandet inleds 2016 och slutförs i ett andra steg 2017. För 2016 innebär det att värnskatten sätts till 2,5 procent i stället för dagens 5 procent. Detta är en prioriterad reform eftersom värnskatten straffar den som vill utbilda sig och jobba mycket. Två egenskaper av central betydelse för svenska företags konkurrenskraft.

I syfte att fler ska välja att arbeta kvar länge i arbetslivet införde Alliansen ett förhöjt jobbskatteavdrag för äldre. Detta avdrag har, tillsammans med ett förhöjt grundavdrag, utvärderats av IFAU som funnit tydliga sysselsättningseffekter. Att fler jobbar längre upp i åldrarna är en avgörande del av arbetslinjen. Denna reform bidrar även till att förstärka pensionerna för dem som arbetar längre. Folkpartiet liberalerna föreslår här att åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget i två steg justeras ned med två år för att även inkludera personer som vid kalenderårets ingång fyllt högst 63 år. Det betyder att även denna grupp får starkare drivkrafter att förlänga arbetslivet. Detta innebär att äldre som jobbar får sänkt inkomstskatt med 300 miljoner kronor 2016 och 700 miljoner kronor året därpå.

Folkpartiet liberalerna avvisar vidare helt regeringens förslag att införa en särskild löneskatt för äldre. Fortsatta reformer i syfte att öka andelen äldre som arbetar, exempelvis enligt det förslag som ovan läggs fram om sänkt gräns för förhöjt jobbskatteavdrag, bör i stället genomföras.

RUT-avdraget har blivit en stor framgång vad gäller att öka människors makt över sin egen tid och skapa vägar in på arbetsmarknaden. Därför föreslår vi att RUT-avdraget vidgas. Vi avsätter därför 550 miljoner kronor under 2016 för att avdraget även ska medges för flyttjänster. Vi föreslår även att subventionsgraden för RUT höjs från 50 procent till 75 procent för alla som vid årets ingång har fyllt 80 år. Folkpartiet liberalerna kommer i senare budgetmotioner att återkomma till frågan om RUT-avdraget går att vidga ytterligare.

Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens slopade avdragsrätt för gåvor. I dag kan en privatperson få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor som ges till ideella föreningar, stiftelser eller registrerade trossamfund. Skatteavdrag beviljas för bidrag till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Denna avdragsrätt avskaffar nu regeringen. Folkpartiet liberalerna vill i stället se att avdragsrätten fortsatt värnas.

Kunskap i skolan

Kunskap är skolans huvuduppdrag. Folkpartiet liberalerna har lett en total omläggning av svensk skola. Bland alla reformer finns en ny läroplan med nya kursplaner med tydliga och tidiga mål, fler och tidigare nationella prov, skriftliga omdömen, betyg från årskurs 6 och ny betygsskala med fler steg. Elevers rätt till särskilt stöd har stärkts och speciallärare utbildas på nytt. Eleverna får fler matematiklektioner. Undervisningen för nyligen invandrade elever har reformerats, exempelvis genom utvidgad undervisningstid i svenska. Genom en överenskommelse med regeringen kommer även en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 att inledas.

Svårigheter måste upptäckas tidigt för att eleven ska få hjälp tidigt. Elevernas kunskaper i läsning, skrivning och räkning ska följas upp redan i årskurs 1. Alla elever som går ut grundskolan ska ha de kunskaper med sig som de behöver för att klara fortsatta studier. Allra viktigast är baskunskaperna: att kunna läsa, skriva och räkna.

Vi vill göra ytterligare satsningar på skolan, men mer resurser är inte tillräckligt för att förbättra resultaten. Vi måste också förändra attityden till skolan och visa på betydelsen av utbildning. Lärare ska respekteras för sina kunskaper. Vi behöver fortsätta arbetet för att lyfta läraryrket och inte bryta med det kunskapsfokus som nu åter växer fram.

Vi ser med oro hur regeringen bryter mot den inslagna kunskapslinjen i svensk skolpolitik. Statsanslag används för kommunala uppgifter i stället för att prioritera skolans kunskapsuppdrag. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan.

Folkpartiet liberalerna vill att skolstarten ska ske vid sex års ålder, i stället för dagens sju. Därmed förlängs skolplikten till tio år och förskoleklassen blir den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.

Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Folkpartiet liberalerna vill därför öka undervisningstiden i matematik med en timme i veckan för alla elever i högstadiet från höstterminen 2016. Duktiga lärare kombinerat med utökad undervisningstid gör att fler elever får större möjligheter att klara kunskapskraven. Vi vill även utöka undervisningstiden i idrott och hälsa med 100 timmar, vilket motsvarar en ökning av ämnet med 20 procent.

Folkpartiet liberalerna vill införa ett stöd till utsatta skolor som kan sökas av huvudmännen för att motverka ordningsproblem och implementera förebyggande insatser för att långsiktigt verka för studiero. Skolorna kan själva utforma förslag på sina satsningar. Det kan handla om nya arbetsmetoder, fler vuxna i skolan, få föräldrar att ta ökat ansvar för elevens agerande eller ta in organisationer som kan arbeta förebyggande. Insatser kan vara av kortsiktig karaktär för att främja ordning i skolan, men strävan ska vara att arbeta förebyggande och långsiktigt för ökad studiero.

Folkpartiet liberalerna kommer att fortsätta prioritera höjda lärarlöner och fler karriärtjänster. Vi vill att det ska löna sig att vara en skicklig lärare och vill ge lärarna goda möjligheter till utveckling. Vi satsar 2016 1 500 miljoner kronor på höjda lärarlöner och föreslår även en utbyggnad av karriärtjänster, där vi gör en särskild satsning på karriärtjänster i utanförskapsområden.

Vi vill även satsa på en särskild kompletterande pedagogisk utbildning. En modell som visat sig ha potential att attrahera studenter till lärarutbildningen är den kombination av arbete och studier som genomförts i flera länder, t.ex. i USA under namnet Teach for America. Organisationen Teach for Sweden och ett antal universitet och högskolor har tagit initiativ till att arbeta på detta sätt, och Folkpartiet liberalerna föreslår en utökad satsning på detta.

Gymnasieskolan ska förbereda både för vidare studier och för arbetslivet. Alla gymnasieelever hade tidigare krav på sig att bli behöriga för högskolestudier, medan yrkeskunnande sågs som mindre viktigt. Det är viktigt att alla elever ska ha en god grund att stå på inför studier och arbetsliv. Vid sidan av de traditionella gymnasieprogrammen och högskoleutbildningarna behövs det också branschanknutna utbildningar, bland annat lärlingsjobb. På en föränderlig arbetsmarknad är det också viktigt att alla har goda möjligheter att fortbilda sig och förbättra sina kunskaper genom hela yrkeslivet.

Vi vill ha en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, så kallade branschlärlingar. Folkpartiet liberalerna anser att vi bör öka lärlingsutbildningens attraktionskraft och ser därför lärlingsersättningen som en viktig del i detta. Därför säger vi nej till regeringens neddragning och anslår därutöver ytterligare medel till höjd lärlingsersättning.

Att snabbt lära sig svenska är grunden för att klara skolan och komma in i samhället. Vi vill att alla nyanlända ska få extra undervisning i svenska och att den ska anpassas efter varje elevs förkunskaper och behov. Nyanlända elever ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad till deras förkunskaper.

Sverige behöver en stark vuxenutbildning för dem som vill förbättra sina grundkunskaper, specialisera sig inom ett yrke eller förbereda sig för högskolestudier. I regeringsställning skapade vi Yrkeshögskolan. Nu anslår vi mer resurser än regeringen till en utbyggnad av samma skolform.

Folkpartiet liberalerna vill införa yrkesskola, en yrkesutbildning för vuxna motsvarande gymnasial nivå med stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen bör följa en modell i likhet med yrkeshögskolan och bör administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningen bör rikta sig mot personer utan gymnasiekompetens, främst nyanlända, men kan även vara ett alternativ till gymnasieutbildning för vissa.

Sverige ska ha höga ambitioner när det gäller andelen personer som går vidare till högre studier, men utbyggnaden av antalet platser får inte ske på bekostnad av kvaliteten. I stället för att öka antalet platser föreslår Folkpartiet liberalerna därför en kvalitetssatsning på hum/sam-utbildningar. Skälet är att det är dessa utbildningar som har låg andel lärarledda timmar.

Med Folkpartiet liberalerna och alliansregeringen höjdes de statliga forskningsanslagen kraftigt, och vi vill fortsätta prioritera forskningen. Sverige ska ha höga ambitioner när det gäller andelen personer som går vidare till högre studier, men utbyggnaden av antalet platser får inte ske på bekostnad av kvaliteten. Stora investeringar i forskning och innovation är avgörande för Sveriges framtid.

Ett stärkt försvar

Hotbilden i vårt närområde, i synnerhet i Östersjöområdet, är kraftigt försämrad. Svensk försvarspolitik måste ställas om. För Folkpartiet liberalerna är det givet att försvarsförmågan måste öka för att möta en ny verklighet. För 2016 förstärker vi försvarsanslaget med 1 000 miljoner kronor, en förstärkning som stegvis trappas upp ytterligare 2018.

Folkpartiet liberalerna föreslår i denna budget en förstärkning av förbandsverksamheten. Vi vill även förstärka Försvarsmaktens möjligheter till materielanskaffning. Dessa anslag går bland annat till att upprätta en trovärdig tröskelförmåga på Gotland, återupprätta svensk förmåga till ubåtsjakt, satsa på nya haubitsar till artilleriet och säkerställa att kompetens upprätthålls inom exempelvis flygstridskrafterna.

Vi vill även reformera försvarets personalförsörjning. För drygt fem år sedan beslutade riksdagen att göra värnplikten vilande i fredstid. Men riksdagen beslutade också att plikten kunde införas på nytt om läget i omvärlden drastiskt försämrades eller om försvaret inte kunde rekrytera frivilliga soldater. Vi står nu inför en situation där båda dessa scenarier blivit verklighet.

Folkpartiet liberalerna anser därför att en process för att aktivera värnplikten behöver inledas. Vi föreslår ett försök med plikt 2016. En aktiverad värnplikt ska inte ersätta ett yrkesförsvar, utan komplettera den rekrytering av soldater som sker på frivillig väg i likhet med de system för personalförsörjning som finns i Norge och Danmark.

Folkpartiet liberalerna prioriterar satsningar på försvaret, men oavsett resurserna behöver försvaret även stärkas genom ett svenskt Natomedlemskap. Ett medlemskap i Nato skulle skapa förutsättningar för ett djupt och förtroendefullt samarbete med de övriga nordiska och de baltiska länderna. Vi skulle vara med och fatta beslut i stället för att passivt invänta andras ställningstaganden.

Det försämrade omvärldsläget kräver snabba svar på hur vi bäst förbereder ett svenskt medlemskap. Folkpartiet liberalernas mål är en Natoanslutning under innevarande mandatperiod. Inget annat kan på ett lika avgörande sätt förbättra vår nationella säkerhet.

Bättre villkor för äldre

Kronologisk ålder är ett dåligt mått på människors förmågor, både på arbetsmarknaden och i samhället. Äldre människors kunskap, kompetens och erfarenhet måste tas bättre tillvara. En viktig del i Folkpartiet liberalernas ekonomiska politik är att möjliggöra fler årsrika människors fortsatta deltagande i arbetskraften. Detta återspeglas bland annat i vårt skatteavsnitt där vi avvisar regeringens skattehöjningar på äldres arbete samtidigt som vi själva bland annat vill utöka jobbskatteavdraget för äldre. På så sätt avlägsnas även hinder för att spara ihop till mer pension även senare i livet. Det gynnar både individ och samhälle. Alliansregeringen sänkte även skatten för pensionärer totalt fem gånger, vilket sammanlagt har gett en garantipensionär 1 900 kronor mer i disponibel inkomst per månad jämfört med 2006.

Att öka äldres självbestämmande och makt över sin vardag är en central uppgift för Folkpartiet liberalernas äldrepolitik. Ett område där äldre i hög grad har behandlats som ett kollektiv är äldreomsorgen. Samma lösningar erbjuds till alla. Äldre som behöver stöd i sin vardag förutsätts varken kunna eller vilja välja själva. Vi anser att det är precis tvärtom: respekten för den enskilda människans önskemål är särskilt viktig när hon är i en utsatt situation.

En del i att förverkliga detta mål i vardagen är att de äldre som får del av omsorgstjänster själva ska få mer att säga till om vad gäller vad de ska äta och hur maten ska tillagas. God och näringsrik mat samt trivsamma måltider är en viktig kvalitetsfråga i äldreomsorgen. Ett väl fungerande förebyggande arbete mot undernäring minskar också risken för fallskador och andra hälsoproblem, samtidigt som behovet av omvårdnad minskar.

Folkpartiet liberalerna föreslår att det ska tillhöra en så kallad skälig levnadsnivå att få äta det man själv tycker om. Socialtjänstlagen bör förtydligas, och en laga-mat-garanti för hemtjänsten införas. Den som har fått hjälp med måltider beviljad ska ha rätt att välja mellan att få mat lagad i det egna hemmet och att få mat levererad hem. För den mat som levereras ska det finnas flera olika leverantörer och rätter att välja mellan. Också i särskilt boende ska de äldres inflytande över måltiderna och måltidernas kvalitet öka. Reformen bör kunna träda i kraft den 1 juli 2016. För att genomföra förslaget avsätter vi 500 miljoner kronor 2016 och därefter 1 000 miljoner kronor per år. Medlen ska användas dels för kommunernas ökade kostnader, dels för utbildningssatsningar och utvecklingsmedel för bättre måltider. Vi avsätter även resurser för att möjliggöra en ny och mer tillåtande lagstiftning för hemtjänst.

