BODIL CEBALLOS
PETER ERIKSSON
Riksdagsledamöter (MP)
2013-09-25
Dnr 110-2013/14
Begäran om granskning av utrikesministerns och fd
biståndsministerns hantering av biståndsanslaget
Uppgifter har
framkommit om att utrikesdepartementet under åren 2009, 2010, 2011 och 2012
låtit dåvarande biståndsministern och hennes statssekreterares lön, bekostas
direkt av biståndsanslaget. Beloppet har uppgått till mellan fem och sex
miljoner kronor om året eller totalt över 20 miljoner kronor.
Riksdagen har
beslutat om den huvudsakliga användningen av biståndsanslaget (utgiftsområdet
sju] för de aktuella åren och har då som underlag haft regeringens förslag i
budgetpropositionerna. Av dessa har inte framgått att utrikesdepartementet
haft för avsikt att använda biståndsanslaget för att finansiera ministers och
statssekreterares löner.
Regeringskansliets
förvaltningskostnader täcks enligt statsbudgeten av utgiftsområdet 1, anslaget
4. Exempelvis anges i regleringsbrevet för år 2009 följande som villkor för
anslagsposten 1 -Till Regeringskansliets disposition:
"Anslaget
finansierar förvaltningskostnader för Regeringskansliet, inklusive
utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och andra utredningar m.m., samtliga
departement, Statsrådsberedningen, Regeringskansliets förvaltningsavdelning och
gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader m.m.).
Regeringskansliet
får disponera 180 000 000 kronor av positivt överföringsbelopp från 2008
(anslagssparande). Resterande anslagssparande får ej disponeras av myndigheten
utan särskilt beslut av regeringen."
Det är således klart
att kostnaderna för löner till anställda, lokaler, utrikesrepresentationerna
mm, skall bekostas av anslaget 4:1 under utgiftsområdet 1. Trots detta tas
under 2009 fram en promemoria1 inom utrikesdepartementet som anger
en ny modell för beräkning av förvaltningskostnaderna för utrikesförvaltningens
internationella utvecklingsarbete. Denna leder inte till- såvitt vi vet - något
beslut av minister eller regering men kommer ändå medföra just att
biståndsministerns och hennes statsekreterares lön, från och med 2009 belastar
biståndsanslaget. Något stöd för detta finns, såvitt vi vet, varken i
riksdagens beslut om hur anslagen inom utgiftsområdet sju får användas, eller i
regeringens egna beslut om regleringsbrev. Inte heller finns det uppgifter om
att lönekostnaderna för andra ministrar och deras statssekreterare hanterats på
motsvarande sätt, såsom om inftrastrukturministerns lön skulle bekostas av
anslaget för vägarna och järnvägarna eller att justitieministerns lönekostnad
skulle belasta anslaget för polisen.
När lönekostnaden
för en minister och hennes statssekreterare belastar ett sakanslag på sätt som
ovan redovisats, är det en så anmärkningsvärd händelse att även
utrikesministern bör ha haft vetskap om detta. Han är också ytterst ansvarig
för hur verksamheten inom utrikesdepartementet sköts. Även han måste därför
anses ha ett ansvar för det inträffade.
Sedan tidigare har
det uppmärksammats hur biståndsverksamheten inom utrikesdepartementet styrs på
ett minst sagt oortodoxt sätt och hur de anslag som finns till
utrikesdepartementets disposition, exempelvis genom regleringsbreven avseende
anslagen 1:11 (utg.omr. 05), 1:1 och 2:1 (utg.omr. 07), hanterats på ett
bristfälligt sätt [KU-anmälan 1230-2012/13 - Biståndsministerns hantering av
Utrikesdepartementets egna biståndsmedel av Bodil Ceballos (MP)]. Även detta är
enligt vår mening tecken på bristande styrning av biståndsverksamheten inom
utrikesdepartementet.
Mot bakgrund av det
ovan anförda vill vi att konstitutionsutskottet ska granska om
utrikesdepartementets förfarande att använda biståndsanslagsmedel för att
bekosta före detta biståndsministern och hennes statssekreterares löner, varit
förenligt med gällande regelverk för hur anslag i statsbudgeten får användas.
Dag som ovan
Bodil Ceballos Peter
Eriksson
Riksdagsledamot (MP) Riksdagsledamot
(MP)
1 Ny modell för beräkning av förvaltningskostnaderna för
utrikesförvaltningens internationella utvecklingsarbete, dnr UF2009/54006/PLAN.