Vi är starkt kritiska till att regeringen, i direkt strid med riksdagens beslut, avbröt det så kallade Omvårdnadslyftet under 2015. Den kompetenssatsning regeringen nu aviserar för äldreomsorgen hade kunna få betydligt större effekt om den utformats som en förlängning av Omvårdnadslyftet utan avbrott. Erfarenheten visar också att många kommuner inte hinner tillgodogöra sig ettåriga satsningar. Vi avsätter därför medel för en kompetenssatsning som bygger vidare på erfarenheterna från Omvårdnadslyftet.

Bostadstillägget har en avgörande betydelse för att lyfta ekonomiskt svaga pensionärer över fattigdomsgränsen. Det bidrar även till att säkerställa äldres självbestämmande i ett avgörande hänseende: en tillgänglig bostad med närhet till service och samvaro ökar livskvalitet och samvaro. Därmed kan även behov av kontakt med vård och omsorg minska. Folkpartier höjer därför ersättningsnivån i bostadstillägget från 95 till 96 procent.

Investeringar för klimatet

För att övervinna miljöproblemen och hejda klimatförändringarna samt för att klara jobben och tillväxten behövs en liberal klimatpolitik som bygger på globalt samarbete, kunskap, nya idéer, ny teknik och tydliga styrmedel för en långsiktigt hållbar ekonomi. Folkpartiet liberalernas politik utgår från försiktighetsprincipen och principen att förorenaren ska betala. Ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, ska vara generella och teknikneutrala. 

Folkpartiet liberalerna föreslår en grön skatteväxling. Vi vill se lägre skatt på jobb medan olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter höjs. Med beaktande av jobben och konkurrenskraften ska ekonomiska styrmedel därför användas för att möta klimatkrisen och föra Sverige närmare klimatmålen. Vi vill ta viktiga steg mot ett fossilfritt Sverige.

Miljöpåverkan från transportsektorn måste minska och åtgärder krävs för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta. Det krävs ökad ekonomisk styrning men det måste ske på ett kostnadseffektivt och långsiktigt sätt. Fordonsskatt ska betalas för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar bl.a. utifrån fordonets koldioxidutsläpp per kilometer. Vi föreslår en omvänd miljöbonus där bilar som inte skulle vara berättigade för en miljöbilspremie, enligt gällande regelverk, under de första fem åren får en förhöjd fordonsskatt med 2 000 kronor per år.

Reseavdraget behöver göras mer generöst där kollektivtrafiken är mindre väl utbyggd och stramas åt där möjligheten att använda kollektivtrafiken är större. Vi satsar på laddinfrastruktur. Successivt bör olika former av subventioner för användandet av fossila bränslen fasas ut.

Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige en säker, effektiv energiproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser.

Sverige kan spela en roll som föregångsland avseende omställning till fossiloberoende elproduktion. För klimatets skull vill Folkpartiet liberalerna under mandatperioden avskaffa effektskatten. Regeringens höjning av effektskatten leder till förtida stängning av fungerande reaktorer och att svensk elförsörjningen hotas långsiktigt. Sverige behöver en mer likvärdig beskattning inom energisektorn och en liberalisering av energipolitiken som sätter klimathänsyn, långsiktiga spelregler, och konkurrensneutrala villkor i första rummet. Att låta kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solkraft konkurrera på egna meriter är grunden för en liberal och fungerande energimarknad.

Det finns en stor potential att fortsätta bygga ut förnybara energislag men det behövs förutsägbara, enkla och teknikneutrala styrmedel, inte kortsiktiga bidrag. För att underlätta villkoren för solenergi att etablera sig på marknaden föreslår Folkpartiet liberalerna att fastighetsskatten helt tas bort på produktionsanläggningar för solenergi. Det är positivt att regeringen till viss del backat från förslaget om avskaffad skattebefrielse för bland annat småskalig solenergi. Folkpartiet liberalerna anser dock att regeringen fortfarande försvårar för utbyggnaden av solenergi eftersom den håller fast vid att beskattning utgår per juridisk person i stället för per anläggning.

Folkpartiet liberalerna vill anslå statliga medel för nationella klimatinvesteringar där fokus ska vara att få ner utsläppen. Vidare satsar vi på att sanera och återställa förorenade områden som kan användas till bostadsbyggande eller som är särskilt angelägna ur risksynpunkt.

Folkpartiet liberalerna vill införa skatt på elektronik som innehåller miljöfarliga kemikalier. För att få bort farliga kemikalier i konsumentprodukter, till exempel leksaker och kläder, krävs ökad marknadstillsyn.

Miljösituationen i våra hav och vattendrag är kritisk på grund av utsläpp, övergödning och exploatering. Folkpartiet liberalerna vill förstärka den havs- och vattenrelaterade miljöövervakningen. Staten bör långsiktigt ta en större del av ansvaret för städning av våra stränder.

Användningen av handelsgödsel i jordbruket bidrar till övergödning av vattenområden. Även förekomsten av kadmium i handelsgödsel är ett oroande miljöproblem. Det är därför angeläget att användningen av sådan gödsel minskar och att jordbrukets allmänna miljöpåverkan sjunker. Därför föreslås en ny läckageskatt från och med den 1 januari 2017.

Allt fler arter hotas av utrotning. Hotade växter och djur ska skyddas genom fridlysning, information och biotopskydd. Artdatabankens arbete ska främjas. För att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i form av olika naturtyper och arter behövs ökade restaureringsinsatser.

Fler bostäder

Den svenska bostadsmarknaden behöver fler bostäder. För att det ska bli verklighet behövs enklare regler, mindre krångel och kortare planprocesser. Dagens regelverk hämmar konkurrensen inom byggsektorn vilket leder till högre produktionskostnader och dyrare bostäder för medborgaren. Med nuvarande lagstiftning påverkas dessutom konsumenters efterfrågan bostadsmarknaden i oacceptabelt låg grad.

De reformer som Folkpartiet liberalerna och Alliansen har genomfört har bidragit till att byggtakten ökat kraftigt på senare år. Regeringsskiftet har betytt sänkta ambitioner och en återgång till dyra åtgärder som visat sig verkningslösa.

Efter en inledande period av oklara besked har den nu sittande regeringen aviserat en storskalig satsning på återinförda byggsubventioner. Detta är i grunden feltänkt och kommer att störa bostadsmarknaden än mer, med minskat byggande som följd. Den mest konkreta följden av den nuvarande regeringens politik är mångmiljardsubventioner till byggföretag. Misshushållning av skattebetalarnas pengar kommer inte att lösa bostadsbristen. Vi anser vidare att ansvaret för att vårda och förvalta fastigheter ligger på ägaren och inte på staten. Vi avvisar därför regeringens förslag till subventioner och investeringsstöd i sin helhet, vilket innebär en utgiftsbesparing på 5 880 miljoner kronor år 2016.

Folkpartiet liberalerna vill i stället inrätta en snabbhetspremie till de kommuner som har korta handläggningstider eller framgångsrikt förkortar sina handläggningstider för plan- och bygglovsärenden. På så vis riktas stimulansen till en effektivisering av kommunernas roll som planmyndigheter och tillståndsgivare i byggärenden, vilket är avgörande för att öka byggtakten i Sverige. För detta ändamål reserverar vi årligen 75 miljoner kronor. Vi anser också att det på motsvarande sätt bör införas sanktionsavgifter för de kommuner som inte följer de i lag föreskrivna tidsgränserna för plan- och byggärenden. Vi förstärker också anslagen för marksanering för att frigöra mark för bostadsbyggande med ytterligare 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Det är allvarlig att flyttskatten i Sverige sannolikt är den högsta i hela den utvecklade världen. När en person av skatteskäl väljer att inte sälja sin bostad innebär det att någon annan inte kan köpa. På det sättet uteblir flyttkedjor och bostadsbristen förvärras. Inlåsningen drabbar både enskilda och företag som försöker rekrytera. Bristen på rörlighet och bostäder uppskattas leda till cirka 15 000 fler arbetslösa i Sverige. Vi avstår därför 1 300 miljoner i skatteintäkter 2016 för att sänka den så kallade flyttskatten.

Ytterligare prioriterade insatser

De pågående flyktingströmmarna saknar motstycke i modern tid, vilket ställer krav på EU och Sverige. Vi vill se fler lagliga vägar in i EU, såsom asylvisum och avskaffat transportörsansvar, och det behövs en mer varaktig lösning inom EU för att dela ansvaret avseende flyktingmottagandet. I den rådande akuta situationen behöver alla länder göra mer, även Sverige. Folkpartiet liberalerna anser att Sverige ska öka antalet kvotflyktingar från dagens 1 900 personer till cirka 5 000 personer.

Just nu kommer fler flyktingar än någon gång tidigare sedan andra världskriget till Sverige. Det kostar inledningsvis pengar och gör att vi har behov av att hela tiden utveckla politiken för mottagande. Vårt mottagningssystem är ansträngt och måste dimensioneras och reformeras därefter. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande och ansvaret måste vara gemensamt. Staten ska ytterst kunna ålägga kommuner att ta emot fler nyanlända men för att ge kommunerna bättre förutsättningar måste det statliga stödet till kommunerna öka. Vi vill till skillnad från regeringen behålla men reformera det prestationsbaserade stödet till kommuner som tar emot många nyanlända i förhållande till sin folkmängd. Folkpartiet liberalerna anser att stödboenden bör införas som placeringsform för ensamkommande flyktingbarn.

För att klara av ett ökat asylmottagande måste vi ha en politik som håller hela vägen och som ger människor verkliga möjligheter att komma in i det svenska samhället. Rätt hanterat blir dagens asylmottagande en tillgång för Sverige. Det kräver viktiga och brådskande reformer. Framför allt krävs en öppen, flexibel och modern arbetsmarknad och förändringar på bostadsmarknaden som underlättar byggande och gör det möjligt för fler att få sin första bostad.

Folkpartiet liberalerna är kritiskt till att regeringen skär ner på den särskilda satsningen för mänskliga rättigheter och demokratisering. Mot bakgrund av det allvarliga läget för den demokratiska utvecklingen i många delar av världen, ser vi det som nödvändigt att återställa anslagsposten till 2015 års nivå. Folkpartiet liberalerna föreslår ett demokratilyft i svenskt bistånd. Mer resurser bör riktas till att främja yttrandefrihet, pressfrihet och oberoende medier. Riktat bistånd bör i högre grad än i dag ges till fria journalisters utbildning och kontakter i Sverige. Inom ramen för demokratilyftet ska Sverige dessutom stödja enskilda demokratiaktivister genom att öronmärka biståndspengar till demokratistipendier för aktivister som vill studera i Sverige. Det ska också inrättas ett program för privatpersoner i mottagarländer inom ramen för biståndsverksamheten. Vi ser också att det finns ett stora behov inom det humanitära biståndet. UNHCR står inför en massiv uppgift, och stöd till detta FN-organ behöver prioriteras.

Folkpartiet liberalerna gör en rättssäkerhets- och integritetspolitisk satsning genom att förstärka anslagen till Justitieombudsmannen och Datainspektionen. JO behöver ökade resurser för att kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag, och i avvaktan på en ny integritetsmyndighet med ett brett mandat behöver även Datainspektionens resurser förstärkas. På grund av det osäkra politiska läget, med en regering med svag parlamentarisk ställning, förstärker vi också anslaget till Valmyndigheten för att möjliggöra en ökad beredskap för extra val.

Vi har högre ambitioner än regeringen vad gäller de nationella minoriteterna och arbetet för romsk inkludering. Folkpartiet liberalerna höjer anslagen för minoritetspolitiska åtgärder så att fler kommuner får möjlighet att ansluta sig till förvaltningsområdena för minoritetsspråk. Vi är också kritiska till att regeringen sänker anslagsnivån för åtgärder för den nationella minoriteten romer. Ett långsiktigt genomförande av strategin för romsk inkludering kräver långsiktiga och uthålliga åtaganden, och i stället för nedskärningar behöver snarare ambitionerna höjas. Vi anslår därför ökade resurser jämfört med regeringen.

Finanspolitiska rådet bildades 2007 med uppgift att oberoende granska regeringens politik, budgetmotioner och ekonomiska bedömningar. Vår erfarenhet är att rådet har gett stadga åt den finanspolitiska debatten. Utöver detta borde det vara rimligt att rådet åtminstone översiktligt granskar och utvärderar oppositionspartiers ekonomiska politik, detta för att genom oberoende granskning ytterligare minska risken för ofinansierade förslag och ogenomtänkta reformer. Folkpartiet liberalerna föreslår därför att Finanspolitiska rådet får en stärkt finansiering och ett utvidgat uppdrag.

 


Ett stramt finanspolitiskt ramverk och stärkta finanspolitiska institutioner

Det är avgörande att Sverige också i fortsättningen har ett välordnat finanspolitiskt ramverk som för politiken i en stram och ansvarsfull riktning. Det finanspolitiska ramverket säkerställer finansiell stabilitet och en beredskap att klara framtida kriser, och det har tjänat Sverige väl. Förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt, och statsskulden är relativt låg.

Folkpartiet liberalerna anser att detta skapar goda förutsättningar för att nu genomföra en översyn av överskottsmålet. Vår utgångspunkt är att målet såsom det i dag är konstruerat inte är tillräckligt väl avvägt. Samtidigt ser vi tydliga faror kopplade till det balansmål som regeringen förespråkat eftersom detta på sikt riskerar att öka statens skuldsättning.

Som Finanspolitiska rådet tidigare under året konstaterat finns det en överhängande risk att det finansiella sparandet på sikt kommer att understiga målet, vilket eventuellt mål som än väljs. Drivkrafterna att överträffa den här typen av mål är små, samtidigt som kostnaden för en mindre negativ avvikelse på kort sikt är liten. Ett balansmål riskerar därmed i sin tillämpning att leda till ett underskott i de offentliga finanserna, som innebär att skuldsättning på framtida generationer ökar.

Ett sätt att hantera en sådan utveckling är att i stället införa ett överskottsmål på en lägre nivå än i dag, exempelvis 0,5 procent. Om målet är överskott så skapas en större marginal och mindre risker för underskott.

Ett annat sätt att minska risken för att långsiktiga underskott uppstår är att parallellt med ett balansmål inrätta ett särskilt tak för den offentliga skuldkvoten, det vill säga att statsskulden inte får överstiga en viss nivå. På så sätt skapas ett nationellt ankare för skuldkvoten på behörigt avstånd från det krav på att statsskulden inte får överstiga 60 procent som kommer med EU:s tillväxt- och stabilitetspakt.

I enlighet med vad riksdagen gett regeringen tillkänna tillsatte regeringen i juni en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Kommittén ska bland annat göra en bedömning av om det finns anledning att ändra nivån på målet för det finansiella sparandet och i så fall föreslå en ny nivå, analysera vilka konsekvenser olika målnivåer för det finansiella sparandet får för de offentliga finanserna och svensk ekonomi, särskilt nivåernas betydelse för möjligheterna att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser och för att kunna hantera framtida kraftiga konjunkturnedgångar samt utreda hur en eventuellt förändrad målnivå skulle förhålla sig till övriga delar av det finanspolitiska ramverket.

Folkpartiet liberalerna är villigt att, i samband med kommitténs arbete, öppet pröva frågan om vilket mål som bör gälla för nivån för det framtida finansiella sparandet. Vi kommer att lägga särskild vikt vid att säkerställa att Sverige ska ha finanspolitisk stabilitet och förmåga att klara av kommande kriser. Det är också centralt att det finansiella sparandet är väl avvägt för att möta en växande demografisk utmaning och för att möjliggöra framtida strukturreformer. Ytterligare en utgångspunkt för Folkpartiet liberalerna är att ett eventuellt framtida ändrat mål för det finansiella sparandet inte i sig ska kunna medföra utgiftsreformer som medför ökat tryck på transfereringssystemen.

Ett eventuellt framtida tillfälligt större budgetutrymme bör i stället användas till produktiva investeringar för framtiden. För att säkerställa att stora delar av det frigjorda budgetutrymme som ett justerat överskottsmål eller balansmål på sikt innebär används rätt anser Folkpartiet liberalerna att det även bör övervägas om Sverige parallellt bör införa ett golv för offentliga investeringar.

I samband med en eventuell lägre framtida målbild för det finansiella sparandet är det rimligt att det parallellt även genomförs reformer som medför att den institutionella miljö som finanspolitiken bedrivs i är sådan att risken för de offentliga finanserna minimeras. Det är rimligt att Finanspolitiska rådet i en sådan situation får en förstärkt roll.

Vi föreslår att Finanspolitiska rådet får ett kraftigt utbyggt uppdrag. För att långsiktigt ge stadga i den finanspolitiska debatten bör rådet fortsätta att granska och utvärdera den politik som regeringen lägger fram och riksdagen beslutar om. Men rådet bör också få i uppdrag att utvärdera oppositionspartiernas ekonomiska politik och jämföra oppositionens förslag med budgetpropositionen med avseende på effekterna för de offentliga finanserna, sysselsättningen och fördelningspolitiken. Det skulle ge möjlighet till en större samsyn i den ekonomisk-politiska debatten vad gäller bedömningen av reformers effekter för de offentliga finanserna, sysselsättningen och fördelningspolitiken, och minska risken för ofinansierade förslag och överbudspolitik. En närliggande modell används sedan länge i Nederländerna.

En naturlig följd av att utöka rådets uppdrag är också att Finanspolitiska rådet som myndighet framöver sorterar under riksdagen, likt Riksbanken och Riksrevisionen. För Finanspolitiska rådets ställning som oberoende granskare av regeringen är det olyckligt att rådet sorterar direkt under Finansdepartementet.

För att möjliggöra detta föreslår Folkpartiet liberalerna ett fördubblat anslag till rådet. Ökade anslag behövs för att rådet, med sin oberoende ställning, fortsatt ska kunna bedriva verksamheten med uthållighet och hög kvalitet. Vi satsar i ett första steg 10 miljoner kronor 2016.

Den breda uppslutningen kring det finansiella ramverket och överskottsmålet har varit en styrka för Sverige. Alliansregeringen sökte samförstånd och kunde 2011 tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet enas om tydliga principer för överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket. Enigheten bekräftades 2014 då samma partier enades om att stärka själva uppföljningen av överskottsmålet. Denna politiska samsyn har präglat omvärldens bild av Sverige som ett land med ordning och reda. Folkpartiet liberalerna utgår ifrån att en bred politisk enighet alltjämt är en förutsättning för reformer av det finanspolitiska ramverket.

 


Ett sysselsättningsmål för Sverige

Under denna mandatperiod kommer Sverige att prövas när en alltför oreformerad arbetsmarknad fortsätter att ställas inför en hårdnande internationell konkurrens. Därtill präglas den ekonomiska utvecklingen i vårt närområde av fortsatt osäkerhet med risk för svag utveckling på för Sverige viktiga exportmarknader.

Folkpartiet liberalerna avser att möta de utmaningar Sveriges ekonomi står inför med fortsatta strukturreformer. Vi föreslår i denna budget sänkta skatter på arbete, reformer för att företag ska kunna växa, liberaliserad arbetsrätt och nya vägar till riktiga yrkeskunskaper. Vi föreslår reformer för att öka byggandet och öka rörligheten på Sveriges bostadsmarknad.

Styrande för den ekonomiska politiken ska vara de mål som sätts upp för den. Vid sidan av de mål som framgår av det finanspolitiska ramverket har målen för sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken en särskilt avgörande roll.

Därför är det allvarligt att den nuvarande regeringen i stället för ett mål för sysselsättningen valt att använda ett arbetslöshetsmål som sitt huvudsakliga riktmärke. Mål som fokuserar på delmängder av dem som inte är sysselsatta i stället för att öka antalet sysselsatta har varit ett återkommande inslag i socialdemokratiska regeringars ekonomiska politik. I dagsläget tar detta sig uttryck i att regeringen i den ekonomiska vårpropositionen fastställt att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Denna typ av mål har flera inbyggda brister. Exempelvis har regeringen fått kritik både för att den inte meddelat vilka ålderskategorier som avses och för att målet är formulerat i förhållande till andra länder. Om resten av Europa skulle få kraftigt ökad arbetslöshet skulle målet kunna nås även om den svenska arbetslösheten ökar i stället för att minska.

En ekonomisk politik som ensidigt formuleras med sikte på arbetslöshetsstatistiken riskerar särskilt att missa avgörande delar i att identifiera och bekämpa utanförskap. Även om sysselsättningen inte skulle växa nämnvärt, sjukskrivningarna skulle öka och fler skulle få förtidspension (sjuk- eller aktivitetsersättning) kommer en regering vägledd av nuvarande mål att kunna hävda att deras politik för Sverige närmare målet att arbetslösheten blir lägre. Att människor slutar söka ett arbete, erbjuds en förtidspensionering eller övergår i sjukskrivning, och därmed träder ut ur arbetskraften, ska inte kunna registreras som en framgång. Som bland andra Finanspolitiska rådet har påtalat riskerar detta att leda till felslut där arbetslöshetsstatistiken förbättras genom politiska reformer som flyttar människor ur arbetskraften.

Det är mot denna bakgrund som Konjunkturinstitutet bör uppmärksammas när verket bedömer att enbart de skattehöjningar och åtgärder som var kända före årets budgetproposition skulle sänka den långsiktiga sysselsättningen med 15 000 till 20 000 personer samtidigt som arbetskraften minskar med 15 000 personer. Det är även mot denna bakgrund vi bör uppmärksamma att regeringen i budgetpropositionen stryker den bortre parentesen i sjukförsäkringen.

Politiken måste i stället ha som mål att så många arbetsföra som möjligt ska få bidra och komma i arbete. Därför föreslår Folkpartiet liberalerna i denna budgetmotion ett nytt sysselsättningsmål för Sverige. Det är ett ambitiöst mål som kommer att vägleda oss i vårt eget ekonomisk-politiska utvecklingsarbete och som vi föreslår bör vägleda de nödvändiga reformerna av Sveriges arbetsmarknad.

Folkpartiet liberalerna föreslår att regeringens arbetslöshetsmål överges och ersätts med ett sysselsättningsmål. Särskilda delmål för hur många som jobbar bland unga, utrikes födda och äldre ska sättas upp. Detta leder politiken rätt och skapar ytterligare drivkrafter för nödvändiga reformer.

Folkpartiet liberalerna föreslår att målet formuleras enligt följande:

  • Sysselsättningen bland hela befolkningen (15–74 år) ska till 2025 öka till 70 procent. År 2020 ska vi ha nått halvvägs till 68,5 procent.
  • Sysselsättningen bland unga (15–24 år) ska till 2025 öka till 45 procent. År 2020 ska vi ha nått halvvägs.
  • Sysselsättningen bland utrikes födda ska till 2025 öka till 65 procent. År 2020 ska vi ha nått halvvägs.
  • Sysselsättningen för äldre (65–74 år) ska till 2025 öka till 25 procent. År 2020 ska vi ha nått halvvägs.

Folkpartiet liberalernas jobbmål innebär att 350 000 jobb behöver skapas redan till 2020 för att 5,2 miljoner människor då ska vara sysselsatta. Till 2025 krävs det att 600 000 nya jobb skapas för att målet ska nås, och av dem behöver 200 000 skapas genom höjd potentiell sysselsättningsgrad, dvs. genom reformer som gör att arbetsmarknaden fungerar bättre.

Vårt sysselsättningsmål är mer ambitiöst och täcker in större delar av befolkningen än det mål som tidigare har gällt rörande sysselsättningen i åldersgruppen 20–64 år. Det målet nåddes redan under alliansregeringen.

Genom att utforma politiken utifrån ett sysselsättningsmål och dela upp det i delmål för unga, utrikes födda och äldre kommer vi att leda politiken rätt. Det är unga och utrikes födda som har störst problem på den svenska arbetsmarknaden, och ska vi klara välfärden måste vi se till att fler människor arbetar längre upp i åldrarna.

Ett mål som innebär att 200 000 fler jobb strukturellt måste komma till innebär att en reformagenda av samma mått som genomfördes under alliansregeringens första två mandatperioder behöver genomföras ytterligare en gång. Det visar den höga ambitionen i vårt mål, men är också en signal om att vi bedömer att Alliansen ändå inte kom tillräckligt långt.

Alliansen styrde i två mandatperioder Sverige mot högre sysselsättning, men det krävs ytterligare och omfattande förändringar av arbetsmarknadens funktionssätt om den svenska sysselsättningen märkbart ska stiga och utanförskapet tryckas tillbaka.

Finanspolitiska rådet pekar ut det svenska anställningsskyddet och de kollektivavtalade minimilönerna som områden där arbetsmarknaden fungerar dåligt. Konjunkturinstitutet beskriver den svenska arbetsmarknaden som tudelad där höga lägstalöner gör att unga och andra grupper med svag förankring inte kommer i anställning.

Vår utgångpunkt i de strukturreformer vi föreslår redan i denna budgetmotion och som vi kommer att återkomma till i senare motioner är att möta dessa utmaningar på allvar. Det handlar om att stärka övergången mellan skola och arbete och öppna en svår och stängd arbetsmarknad med fler enkla arbeten.


Skattefrågor

Det finns starka empiriska och teoretiska belägg för att den skattepolitik regeringen nu slagit in på trycker tillbaka arbetskraftsdeltagandet, dämpar den konjunkturella sysselsättningsökningen samt leder till strukturellt högre arbetslöshet och färre arbetade timmar i ekonomin. I detta avsnitt redovisas Folkpartiet liberalernas skattepolitiska bedömningar. Huvudlinjen är att avvisa de omotiverade skattehöjningar på jobben som regeringen föreslår för att i stället långsiktigt sänka marginalskatterna i Sverige. Samtidigt föreslår Folkpartiet liberalerna flera skatteförändringar för att öka skattesystemets miljöstyrande effekt.

Sänkta direkta skatter på arbete

Folkpartiet liberalernas viktigaste skattepolitiska prioritering är att skatterna på arbete på både kort och lång sikt ska sänkas. Det är centralt för att fortsätta utveckla arbetslinjen, fortsätta öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin och fortsätta öka den svenska konkurrenskraften. Sänkta skatter på människors arbetsinkomster ökar också alla människors frihet och möjlighet. De som arbetar får behålla mer av det de tjänar in, de som kan arbeta men ännu inte gör det får ökade möjligheter att höja sin inkomst och försörjningen för dem av oss som långsiktigt står utanför arbetsmarknaden upprätthålls genom fler bidrar till välfärdens finansiering.

Folkpartiet liberalerna föreslår att det andra steget i den statliga inkomstskatten, den så kallade värnskatten, avskaffas under denna mandatperiod. Avskaffandet inleds 2016 och slutförs i ett andra steg 2017. För 2016 innebär det att värnskatten sätts till 2,5 procent i stället för dagens 5 procent. Det är prioriterad reform för att öka utbytet av att utbilda sig och ta ansvar. Det är också en central reform för att möjliggöra ökad internationell konkurrenskraft i det svenska näringslivet.

Folkpartiet liberalerna finansierar i denna motion hela den direkta kostnaden av att avskaffa värnskatten, krona för krona. Det finns dock skäl att anta att de långsiktiga kostnaderna av att avskaffa värnskatten är betydligt mindre än de kortsiktiga och direkta. Genom beräkningar i Fasit utförda av riksdagens utredningstjänst kan de långsiktiga effekterna kvantifieras. Beräkningarna avser innevarande budgetår.

Fasit skattar ett ökat arbetsutbud till följd av att värnskatten avskaffas. Om detta förändrade utbud får fullt genomslag på antalet arbetade timmar innebär det att dessa, i ekonomin som helhet, ökar med 0,09 procent. Den ökningen innebär i sin tur ökade löneinkomster, vilket får effekten att inbetalningar av kommunal och statlig inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms stiger. Det senare är den långsiktiga effekt som uppstår i samband med att beteendet anpassas på det sätt modellen skattat. När beteendeanpassningen har fått fullt genomslag väntas skatteintäkterna ha ökat så att självfinansieringsgraden uppgår till cirka 67 procent. Förändringen i antalet arbetade timmar består i stort sett av ett förändrat arbetsutbud för dem som redan arbetar, alltså förändringar längs den intensiva marginalen. Resultatet är ett punktestimat och bör tolkas med försiktighet. För att värna de offentliga finanserna räknar vi därför inte in dessa dynamiska effekter i denna budgetmotion.

Folkpartiet liberalerna finansierar hela den direkta kostnaden av att avskaffa värnskatten, krona för krona. Det första steget beräknas för 2016 minska inkomsterna under inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt med ca 2 800 miljoner kronor.

Folkpartiet liberalerna avvisar i samma syfte helt regeringens marginalskattehöjning på inkomster från 50 000 kronor till 123 300 kronor i månaden. Sverige behöver i enlighet med ovanstående resonemang långsiktigt sänkta de högsta marginalskatterna. Att i stället gå i motsatt riktning och höja skatten för relativt breda grupper är fel väg att gå. Höjda marginalskatter i dessa inkomstintervall pressar också tillbaka antalet arbetade timmar i ekonomin. Folkpartiet liberalerna vill även markera mot det anmärkningsvärda i att regeringen i sin inkomstberäkning inte tagit höjd för att antalet arbetade timmar faller som en följd av den höjda marginalskatten. Det är att ta en risk med de offentliga finanserna. Allt tyder därför på att budgetpropositionen i denna del är underfinansierad. Att avvisa den höjda marginalskatten på inkomster från 50 000 kronor till 123 000 kronor i månaden ökar utgifterna på titel 1140 med 2 710 miljoner kronor år 2016.

Folkpartiet liberalerna genomför i denna budgetmotion samtidigt en kraftfull höjning av brytpunkten för den statliga inkomstskatten. Ingen med en månadslön under 40 000 kronor ska behöva betala en extra statlig skatt ovanpå kommunalskatten.

Sverige utmärker sig genom att andelen av BNP som tas ut i skatt på arbetsinkomster är högre än snittet i OECD samtidigt som den högsta marginalskatt på arbetsinkomster är högre än i nästan alla jämförbara länder. Sverige skiljer dessutom ut sig genom att de höga marginalskatterna träder in tidigt i inkomstskalan. Exempelvis Finland och Norge har sina högsta marginalskattesatser på skattenivåer som är i närheten av de svenska, men de högsta marginalskatterna träder in vid ungefär den dubbla inkomsten jämfört med i Sverige.

Folkpartiet liberalerna föreslår därför en kraftig höjning av brytpunkten från dagens ca 36 940 kronor per månad till 40 000 kronor per månad. Folkpartiet liberalernas förslag innebär att en genomsnittlig specialistsjuksköterska, veterinär, programmerare eller verksamhetschef inom omsorgen helt slipper betala statlig inkomstskatt. Förändringen beräknas 2016 sänka inkomsterna på titel 1140 med 6 000 miljoner kronor. Folkpartiet liberalerna avvisar vidare helt regeringens föreslagna uppräkningstakt av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för åren 2016 och 2017.  Vårt förslag försvagar, jämfört med regeringens proposition, inkomsterna under inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt med ca 1 670 miljoner kronor 2016.

I syfte att fler ska välja att arbeta kvar länge i arbetslivet införde Alliansen ett förhöjt jobbskatteavdrag för äldre. Det förhöjda jobbskatteavdraget gäller för personer som under året fyller 66 år eller är äldre.

Det förhöjda jobbskatteavdraget har, tillsammans med ett förhöjt grundavdrag, utvärderats av IFAU som funnit tydliga sysselsättningseffekter. De riktade skattelättnaderna ökade sysselsättningen under året närmast efter 65-årsdagen med 1,5 procentenheter bland dem som hade en beskattningsbar arbetsinkomst åtminstone något av åren tre till fem år tidigare. Därmed förstärks också deras pensioner. Pensionsmyndigheten har under 2015 föreslagit att åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget ska sänkas för att uppmuntra människor att arbeta längre. För människor med låga pensioner lönar det sig i dag inte i tillräcklig omfattning.

Folkpartiet liberalerna föreslår därför att åldersgränsen justeras ned med två år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år. Det betyder att denna grupp får starkare drivkrafter att förlänga arbetslivet genom att de gynnas skattemässigt och skulle få erfarenhet av hur lönsamt det är att arbeta med den förmånligare beskattningen. Reformen genomförs i två steg år 2016 samt 2016. Förändringen beräknas kosta 300 miljoner kronor 2016. Detta redovisas som en ökad utgift på titel 1140. 

Sänkta social- och löneavgifter

Den tidigare nedsatta socialavgifterna för unga beräknades av Finansdepartementet långsiktigt höja den svenska sysselsättningen med ca 23 000 personer. Att avskaffa denna reform, på det sättet som regeringen gör, kommer att tydligt dämpa sysselsättningen och öka arbetslösheten.

Alliansen förberedde och riksdagen beslutade genom att bifalla allianspartiernas budgetmotion för 2016 om att sänkningen av arbetsgivaravgifterna skulle fokuseras till yngre åldrar. Folkpartiet liberalerna fullföljer i denna motion en sådan förändring och föreslår att arbetsgivaravgifterna för unga som vid årets ingång inte fyllt 20 år sätts ned till 15,46 procent från och med den 1 januari 2016. En sådan förändring riktar nedsättningen till dem som efter fullgjord gymnasieutbildning ska etablera sig på arbetsmarknaden och värnar sysselsättningen bland unga. Bland annat IFAU har i remissvar tydliggjort att undanträngningseffekterna i dessa typer av reformer minskar om subventionerna riktas mot dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och som skulle ha låg sannolikhet att hitta arbete annars. IFAU noterar att det därför inte är orimligt att stärka subventionen för yngre personer och minska eller avskaffa den för de något äldre. De sänkta socialavgifterna för unga innebär för 2016 att intäkterna på titel 1210 blir 2 800 miljoner lägre jämfört med budgetpropositionen.

Folkpartiet liberalerna avvisar vidare helt regeringens förslag att införa en särskild löneskatt för äldre. Fortsatta reformer i syfte att öka andelen äldre som arbetar, exempelvis enligt det förslag som ovan läggs fram om sänkt gräns för förhöjt jobbskatteavdrag bör i stället genomföras. Vårt nej till den särskilda löneskatten för äldre sänker inkomsterna på inkomsttitel 1270 med 1 270 miljoner kronor 2016.

Breddad arbetsmarknad och räddad ROT

Folkpartiet liberalerna föreslår att RUT-avdraget utvecklas. Det har varit en stor framgång som både ökat människors makt över sin egen tid och skapat vägar in på den svenska arbetsmarknaden för dem som sedan länge stått utanför. Finansdepartementets beräkningar är att RUT- och ROT-avdragen tillsammans möjliggjort en långvarigt högre sysselsättning om ca 25 000 personer.

Folkpartiet liberalerna föreslår nu att RUT-avdraget utvidgas. Flera aktiviteter som i dag inte berättigar till RUT-avdrag bör framöver inkluderas i avdraget. Folkpartiet liberalerna föreslår därför att avdrag även ska medges för flyttjänster. Vi kommer i senare budgetmotioner att återkomma till förslag för att ytterligare vidga RUT-avdraget i syfte att bredda utbudet av jobb i Sverige. För detta avsätter vi 550 miljoner kronor 2017. Förändringen påverkar titel 1140.

Äldre över 80 år använder RUT-tjänster dubbelt så mycket som en genomsnittlig person. Det visar den nytta RUT-reformen har inneburit för många äldre som därmed kan välja själva vilka insatser de vill ha samtidigt som biståndshandläggarna kan ägna sin tid åt andra insatser än bedömning av hemtjänstbehov. Prognosen är att ca 96 000 personer som är 80 år eller äldre år 2016 kommer att använda sig av RUT.

Vi föreslår att subventionsgraden för RUT höjs från 50 procent till 75 procent för alla som vid årets ingång fyllt 80 år. Ikraftträdande för reformen är den 1 januari 2016. Reformen har en positiv men låg effekt på sysselsättningen och kan på marginalen också minska behovet av kommunal hemtjänst. Priset efter reformen för en timmes hemstädning eller motsvarande tjänst blir, med normalpris i branschen, ca 100 kronor per timme. Kostnaden för förslaget beräknas till ca 200 miljoner kronor 2016. Förändringen påverkar liksom ovan titel 1140.

I stället för att bygga vidare på den breddade arbetsmarknad som följt av RUT- och ROT-avdragen väljer regeringen att nedmontera avdragsrätten. Erfarenheter från Danmark som under 1990-talet genomförde motsvarande förändringar talar för att effekten kan bli påtaglig. Förutom den långsiktiga effekten av åtstramade regelverk är den danska erfarenheten att den direkta effekten på konsumtionen av berörda tjänster kan bli ännu större än vad som sakligt kan antas utifrån de besparingar regeringen nu genomför.

Folkpartiet liberalerna avvisar därför regeringens sänkta subventionsgrad i ROT och föreslår att avdraget sätts till 50 procent. Folkpartiet liberalerna avvisar vidare regeringens sänkta tak i RUT-avdraget. Detta är förändringar som riskerar att öka svartarbetet i byggbranschen och samtidigt hota framväxten av de RUT-företag som nu etablerat sig och växer. Sammantaget innebär dessa förändringar ökade utgifter på titel 1140 med 5 700 miljoner kronor 2016.

Vidare avvisar Folkpartiet liberalerna även slopandet av avdragsrätten för läxläsning. Det är orimligt att avdrag får beviljas för passiv barnvaktning, men inte om barnvakten aktivt hjälper till att säkerställa att eleven gör sina läxor. En återinförd rätt till läxläsning inom RUT-avdraget innebär ökade utgifter på titel 1140 om 50 miljoner kronor 2016.

Ökad miljöstyrning utan höjd bensinskatt

Sverige behöver fortsatt höja miljö- och klimatskatterna i syfte att öka miljörelateringen av skattesystemet. För Folkpartiet liberalerna handlar detta om både en politisk vilja att minska klimat- och miljöutsläppen och en finansiering av politiska prioriteringar. Utan att äventyra konkurrenskraften för den svenska industrin söker vi finansieringsmöjligheter till sådana reformer som behövs för ökad sysselsättning och högre tillväxt.

Sverige är och ska vara ett grönt föregångsland. Under Folkpartiet liberalernas tid i regeringen stärktes miljö- och klimatarbetet. Det har lett till resultat: från 2006 till 2014 minskade utsläppen av växthusgaser i Sverige med drygt 19 procent. Sedan 2006 har andelen förnybar energi ökat och antalet miljöbilar ökat kraftigt. Vi ska fortsatt vara en pådrivande kraft inom EU och i det globala arbetet för en ambitiös klimatpolitik.

Höjda miljöskatter täcker inte ensamt Folkpartiet liberalernas reformambitioner. Det går inte att långsiktigt säkra offentliga utgifter med en skattebas som bör erodera. Men att vi i morgon behöver bevaka hur de faktiska intäkterna utvecklas ska inte hindra oss från att i dag höja miljö- och klimatskatterna för att kunna finansiera lägre skatter på jobben.

Folkpartiet liberalerna föreslår därför bland annat en reformering av miljöbilsbonusen. Det är rimligt, enligt Riodeklarationens princip om att förorenaren ska betala, att miljöbilsbonusen utformas såsom en förhöjd skatt på bilar med negativ klimatpåverkan, i stället för en särskild premie på bilar med låg klimatpåverkan. Folkpartiet liberalerna föreslår därför en omvänd miljöbilsbonus där bilar som inte skulle vara berättigade för en miljöbilspremie enligt gällande regelverk skulle få en förhöjd fordonsskatt med 2 000 kronor per år under de första fem åren. Reformen beräknas 2016 öka inkomsterna på inkomsttitel 1470 med 600 miljoner kronor. Reformen påverkar även titel 1115.

Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. Även förekomsten av kadmium i handelsgödsel är ett oroande miljöproblem. Det är därför angeläget att användningen av sådan gödsel minskar och att jordbrukets allmänna miljöpåverkan sjunker. För att uppnå detta syfte bör en ny läckageskatt för jordbruket införas från och med den 1 januari 2017. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 skulle kunna tjäna som en utgångspunkt för en ny miljöstyrande skatt. Samtidigt välkomnar Folkpartiet liberalerna att regeringen överväger andra konstruktioner av skatten och kommer att noga följa det arbete på området som nu sker. Förändringen beräknas 2017 sammantaget, genom effekt på bland annat inkomsttitel 1450, stärka de offentliga finanserna med ca 290 miljoner kronor.

Vi föreslår vidare en omläggning av reseavdraget i syfte att öka dess regionala träffsäkerhet och minska exponeringen mot felaktigheter i utnyttjandet av avdraget. Förslaget innebär att reseavdraget görs mer generöst i kommuner där kollektivtrafiken kan antas vara mindre väl utbyggd, medan avdraget stramas åt i kommuner där möjligheten att använda kollektivtrafiklösningar bör betraktas som större. Vi föreslår att gränsen för reseavdraget höjs till 19 000 kronor för personer boende i kommungrupp 14 och att gränsen för reseavdraget parallellt sänks till 9 000 kronor för övriga kommuner. Reformen beräknas sammantaget, genom påverkan på bland annat inkomsttitel 1115, stärka den konsoliderade offentliga sektorns finanser med 1 300 miljoner kronor 2016.

Folkpartiet liberalerna föreslår att en kemikalieskatt i enlighet med förslagen i SOU 2015:30 införs. Huvudmotivet för ett sådant ekonomiskt styrmedel är att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper. Den föreslagna skatten på viss elektronik är utformad på så sätt att sådana varor som används ofta i hemmiljö och därmed orsakar risk för att vissa farliga ämnen tillförs människors hemmiljö ska vara föremål för beskattning. Bland annat omfattas spisar, mikrovågsugnar, kylskåp, frysskåp, maskiner, tvättmaskiner och torktumlare. Reformen innebär sammantaget en statsfinansiell förstärkning på 2 300 miljoner kronor 2016 genom effekt på bland annat inkomsttitel 1450.

Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens föreslagna höjning av energi- och koldioxidskatterna på bensin. Sverige skulle med regeringens förslag gå mot världens högsta bensinskatt. Vi föreslår enligt ovan andra modeller för att öka klimatrelateringen i beskattningen av transportsektorn. Sammantaget beräknas ett nej till regeringens föreslagna bensinskattehöjning försvaga de offentliga finanserna med 3 600 miljoner kronor 2016. Reformen påverkar bland annat inkomsttitel 1430. 

Utöver de generella nedsättningar av energi- och koldioxidskatt som av olika skäl gäller för industrin som helhet har gruvindustrin en skattenedsättning för högbeskattad diesel som används i maskiner i direkt anslutning till brytningen av fast berg för utvinning av mineral. Skälet till denna extra nedsättning kan bl.a. hänföras till ett initiativ i skatteutskottet från riksdagsåret 1994/95 där utskottet menade att dessa specialfordon byggda enbart för brytningen skulle omfattas av en lägre skatt. Folkpartiet liberalerna menar att det inte finns särskilda skäl att ligga kvar på denna utökade nedsättning. Det är av likformighetsskäl rimligt att gruvindustrin möter liknande skatteregler som den övriga industrin. Vid ett slopande av nedsättning av energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet kan intäkterna 2016 sammantaget beräknas öka 240 miljoner kronor 2016. Förändringen påverkar inkomsttitlarna 1320, 1430 och 1440.

Likvärdig beskattning inom energisektorn

Skatterna inom energisektor sneddriver tydligt konkurrensförsättningarna mellan de olika energislagen. Sammantaget innebär det en risk för att kostnadseffektiv energiproduktion ersätts av kostnadsineffektiv. En synnerligen hög beskattning befintliga och eventuellt nyuppförda kärnkraft innebär särskilt att Sveriges långsiktiga energiförsörjning är hotad.

Nuvarande kärnkraftsreaktorer är i grunden lönsamma, även med dagens historiskt låga elpris. De görs dock olönsamma genom den effektskatt som lagts på dem. Denna skatt infördes i sin nuvarande form år 2000. Den höjdes av den tidigare socialdemokratiska regeringen 2006, och senare igen 2008, med hänvisning till högre elpriser och högre vinster hos kärnkraftsproducenterna. Regeringen genomför nu ytterligare en höjning av skatten. Konjunkturinstitutet menar att motiven för skattehöjningen är otillräckliga och oövertänkta. Både kraftbolagen och kraftnätsägarna pekar i sina remissvar på en risk att reaktorer kan komma att stängas på ett sätt så att elförsörjningen långsiktigt hotas.

Folkpartiet liberalerna avvisar i denna budgetmotion regeringens höjning av effektskatten och föreslår att den i stället under mandatperioden avvecklas i tre lika stora steg 2016–2018. Avskaffad effektskatt kompenseras inom sektorn genom höjd energiskatt. Delar av kompensationen sker bland annat också även genom en av riksdagens utredningstjänst beräknad konsekvensändring av utdelningen från Vattenfall. Sammantaget har reformen en neutral effekt på de offentliga finanserna. Den största påverkan sker på inkomsttitel 1250.

I syfte att öka möjligheterna för solkraften att etablera sig som energislag föreslås i denna budgetmotion att fastighetsskatten för solkraftverk sätts ned till 0,0 procent av dess taxeringsvärde. Detta bedöms som ett mer neutralt sätt att skapa förmånliga villkor än de subventioner till solkraftsindustrin som avvisas i andra delar av denna budgetmotion. Inklusive övervältringseffekter förväntas reformen försvaga de offentliga finanserna med ca 35 miljoner kronor 2016 genom påverkan på främst 1350.

 

Ytterligare prioriterade skatteförändringar

Det är centralt att svensk bostadsmarknad reformeras i riktning mot ökat byggande och ökad rörlighet. Den höga flyttskatten – det vill säga de höga skatterna och avgifterna för att sälja och byta bostäder – minskar rörligheten på bostadsmarknaden.

Flyttskatten i Sverige är sannolikt den högsta i hela den utvecklade världen. För småhus är den totala flyttskatten i Sverige ca tre gånger högre än snittet i OECD. När en person av skatteskäl väljer att inte sälja sin bostad innebär det att någon annan inte kan köpa. På det sättet uteblir flyttkedjor och bostadsbristen förvärras. Inlåsningen drabbar både enskilda och företag som försöker rekrytera. Bristen på rörlighet och bostäder uppskattas leda till cirka 15 000 fler arbetslösa i Sverige.

Därför föreslår Folkpartiet liberalerna att taket för uppskovsbeloppet avskaffas. I samband med avskaffandet av fastighetsskatten infördes ett uppskovstak för reavinster i samband med fastighetsförsäljning. Taket innebär i dag att vinster över 1 450 000 kronor direkt måste tas upp till beskattning vid försäljning. Särskilt för dem som under lång tid ägt en bostad kan detta innebära att ett bostadsbyte upplevs som en förlustaffär. Folkpartiet liberalerna föreslår att taket för uppskovet helt avskaffas. Det innebär att inbetalningen av reavinstskatten för de allra flesta kommer att kunna skjutas på framtiden och inte påverka möjligheten att köpa en ny bostad.

Samtidigt bör räntan på den uppskjutna reavinstbeskattningen avskaffas. År 2008 infördes en ränta på uppskjuten reavinst och reavinstskatt. För en person eller ett par med fullt uppskov innebär räntan på motsvarande 3,25 procent en årlig utgift på ca 7 250 kronor. En så betydande extra skatt gör uppskov och bostadsbyten mindre gynnsamt och påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Boverket har beskrivit att räntebeläggningen, tillsammans med uppskovstaket, som ”en betydande skatteskärpning”.

Sammantaget beräknas dessa förändringar sänka skatteinkomsterna med 1 300 miljoner kronor 2016 genom påverkan på bland annat inkomsttitel 1310.

Samtidigt föreslår Folkpartiet liberalerna, i linje med resonemangen i bland annat SOU 2015:48, att den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark förhöjs för sådan mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter. Detta ökar drivkrafterna för markägare att snabbare bebygga detaljplanelagd mark avsedd för flerfamiljsfastigheter. Som en följd av detta beräknas skatteintäkten på titel 1350 öka med 200 miljoner kronor år 2016.

Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens slopade avdragsrätt för gåvor. I dag kan en privatperson få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor som ges till ideella föreningar, stiftelser eller registrerade trossamfund. Skatteavdrag beviljas för bidrag till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Denna avdragsrätt avskaffar nu regeringen. Folkpartiet liberalerna vill i stället se att avdragsrätten fortsatt värnas. Detta redovisas i denna budgetmotion genom 250 miljoner i ökade avdrag på titel 1140.

Folkpartiet liberalerna föreslår vidare två förändringar för att öka likvärdigheten i beskattningen av finanssektorn jämfört med övriga sektorer. Mervärdesskattebefrielsen av finansiella tjänster och försäkringstjänster medför en snedvridning av produktion och konsumtion till den finansiella sektorns fördel på bekostnad av andra sektorer som bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet. Skattefördelen innebär att en större andel av samhällets resurser än vad som är samhällsekonomiskt optimalt kan tillfalla den finansiella sektorn.

Gruppregistrering för mervärdesskatt har gjort det möjligt för företag i den finansiella sektorn att undkomma kostnaden för ingående mervärdesskatt, vilket ytterligare har ökat deras skattefördel i jämförelse med andra sektorer. Den sammantagna skattefördelen innebär därmed att den finansiella sektorn ökar på bekostnad av andra sektorer och vinsterna i den finansiella sektorn kan antas bli högre. Ett sätt att göra beskattningen mer neutral mellan den finansiella sektorn och övriga sektorer är att ta bort rätten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Det har av Finansdepartementet bedömts att de legala kraven på den finansiella sektorn inte utgör tillräckliga skäl för att den finansiella sektorn ur skattehänseende ska gynnas. Inte heller i övrigt finns tillräckliga skäl för att behålla möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Mot denna bakgrund bör reglerna om gruppregistrering till mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn slopas. Även möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden bör slopas. Förändringen beräknas 2016 öka mervärdesskatteinbetalningarna på inkomsttitel 1410 med 320 miljoner.

Den sammantagna fördelen för den finansiella sektorn genom mervärdesskattebefrielsen bedöms som betydligt högre än de ökade skatteintäkter som ett slopande av gruppregistrering ovan beräknas medföra. I Danmark tas en s.k. lønsumsafgift ut på företag som omsätter varor och tjänster som har undantagits från mervärdesskatt. Lønsumsafgiften är där inte begränsad till företag som omsätter finansiella tjänster. Avgiftsunderlaget motsvarar som utgångspunkt lönesumman i företaget.

Frågan om hur en kompenserande beskattning av den finansiella sektorn ska utformas utredas för närvarande genom att regeringen beslutat om dir. 2015:51. Folkpartiets utgångspunkt är att sådan skatt kan vara på plats från och med den 1 januari 2017. Ett huvudalternativ som utreds är en förhöjd allmän löneavgift. 

De ordinarie arbetsgivaravgifterna uppgår enligt gällande regler till 31,24 procent av underlagslönesumman. Den allmänna löneavgiften uppgår till 10,15 procentenheter av respektive arbetsgivaravgift. Folkpartiet liberalernas utgångspunkt är att den allmänna löneavgiften höjs med 5 procentenheter för företag som bedriver verksamhet inom finansiella tjänster, försäkring, återförsäkring och stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring. Förändringen beräknas 2017 stärka de offentliga finanserna med 2 000 miljoner kronor. Folkpartiet liberalerna är, i det fall den sittande statliga utredningen förordar en annan lösning, öppet för att i senare budgetmotioner revidera förslaget till skattebas.

Folkpartiet liberalerna föreslår vidare att den regionala nedsättningen av arbetsgivaravgifterna slopas. År 2002 infördes en regional nedsättning med 10 procentenheter av arbetsgivaravgifterna för företag verksamma i främst Norrlands inland. Underlaget får vara högst 71 000 kronor per månad och stödet därmed högst 7 100 kronor per månad.

När Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) genomförde en utvärdering av denna reform har institutet inte kunnat finna några statistiskt säkerställda sysselsättningseffekter i jämförelse med företag i närliggande områden som inte fick ta del av nedsättningen. Även Riksrevisionen har sammanställt en rapport som behandlar samma nedsättning. Riksrevisionens samlade bedömning var att varken den regionala nedsättningen eller den generella nedsättningen för småföretag 1997–2007 har gett några sysselsättningseffekter. Folkpartiet liberalerna föreslår att denna nedsättning slopas. Detta ökar sammantaget skatteintäkterna år 2016 med 410 miljoner kronor genom påverkan på bland annat titel 1210.

Folkpartiet liberalerna avvisar slutligen regeringens förslag om nedsatt förmånsvärde för vissa bilar. Detta stärker den offentliga sektorns finanser med 100 miljoner kronor från och med 2017 genom påverkan på bland annat 1210.

Tillkommande effekter på budgetens intäktssida

Folkpartiet liberalerna föreslår ovan att effektskatten avvecklas. En del av finansiering sker, i enlighet med de beräkningar som riksdagens utredningstjänst tagit fram, genom en konsekventiellt höjd utdelning från statligt ägda bolag. För 2016 beräknas inkomsterna på titel 2000 av detta skäl öka med 600 miljoner. 

Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens förslag till höjd a-kassa. En sådan förändring bör inte genomföras utan att strukturreformer som ökar sysselsättningen samtidigt kommer på plats. Genom påverkan på finanseringavgiften sänks därmed inkomsterna på titel 2000 med 400 miljoner kronor 2016.

 

Beräkning av statsbudgetens inkomster 2016–2018

Beräkning av statsbudgetens inkomster 2016-2018, mnkr

Folkpartiet liberalernas beräkning

Avvikelse från regeringen

Titel

Rubrik

2016

2017

2018

2016

2017

2018

1100

Direkta skatter på arbete

587 892

618 381

649 159

-18605

-23846

-23903

1111

Statlig inkomstskatt

47 092

47 637

49 532

-10 270

-14 700

-15 000

1115

Kommunal inkomstskatt

668 833

703 723

736 846

446

587

831

1120

Allmän pensionsavgift

113 127

118 786

124 181

 

 

 

1130

Artistskatt

 

 

 

 

 

 

1140

Skattereduktioner

-241 160

-251 765

-261 400

-8 781

-9 733

-9 734

1200

Indirekta skatter på arbete

523 376

553 262

577 771

-3 825

-2 600

-2 470

1210

Arbetsgivaravgifter

510 254

534 055

557 693

-2 115

-2 890

-2 760

1240

Egenavgifter

13 684

14 518

15 294

60

60

60

1260

Avgifter till premiepensionssystemet

-35 151

-37 033

-38 694

 

 

 

1270

Särskild löneskatt

41 655

45 635

47 564

-1 770

230

230

1280

Nedsättningar

-7 733

-4 582

-4 754

 

 

 

1290

Tjänstegruppliv

667

667

 667

 

 

 

1300

Skatt på kapital

199 665

213 958

230 146

-615

-325

175

1310

Skatt på kapital, hushåll

45 422

48 683

49 449

-1 300

-1 400

-1 400

1320

Skatt på företagsvinster

101 827

105 983

111 688

525

915

1 415

1330

Kupongskatt

4 944

5 167

5 384

 

 

 

1340

Avkastningsskatt

5 061

10 952

18 818

 

 

 

1350

Fastighetskatt

32 870

33 432

34 793

160

160

160

 

därav kommunal fastighetsavgift (1 353+1 354)

16 663

 

 

 

 

 

1360

Stämpelskatt

9 541

9 741

10 014

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

509 215

527 975

548 276

-1 180

-2 470

-4 050

1410

Mervärdesskatt, hushåll

385 472

403 100

421 866

320

340

360

1420

Skatt på alkohol och tobak

25 140

25 239

25 467

 

 

 

1430

Energiskatt

41 851

43 481

45 150

-3 130

-2 830

-2 830

1440

Koldioxidskatt

22 974

22 671

22 794

140

-370

-870

1450

Övriga skatter på energi och miljö

6 389

4 897

3 256

890

-710

-2 410

1470

Skatt på vägtrafik

20 722

21 890

22 997

600

1 100

1 700

1480

Övriga skatter

6 667

6 697

6 748

 

 

 

1500

Skatt på import

6 455

6 825

7 236

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

5 780

5 911

5 990

 

 

 

1700

Avgående poster, skatter till EU

-6 455

-6 825

-7 236

 

 

 

 

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

1 825 928

1 919 486

2 011 342

-24 225

-29 241

-30 248

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

-917 961

-965 032

-1 010 610

-446

-587

-831

 

Statens skatteintäkter (periodiserat)

907 967

954 454

1 000 732

-24 671

-29 828

-31 079

1900

Periodiseringar

19 964

5 294

8 393

 

 

 

1000

Statens skatteinkomster

927 931

959 748

1 009 126

-24 671

-29 828

-31 079

 

Övriga inkomster (kassamässigt)

-28 141

-30 566

-31 220

200

900

1 500

2000

Inkomster av statens verksamhet

31 349

31 571

34 557

200

900

1 500

3000

Inkomster av försåld egendom

5 000

5 000

5 000

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

761

686

628

 

 

 

5000

Kalkylmässiga inkomster

10 719

11 507

11 922

 

 

 

6000

Bidrag m.m. från EU

12 706

12 670

11 737

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-88 675

-91 999

-95 064

 

 

 

8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

899 790

929 182

977 905

-24 471

-28 928

-29 579

 

 

Specificering av Folkpartiet liberalernas skatteförändringar m m

Titel

Rubrik

2016

2017

2018

Beräkningskommentar

1111

Statlig inkomstskatt

0

0

-100

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

1111

Statlig inkomstskatt

-1 670

-1 670

-1 670

Nej till sänkt uppräkning av den första skiktgränsen 2016. Prop. 2015/16:1

1111

Statlig inkomstskatt

 

-1 130

-1 130

Nej till sänkt uppräkning av den första skiktgränsen 2017. Prop. 2015/16:1

1111

Statlig inkomstskatt

200

200

200

Regionalt anpassat reseavdrag. RUT Dnr 2015:1213

1111

Statlig inkomstskatt

-2 800

-5 900

-6 000

Avskaffad värnskatt

1111

Statlig inkomstskatt

-6 000

-6 200

-6 300

Höjd brytpunkt till 40 000 kronor per månad. Dnr 2015:1089rev

1115

Kommunal inkomstskatt

20

20

20

Karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Egna beräkningar

1115

Kommunal inkomstskatt

 

-100

-100

Omvänd miljöbilsbonus. RUT Dnr 2015:1233

1115

Kommunal inkomstskatt

0

-100

-100

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

1115

Kommunal inkomstskatt

-900

-900

-900

Konsekvensändring. Avvisning höjd a-kassa. RUT Dnr 2015:1351

1115

Kommunal inkomstskatt

1 100

1 100

1 100

Regionalt anpassat reseavdrag. RUT Dnr 2015:1213

1115

Kommunal inkomstskatt

40

70

110

Fler karriärtjänster för lärare. Utbildningsdepartementet, egna beräkningar

1115

Kommunal inkomstskatt

5

10

10

Karriärtjänster i utanförskapsområden. Egna beräkningar

1115

Kommunal inkomstskatt

300

500

700

Konsekvensändring. Avvisning höjd bensinskatt. RUT Dnr 2015:1583

1115

Kommunal inkomstskatt

 

100

100

Avvisad nedsatt förmånsvärde för vissa bilar. RUT Dnr 2015:1595

1115

Kommunal inkomstskatt

-119

-113

-109

Konsekvensändring. Avvisning av slopad bortre tidsgräns. RUT Dnr 2015:1584

1140

Skattereduktioner

-300

-700

-700

Jobbskatteavdrag för dem som vid årets ingång fyllt 64 respektive 63 år. RUT Dnr 2015:442, RUT Dnr 2015:1238

1139

Skattereduktioner

29

27

26

Konsekvensändring. Avvisning av slopad bortre tidsgräns. RUT Dnr 2015:1584

1140

Skattereduktioner

-200

-200

-200

Förhöjd subventionsgrad i RUT för dem över 80 år.  RUT Dnr 1015:1357

1140

Skattereduktioner

200

200

200

Konsekvensändring. Avvisning höjd a-kassa. RUT Dnr 2015:1351

1140

Skattereduktioner

-50

-50

-50

Återinförd rätt till läxläsning inom RUT. Prop. 2014/15:99

1140

Skattereduktioner

-2 710

-2 710

-2 710

Nej till avtrappat jobbskatteavdrag. Prop. 2015/16:1

1140

Skattereduktioner

-250

-250

-250

Nej till slopad skattereduktion för gåvor till vissa social hjälpverksamhet m.m.  Prop. 2015/16:1

1140

Skattereduktioner

0

-550

-550

Vidgat RUT till flyttjänster. Egna beräkningar

1140

Skattereduktioner

-5 700

-5 700

-5 700

Avvisning av delar av det förändrade HUS-avdraget. RUT Dnr 2015:1583

1140

Skattereduktioner

200

200

200

Konsekvensändring. Avvisning höjd a-kassa. RUT Dnr 2015:1351

1210

Arbetsgivaravgifter

10

10

10

Karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Egna beräkningar

1210

Arbetsgivaravgifter

0

-100

-100

Omvänd miljöbilsbonus. RUT Dnr 2015:1233

1210

Arbetsgivaravgifter

0

-100

-100

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

1210

Arbetsgivaravgifter

-2 800

-3 600

-3 700

Sänkt arbetsgivaravgift upp till 20 år. RUT Dnr 2015:1604

1210

Arbetsgivaravgifter

460

470

480

Slopad regional nedsättning av arbetsgivaravgifterna. RUT Dnr 2015:1232

1210

Arbetsgivaravgifter

15

30

50

Fler karriärtjänster för lärare. Utbildningsdepartementet, egna beräkningar

1210

Arbetsgivaravgifter

200

300

500

Konsekvensändring. Avvisning höjd bensinskatt m m. RUT Dnr 2015:1583

1211

Arbetsgivaravgifter

 

100

100

Avvisad nedsatt förmånsvärde för vissa bilar. RUT Dnr 2015:1595

1240

Egenavgifter

60

60

60

Slopad regional nedsättning av arbetsgivaravgifterna. RUT Dnr 2015:1232

1270

Särskild löneskatt

-1 770

-1 770

-1 770

Nej till särskild löneskatt för äldre. Prop. 2015/16:1

1270

Särskild löneskatt

0

2 000

2 000

Förhöjd löneskatt inom finanssektorn. RUT Dnr 2015:1219, egna beräkningar

1310

Skatt på kapital, hushåll

-1 300

-1 400

-1 400

Fullt uppskov och avskaffad räntebeläggning. RUT Dnr 2015:1392

1320

Skatt på företagsvinster

-100

-100

-100

Läckageskatt. PM Slopad skatt på gödselmedel, Prop. 2014/15:1, egna beräkningar

1320

Skatt på företagsvinster

400

700

1 100

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

1320

Skatt på företagsvinster

500

600

700

Sänkt arbetsgivaruppgift upp till 20 år. RUT Dnr 2015:1604

1320

Skatt på företagsvinster

-110

-120

-120

Slopad regional nedsättning av arbetsgivaravgifterna. RUT Dnr 2015:1232

1320

Skatt på företagsvinster

-70

-70

-70

Slopande av nedsättning av energi- och koldioxidskatt på diesel i gruvindustriell verksamhet. RUT Dnr 2015:1293

1320

Skatt på företagsvinster

-200

-200

-200

Kemikalieskatt. RUT Dnr 2015:1594

1320

Skatt på företagssvinster

5

5

5

Avskaffad fastighetsskatt på solkraftverk. Egna beräkningar.

1320

Skatt på företagsvinster

100

100

100

Avvisning höjd bensinskatt. RUT Dnr 2015:1583

1350

Fastighetskatt

-40

-40

-40

Avskaffad fastighetsskatt på  solkraftverk. Egna beräkningar

1350

Fastighetskatt

200

200

200

Förhöjd fastighetsskatt på obebyggd tomtmark avsatt för hyreshys. RUT Dnr 2015:1641

1410

Mervärdesskatt, hushåll

100

200

300

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

1410

Mervärdesskatt, hushåll

320

340

360

Gruppregistrering av moms. RUT Dnr 2015:1218

1410

Mervärdesskatt, hushåll

300

300

300

Kemikalieskatt. RUT Dnr 2015:1595

1410

Mervärdesskatt, hushåll

-400

-500

-600

Avvisning höjd bensinskatt. RUT Dnr 2015:1583

1430

Energiskatt

700

1 500

2 100

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

1430

Energiskatt

170

170

170

Slopande av nedsättning av energi- och koldioxidskatt på diesel i gruvindustriell verksamhet. RUT Dnr 2015:1293

1430

Energiskatt

-4 000

-4 500

-5 100

Avvisning höjd bensinskatt. RUT  Dnr 2015:1583

1440

Koldioxidskatt

140

130

130

Slopande av nedsättning av energi- och koldioxidskatt på diesel i gruvindustriell verksamhet. RUT Dnr 2015:1293

1440

Koldioxidskatt

0

-500

-1 000

Avvisning höjd bensinskatt. RUT Dnr 2015:1583

1450

Övriga skatter på energi och miljö

390

390

390

Läckageskatt. PM Slopad skatt på gödselmedel, Prop. 2014/15:1, egna beräkningar

1450

Övriga skatter på energi och miljö

-1 700

-3 300

-5 000

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

1450

Övriga skatter på energi och miljö

2 200

2 200

2 200

Kemikalieskatt. RUT Dnr 2015:1596

1470

Skatt på vägtrafik

600

1 100

1 700

Omvänd miljöbilbonus. RUT Dnr 2015:1233

2000

Inkomster av statens verksamhet

600

1 300

1 900

Växlad effektskatt. RUT Dnr 2015:1436

2000

Inkomster av statens verksamhet

-400

-400

-400

Konsekvensändring. Avvisning höjd a-kassa. RUT Dnr 2015:1351

 


Utgiftsområde 1: Rikets styrelse

I utgiftsområde 1 ingår bl.a. utgifter för statschefen, riksdagen, Riksdagens ombudsmän (JO), Sametinget, Regeringskansliet, länsstyrelserna samt demokratipolitik, nationella minoriteter och medier.

Ärendebelastningen hos JO är mycket hög, vilket har lett till betydande utmaningar för myndigheten där många ärenden har måst läggas åt sidan trots att de hade kunnat vara angelägna ur rättssäkerhetssynpunkt. Justitieombudsmannen bör därför ges ökade resurser för att kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag. Vi anvisar därför en höjning av anslag 2:4 till JO på 5 miljoner kronor per år för att därmed möjliggöra högre ambitioner på rättssäkerhetsområdet.

Folkpartiet liberalerna anser att länsstyrelsernas arbete i miljöfrågor är viktigt och delar därför den nu sittande regeringens ståndpunkt att ytterligare medel bör tillskjutas på anslaget 5:1. För att finansiera andra prioriterade satsningar begränsar vi dock anslagshöjningen till länsstyrelsernas arbete med miljöfrågor till 5 miljoner kronor per år, vilket jämfört med budgetpropositionen är en utgiftsminskning med 20 miljoner kronor.

Folkpartiet liberalerna vill samla integritetsfrågorna hos en myndighet med ett brett mandat. Vi vill också att alla lagförslag ska granskas ur ett integritetsperspektiv, på samma sätt som deras effekter för t.ex. ekonomin eller jämställdheten analyseras. Även integritetspåverkande lagar som redan antagits ska utvärderas regelbundet. I avvaktan på en ny myndighetsstruktur förstärker vi anslag 6:3 till Datainspektionen med 10 miljoner kronor årligen från 2016, för att förbättra myndighetens förutsättningar att bedriva en aktiv tillsyn.

Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för genomförandet av allmänna val. Även mellan de ordinarie valen har myndigheten en viktig funktion. På grund av det osäkra politiska läget, med en regering med svag parlamentarisk ställning, bör anslag 6:5 Valmyndigheten ökas med 5 miljoner kronor årligen för att därmed möjliggöra en ökad beredskap för extra val.

Sverige har alltid varit ett land med etnisk mångfald och många språk. Folkpartiet liberalernas minoritetspolitik handlar om att stärka individens rätt att använda sitt minoritetsspråk och vara delaktig i sin kultur. Därför är Folkpartiet liberalerna pådrivande för att förbättra individens tillgång till undervisning, kultur och välfärdstjänster på sitt minoritetsspråk. Under alliansregeringen ökade antalet kommuner som ingick i förvaltningsområdena kraftigt och rätten till undervisning i minoritetsspråk har förbättrats. Folkpartiet liberalerna fortsätter att driva på för en aktiv minoritetspolitik.

Folkpartiet liberalerna är starkt kritiskt till att regeringen nu väljer att föreslå en frysning av budgetanslaget från 2016 och framåt. Det är oförenligt med tanken att förvaltningsområdena ska kunna utökas, och innebär i praktiken att anslutningen av nya kommuner sker på bekostnad av sänkta ambitioner och försämrade förutsättningar för de kommuner som tidigare ingått. Regeringen har därmed demonstrerat sitt ointresse för de minoritetspolitiska ambitionerna som det tidigare rått enighet om. Folkpartiet liberalerna anser att ytterligare medel måste tillföras för att förvaltningsområdena ska kunna fortsätta utökas. Vi anvisar därför ytterligare 10 miljoner kronor årligen från 2016 på anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter.

Den romska minoriteten har under historiens gång utsatts för omfattande övergrepp och kränkningar, och många romer befinner sig fortfarande i utanförskap. Alliansregeringen inrättade ett särskilt budgetanslag för långsiktigt arbete för romsk inkludering. Vi noterar att regeringen inför 2016 föreslår en sänkning av den samlade anslagsnivån för åtgärder för den nationella minoriteten romer. Detta är inte acceptabelt. Ett långsiktigt genomförande av strategin för romsk inkludering kräver långsiktiga och uthålliga åtaganden, och i stället för nedskärningar behöver snarare ambitionerna höjas. Vi tillskjuter 5 miljoner kronor extra årligen på anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer.

Den fortsatta justeringen av pris- och löneomräkningen som vi föreslår får därutöver effekter på anslag 2:1, 2:2, 4:1 och 5:1.

Sverige är inte skonat från politiskt våld. Enligt Säpo är de tre främsta extremistmiljöerna i Sverige den vänsterautonoma miljön, vit makt-miljön och den våldsbejakande islamistiska extremismen. Men vi vet inte hur morgondagens extremism gestaltar sig, och därför behövs en bred syn på den våldsbejakande extremismen. De blodiga terrorattentaten i Paris och Köpenhamn, som riktade sig mot det fria ordet och mot judar, måste leda till ökade förebyggande och brottsbekämpande insatser och förbättrat skydd. Det växande antalet svenskar som rekryteras till IS och andra terrorgrupper ska mötas med kraftfulla insatser. Det är viktigt att polis och säkerhetspolis motverkar denna brottslighet, men minst lika viktigt att arbeta förebyggande.

På Folkpartiet liberalernas initiativ presenterade alliansregeringen Sveriges första nationella handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, och alliansregeringen tillsatte också en nationell samordnare. Det är angeläget att detta arbete drivs vidare. Utöver de åtgärder som ligger inom ramen för detta utgiftsområde behövs också skärpt lagstiftning, bland annat vad gäller resor för att ansluta sig till terrorgrupper, och ökat internationellt samarbete mot våldsbejakande extremism. För Folkpartiet liberalernas övergripande politik vad gäller arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism hänvisas till följdmotionerna till skrivelserna 2014/15:144 och 2014/15:146.

 

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Folkpartiet liberalernas anslagsfördelning, mnkr

Avvikelse jämfört med regeringen, mnkr

 

Anslag

2016

2017

2018

2016

2017

2018

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

135

137

139

 

 

 

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

865

870

879

-2

-3

-5

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

713

719

729

-2

-4

-6

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

100

100

100

 

 

 

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

94

95

97

5

5

5

3:1

Sametinget

41

41

42

 

 

 

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 073

7 130

7 227

-26

-41

-64

5:1

Länsstyrelserna m.m.

2 566

2 558

2 592

-29

-35

-45

6:1

Allmänna val och demokrati

58

58

58

 

 

 

6:2

Justitiekanslern

41

41

42

 

 

 

6:3

Datainspektionen

59

59

60

10

10

10

6:4

Svensk författningssamling

1

1

1

 

 

 

6:5

Valmyndigheten

24

25

25

5

5

5

6:6

Stöd till politiska partier

171

171

171

 

 

 

7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

113

113

113

10

10

10

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

20

20

20

5

5

5

8:1

Presstöd

567

567

567

 

 

 

8:2

Myndigheten för press, radio och tv

34

34

34

 

 

 

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

18

18

18

 

 

 

 

Summa

12 693

12 758

12 914

-24

-48

-85


 

 

Specificering av anslagsförändringar

2016

2017

2018

Beräkningskommentar

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

-2

-3

-5

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

-2

-4

-6

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

5

5

5

Satsning på ökad rättssäkerhet. Egna beräkningar

4:1

Regeringskansliet m.m.

-26

-41

-64

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

5:1

Länsstyrelserna m.m.

-20

-20

-20

Avvisning av ökade anslag ang miljöarbete. Prop. 2015/16:1

5:1

Länsstyrelserna m.m.

-9

-15

-25

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

6:3

Datainspektionen

10

10

10

Satsning på ökad tillsyn. Egna beräkningar

6:5

Valmyndigheten

5

5

5

Ökad beredskap för extra val. Egna beräkningar

7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

10

10

10

Utökad satsning på bland annat minoritetsspråken. Egna beräkningar

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

5

5

5

Utökad satsning på romsk inkludering. Egna beräkningar

 


Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområde 2 omfattar politiken för finansmarknaden och den statliga förvaltningspolitiken.

Inom finansmarknadspolitiken är det även i fortsättningen centralt att minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. Folkpartiet liberalerna vill se ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det finns i dessa perspektiv särskilt skäl att överväga vidare åtgärder för att dämpa hushållen skuldsättning.

Folkpartiet liberalerna välkomnar ett allt närmare europeiskt samarbete på detta område. De senaste åren har vi sett en snabb utveckling där det i EU under 2015 fullt ut etableras en gemensam tillsynsmekanism för banker, en gemensam resolutionsmekanism för banker och en gemensam resolutionsfond för finansiering av resolution. Sverige bör inte ställa sig utanför, utan söka medlemskap i denna så kallade bankunion.

Folkpartiet liberalerna föreslår att myndigheten Finanspolitiska rådet får en stärkt finansiering och ett utvidgat uppdrag. Myndigheten har sedan 2007 i uppgift att oberoende granska regeringens politik, dess budgetpropositioner och regeringens ekonomiska bedömningar. Vår erfarenhet är att rådet ger nödvändig stadga åt den finanspolitiska debatten. Finanspolitiska rådet har dock gett uttryck för att myndighetens tilldelade anslag inte ger möjlighet till en uthållig och oberoende verksamhet av tillräckligt hög kvalitet.

Av det skälet föreslår vi att anslag 1:6 Finanspolitiska rådet stärks med 10 miljoner från 2016 och framåt. Samtidigt föreslår vi också att rådets uppdrag utvidgas. Det är rimligt att myndigheten, åtminstone översiktligt, granskar och utvärderar oppositionspartiernas ekonomiska politik med hänseende till effekterna för de offentliga finanserna, sysselsättningen och fördelningspolitiken.

Den statliga förvaltningspolitiken ska bedrivas i en riktning så att den svenska offentliga sektorn fortsätter att vara en av världens mest effektiva. Anslagen för myndigheternas verksamheter ökas varje år i takt med att pris- och lönenivåer i samhället ökar. För att ge ett ökat effektiviseringstryck och ta tillvara besparingsmöjligheter hos myndigheterna föreslår Folkpartiet liberalerna att denna så kallade pris- och löneomräkning (PLO) från och med 2017 inte räknas upp i en snabbare takt än åren 2015–2016 utan att den reducerade uppräkning som nu ligger fortlöper åren 2017–2018. Inom detta utgiftsområde påverkas bland annat anslag 1:8, 1:10 samt 1:14.

Inom detta utgiftsområde redovisas av beräkningstekniska skäl också effekter av reformer Folkpartiet liberalerna föreslår som påverkar flertalet utgiftsområden. Tre sådana beräkningstekniska anslag är uppförda.

För det första är ett anslag 1:18 Statens lönekostnader uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 100 miljoner kronor år 2016. Besparingen är hänförlig till de sänkta arbetsgivaravgifter för unga som Folkpartiet liberalerna föreslår.

För det andra är ett anslag 1:19 Reducerade rikthyror uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 89 miljoner kronor år 2016. Folkpartiet liberalerna ser flera möjligheter till fortsatt effektivisering av myndigheternas lokalförsörjning. Som tidigare aviserats i bland annat Alliansens budgetmotion för 2015 finns det besparingspotential i myndigheternas lokalkostnader. Ekonomistyrningsverket har bl.a. föreslagit en metod för att begränsa anslagsmedlen för de myndigheter som disponerar lokaler i centrala Stockholm. Metoden innebär att rikthyran för Stockholm innanför tullarna ska reduceras till 80 procent av den fastställda rikthyran från och med ett visst beräkningsår. Metoden tillämpas vid första möjliga tillfälle att teckna om avtalet.

Det finns myndigheter som av olika skäl inte har möjlighet eller är lämpliga att vara lokaliserade i andra lokaler eller andra områden. Exempelvis museer som Nationalmuseum och Waldemarsudde eller myndigheter som t.ex. Regeringskansliet och Kungliga biblioteket föreslås utgöra undantag från den nya beräkningsmetoden.

Ändringen bör tillämpas för hyreskontrakt som tecknas efter den 1 januari 2016. Den allmänna inriktningen är att ESV bör få en starkare roll än i dag i att styra mot kostnadseffektiva lokallösningar. Utgångspunkten ska vara att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län samt att befintliga myndigheter i centrala Stockholm i flera fall bör överväga alternativa placeringar i exempelvis närförorter.

För det tredje är ett anslag 1:20 KPI-effekter uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 400 miljoner kronor från och med 2017. Besparingen är hänförlig till den avvisade bensinskattehöjningen från regeringen. Folkpartiet liberalernas förslag kommer i denna del att något dämpa prisökningstakten i ekonomin som helhet, vilket medför lägre utbetalningar i transfereringssystem som är kopplade till inflationens utveckling.

 

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Folkpartiet liberalernas anslagsfördelning, mnkr

Avvikelse jämfört med regeringen, mnkr

 

Anslag

2016

2017

2018

2016

2018

2019

1:1

Statskontoret

89

90

91

 

 

 

1:2

Kammarkollegiet

53

54

55

 

 

 

1:3

Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

12

14

18

 

 

 

1:4

Arbetsgivarpolitiska frågor

2

2

2

 

 

 

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

12 436

12 657

13 012

 

 

 

1:6

Finanspolitiska rådet

10

10

10

10

10

10

1:7

Konjunkturinstitutet

61

62

62

 

 

 

1:8

Ekonomistyrningsverket

161

155

156

-1

-1

-2

1:9

Statistiska centralbyrån

552

559

569

-3

-4

-6

1:10

Bidragsfastigheter

188

184

179

 

 

 

1:11

Finansinspektionen

490

494

501

-8

-9

-11

1:12

Riksgäldskontoret

307

310

314

-1

-2

-3

1:13

Bokföringsnämnden

11

10

10

 

 

 

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

1

0

-1

 

 

 

1:15

Riksrevisionen

320

323

329

-1

-2

-3

1:16

Finansmarknadsforskning

30

30

30

 

 

 

1:17

Upphandlingsmyndigheten

83

84

85

 

 

 

1:18

Statens servicecenter

3

3

 

 

 

 

 

Nya anslag

 

 

 

 

 

 

1:19

Statens lönekostnader

-100

-100

-100

-100

-100

-100

1:20

Reducerade rikthyror

-89

-124

-182

-89

-124

-182

1:21

KPI-effekter

 

-400

-400

 

-400

-400

 


 

Specificering av anslagsförändringar

2016

2017

2018

Beräkningskommentar

1:6

Finanspolitiska rådet

10

10

10

Ökade resurser för utvidgad granskning. Egna beräkningar.

1:8

Ekonomistyrningsverket

-1

-1

-2

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:9

Statistiska centralbyrån

-3

-4

-6

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:11

Finansinspektionen

-1

-2

-4

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:11

Finansinspektionen

-7

-7

-7

Avvisning av anslagsökning ang. finansiell folkbildning. Prop. 2015/16:1

1:12

Riksgäldskontoret

-1

-2

-3

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:15

Riksrevisionen

-1

-2

-3

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:19

Statens lönekostnader

-100

-100

-100

Beräkningstekniskt anslag. Konsekvensändring av ändrade arbetsgivaravgifter. RUT Dnr 2015:1604

1:20

Reducerade rikthyror

-89

-124

-182

Beräkningstekniskt anslag. Reducerade rikthyror för vissa myndigheter. RUT Dnr 2015:1240

1:21

KPI-effekter

 

-400

-400

Beräkningstekniskt anslag avseende avvisad bensinskattehöjning. RUT Dnr 2015:1583

 

 


Utgiftsområde 3: Skatt, tull och exekution

Utgiftsområdet omfattar huvuduppgifterna beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter.

En väl fungerande skatteadministration och skatteuppbörd är central i ett välfungerande samhälle. Medborgarnas förtroende för skattesystemet är avgörande för möjligheten att upprätthålla finansieringen av den offentliga sektorn. Regeringens förändringar på skatteområdet risker här i flera fall att försämra skattesystemets legitimitet och den långsiktiga skattemoralen. Försämringar av ROT-avdraget riskerar, som påpekats av bland annat ESV, att leda till ökat svartarbete.

Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och de ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. Detta ska gälla oavsett sådant som geografisk hemvist, kön eller könsidentitet, funktionsnedsättning, religiös tillhörighet, sexuell läggning eller etnisk bakgrund.

De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att myndighetsutövningen är enhetlig och rättssäker. Det gäller till exempel handläggningstider och rättstillämpning. Myndigheterna inom området ska därför fortsätta att prioritera insatser för att ytterligare förbättra enhetligheten och rättssäkerheten.

Medborgarens kontakt med myndigheter inom området bör även förbättras genom ett fortsatt arbete för att tillgodogöra sig myndighetsservice på elektronisk väg. Hit hör exempelvis tjänsten Mina meddelanden. Fram till augusti 2015 har cirka 260 000 medborgare och företag anslutit sig till tjänsten som innebär att de kan ta emot sin myndighetspost elektroniskt på ett säkert sätt. En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen bedömer att så kallad onödig efterfrågan (dvs. ärenden som kommer in till myndigheten efter att medborgarens tidigare kontakter eller informationssökning inte har lett till önskat resultat) uppgår till hela 41 procent vid kontakter med Skatteverkets skatteupplysning gällande samtal om beskattning och folkbokföring. Detta visar tydligt att det återstår ett arbete för att förbättra utformningen av blanketter och webblösningar, särskilt med avseende på språket.

Den kartläggning Skatteverket genomfört inom ramen för regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering ligger helt linje med Folkpartiet liberalernas prioriteringar om ett likartat bemötande i myndighetskontakter oavsett kön. Kartläggningen visade att förbättringar kunde ses i riktning mot ett mer jämställt bemötande jämfört med den kartläggning som genomfördes 2007. Viss skillnad mellan kvinnor och män finns dock fortfarande i kontakt mellan medborgare och myndighet i samtal med Skatteupplysningen eller vid besök på servicekontoren. Det är centralt att Skatteverket fortsätter arbetet i denna del.

För att genomföra och administrera den kemikalieskatt som Folkpartiet liberalerna föreslår under utgiftsområde 20 stärker vi anslag 1:1 med 19 miljoner kronor för år 2016. Anslag 1:3 Tullverket stärks i samma syfte med 6 miljoner för år 2016. Anslagshöjningarna följer de rekommendationer som ges i betänkandet SOU 2015:30.

De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot befintliga skattebaser ökar. Det är därför fortsatt viktigt att myndigheterna inom utgiftsområdet samverkar med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Sverige har också att förhålla sig till behovet av internationellt konkurrenskraftiga skatter, såväl i utformning som i nivåer.

Inom tullområdet vill Folkpartiet liberalerna markera vikten av att Sverige fullt ut deltar i och aktivt verkar för fler EU-gemensamma lösningar. Den unionstullkodex som kommer att tillämpas från och med 2016 är i detta perspektiv mycket välkommen.

För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom en avvägning av mål. Verket ska dels eftersträva säkerhet i leveranskedjan och förebygga och bekämpa brottslighet inom tullområdet samt verkställa uppbörden av beslutade tullsatser, skatter och avgifter, dels eftersträva att medborgare och företag känner förtroende för Tullverkets verksamhet, i synnerhet att tullförfarandet ska vara enkelt och obyråkratiskt. För Folkpartiet liberalerna är internationalisering, utbyten och handel positiva och för samhällets utveckling helt avgörande företeelser. Detta ställer särskilda krav på en väl fungerande och rättssäker utövning av myndighetsutövning av tullkaraktär.

Om TTIP-förhandlingarna leder till att ett transatlantiskt frihandelsavtal tecknas under mandatperioden finns det anledning att se över Tullverkets förändrade förutsättningar. Detta gäller i synnerhet de förändringar i handelsflöden som kan tänkas uppstå vid ett förändrat regelverk och de förändrade behov som följer för kontroll av klareringar och bedömning av uppbörd.

Detta frihandelsavtal är avgörande för den globala ekonomiska utvecklingen och stärkandet av flera av de länder som är ledande i arbetet för spridandet av liberala värden och mänskliga rättigheter. Ett av mandatperiodens främsta politiska mål bör därför vara undertecknandet av ett TTIP-avtal. Folkpartiet liberalerna avser därför att noggrant följa på vilket sätt ett sådant avtal kan påverka Tullverkets behov och förutsättningar.

Folkpartiet liberalerna föreslår att PLO-uppräkningen för åren 20162018 justeras på samma sätt som för innevarande budgetår. På detta utgiftsområde påverkas anslag 1:1, 1:2 samt 1:3.

 

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Folkpartiet liberalernas anslagsfördelning, mnkr

Avvikelse jämfört med regeringen, mnkr

 

Anslag

2016

2017

2018

2016

2017

2018

1:1

Skatteverket

7 188

7 273

7 399

-6

-34

-64

1:2

Kronofogdemyndigheten

1 853

1 868

1 897

-8

-12

-18

1:3

Tullverket

1 726

1 731

1 725

-1

-9

-15

 

Summa

10 768

10 873

11 021

-15

-55

-97

 

 

Specificering av anslagsförändringar

2016

2017

2018

Beräkningskommentar

1:1

Skatteverket

19

11

11

Konsekvensändring, införd kemikalieskatt. SOU 2015:30

1:1

Skatteverket

-25

-45

-75

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:2

Kronofogdemyndigheten

-8

-12

-18

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:3

Tullverket

-7

-11

-17

Fortsatt justerad pris- och löneomräkning. RUT Dnr 2015:1243

1:3

Tullverket

6

2

2

Konsekvensändring, införd kemikalieskatt. SOU 2015:30

 


Utgiftsområde 4: Rättsväsendet

I utgiftsområde 4 ingår myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, domstolsväsendet samt kriminalvården. Dessutom ingår Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Domarnämnden och Gentekniknämnden.

Folkpartiet liberalerna har varit pådrivande för att polisverksamheten sedan årsskiftet 2015 har samlats i en nationell myndighet. Den nya organisationen ger nya förutsättningar att samla expertis kring ovanliga brott och att upptäcka mönster där gärningsmän har hela Sverige som verksamhetsfält. Under alliansregeringen gjordes också en kraftig utbyggnad av rättsväsendet. I dag finns över 20 000 poliser i tjänst. På senare år har också allmänhetens trygghet ökat påtagligt, vilket visas av de regelbundna nationella trygghetsundersökningarna (NTU).

Men arbetet måste fortsätta. En prioriterad uppgift är nu att fler brott ska klaras upp och leda till att gärningsmannen får en påföljd. För att polis och åklagare ska kunna utreda fler brott behövs specialisering och tydligare ansvarsfördelning. Vi vill ha fler civila utredare med expertkunskaper, till exempel inom it-brott eller ekonomisk brottslighet.

En synlig och lokalt närvarande polis är A och O för att allmänheten ska känna sig trygg. Det är lika viktigt i våra storstäder som på mindre orter och landsbygd. Övergången från närpolisområden till lokalpolisområden får inte leda till att den lokala förankringen minskar, utan det är tvärtom av stor betydelse att polisens samarbete med andra aktörer i lokalsamhället ökar. Folkpartiet liberalerna har verkat för att lokala poliskontor inrättats i utsatta stadsdelar där otryggheten är stor, och utvärderingar från Brottsförebyggande rådet visar att de har effekt.

Brottsförebyggande rådets undersökningar visar att andelen ungdomar som begår brott har minskat tydligt på senare år. Den bästa insatsen för att ungdomar inte ska fastna i en kriminell livsstil är att arbeta förebyggande och snabbt fånga upp ungdomar i riskzonen. Socialtjänst, polis, skola och andra aktörer måste ha ett tätt samarbete. Arbetsmetoden med så kallade sociala insatsgrupper, där olika aktörer samordnar sina insatser för en ung människa på väg in i en kriminell livsstil, har visat sig framgångsrik och behöver spridas över landet.

Skyddet mot sexualbrott och brott i nära relationer måste stärkas ytterligare. Sedan den 1 juli 2013 har våldtäktsbegreppet breddats till att omfatta fall där offret inte gjort motstånd för att hon varit i en särskilt utsatt situation. Vi vill komplettera sexualbrottslagstiftningen med en separat bestämmelse om sexuella handlingar som genomförs utan en persons samtycke. Även den som borde ha förstått att det inte funnits något samtycke ska kunna dömas. Folkpartiet liberalerna vill även skärpa lagstiftningen om kontaktförbud och få en ökad användning av elektronisk fotboja. I särskilt allvarliga fall ska kontaktförbudet kunna gälla en hel kommun, så kallad omvänd kommunarrest. Det är gärningsmannens rörelsefrihet som ska begränsas, inte offrets.

Hatbrott fortsätter att vara ett allvarligt problem för individer och grupper som är utsatta för andras fördomar på grund av religion, sexuell läggning, hudfärg eller någon annan personlig egenskap. Hatbrott måste hanteras mer professionellt och de drabbades förtroende till polisen och rättsväsendet måste höjas så att fler människor vågar anmäla, berätta om vad de utsatts för och kan utgå från att myndigheterna går till botten med anmälningarna.

Rekryteringen till uppdraget som nämndeman behöver breddas, så att fler nämndemän har annan bakgrund än partipolitisk. Nämndemän ska finnas i första instans, det vill säga tingsrätt och förvaltningsdomstol. I högre instans ska målen enbart avgöras av lagfarna domare.

Insatserna mot den organiserade brottsligheten behöver byggas ut och det internationella samarbetet förstärkas. Vi i Folkpartiet liberalerna är inte rädda för ett tätare samarbete mellan Europas stater på brottsbekämpningens område. Tvärtom ser vi det som en huvuduppgift för EU. EU:s polissamarbete Europol bör uppgraderas till ett Europas FBI, en europeisk polismyndighet med befogenhet att utreda allvarliga brott där flera länder berörs. Vi stöder också förslaget om att ta ett första steg mot en europeisk åklagarmyndighet.

Med de nya hotbilder som Sverige och omvärlden står inför måste insatserna mot våldsbejakande extremism och rekrytering till terrornätverk trappas upp. Det behövs såväl förebyggande insatser som förbättrad underrättelse- och utredningskapacitet. Vi har betydligt högre ambitioner än regeringen när det gäller att driva på arbetet för att förebygga radikalisering till våldsbejakande extremism, och vi anser också att regeringens medelstilldelning är otillräcklig när det gäller stödet till insatser på lokal nivå.

Vi gör ett särskilt påslag till anslag 1:1 Polismyndigheten på 5 miljoner kronor årligen och tillskjuter därtill 20 miljoner kronor årligen under anslag 1:15 öronmärkta för stöd till lokalt arbete i kommuner för att förebygga radikalisering till våldsbejakande extremism. Dessa pengar ska riktas till lokala samarbeten där kommuner och andra aktörer ska ingå.

Lagstiftningen mot terrorism behöver skärpas så att det införs ett särskilt förbud mot att ta emot utbildning i terrorverksamhet och att resa i syfte att ansluta sig till terrorverksamhet. Även lagstiftningen om pass kan behöva ses över, liksom lagstiftningen om deltagande i terrorgruppers verksamhet. Det är av största vikt att reformer av lagstiftningen sker med full respekt för grundläggande rättssäkerhetsprinciper och de medborgerliga fri- och rättigheterna enligt Europakonventionen.

Den riktade satsning regeringen föreslår för att motverka terrorism och rekrytering till terrorism är i och för sig välkommen, men otillräcklig. För att lagföringen ska bli effektiv behövs även förstärkta resurser i utredningsorganisationen. Vi öronmärker 5 miljoner kronor årligen under anslag 1:3 för att anställa ytterligare åklagare med särskilt ansvar för terroristmål vid riksenheten för säkerhetsmål.

På grund av händelseutvecklingen i vår omvärld kan det förutses att det svenska rättsväsendet därtill kommer att behöva hantera fler ärenden gällande krigsförbrytelser m.m., brottsformer som är extra resurskrävande att utreda och lagföra. För detta ändamål tillskjuts ytterligare 5 miljoner kronor årligen under anslag 1:3 till Åklagarmyndigheten vid internationella åklagarkammaren, som ansvarar för exempelvis brott som kan inrymmas i Romstadgans definition av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Sammantaget innebär detta en förstärkning av Åklagarmyndigheten med 10 miljoner kronor.

För att förstärka barns och ungas rättigheter vid tvångsomhändertaganden enligt LVU i enlighet med förslagen i SOU 2015:71 behövs förstärkningar av anslaget för rättsliga biträden m.m. Vi anvisar därför 3 miljoner kronor under 2016 och därefter 5 miljoner kronor årligen under anslag 1:12.

Den fortsatta justeringen av pris- och löneomräkningen som vi föreslår får därutöver effekter på anslag 1:3, 1:4, 1:5, 1:6 och 1:8. Däremot är Polismyndigheten och Säkerhetspolisen undantagna från vårt förslag, vilket gör att anslag 1:1 och 1:2 inte påverkas.

Det lokala brottsförebyggande arbetet behöver utvecklas genom bland annat ökad kunskapsspridning, förstärkt samverkan mellan olika aktörer och ökat stöd till olika brottsförebyggande projekt runt om i landet. Den förstärkning av anslaget 1:15 som regeringen föreslår är i och för sig positiv, men alltför låg. Jämfört med regeringen anvisar Folkpartiet liberalerna 5 miljoner kronor årligen i ökat anslag från 2016. Därtill kommer den öronmärkta satsning som ovan föreslås för lokalt arbete mot radikalisering till våldsbejakande extremism.

 

 

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Folkpartiet liberalernas anslagsfördelning, mnkr