JESSICA POLFJÄRD
Riksdagsledamot (M)
2016-01-29
Dnr 1269-2015/16
Begäran om granskning av statsminister Stefan Löfvens och
regeringens förberedelse inför och agerande under den uppkomna
flyktingsituationen
Förra året kom över
150 000 asylsökande till Sverige, varav fler än 100 000 under den senare delen
av året. De stora flyktingströmmarna till Europa och Sverige innebär mycket
stora utmaningar för våra myndigheter, civilsamhället och ekonomin. Det råder
på flera håll brist på allt från bostäder och skolplatser till lärare och annan
skolpersonal. Sjukvård och socialtjänst är utsatt för stora påfrestningar och
lagstadgade åtaganden sätts åt sidan. Situationen kan med rätta beskrivas som
en av största prövningarna för Sverige i modern tid.
Både från ansvariga myndigheter,
civilsamhälle och riksdagens partier har åtgärder med anledning av situationen
efterlysts. Trots detta har insatser och beslut dröjt och bilden är att
regeringen i många fall agerat senare än vad som hade varit önskvärt. Många
frågor har väckts kring regeringens beredskap och hantering av den uppkomna
krisen. Med anledning av detta ställde jag själv i december ett antal
skriftliga frågor till några av de ansvariga statsråden. Frågorna besvarades
gemensamt av inrikesminister Anders Ygeman men svaret lämnade en hel del övrigt
att önska. Inrikesministern menade att de ställda frågorna borde hanteras
samlat och i en form där deras komplexitet kunde beaktas. Han pekade även på
behovet av utvärdering av regeringens och myndigheternas arbete.
Det finns flera exempel på frågor som skulle
behöva besvaras. Enligt en artikel i DN den 18 december ska det den 17 augusti
ha inkommit en lägesrapport från Malmö där den dramatiska ökningen av
ensamkommande barn beskrevs. Kommunen beskrev vidare att den hade stora problem
att ordna sovplatser till barnen, att flera barn var sjuka i MRSA, tbc och
skabb samt att slagsmål utbrutit mellan ungdomar. Därutöver uttrycktes oro för
brist på rutinerad personal. Den 7 september 2015 ska länsstyrelsen ha
aktiverat sin krisledning och kallat till ett akut möte med polisen,
räddningstjänsten och Migrationsverket. En naturlig fråga är vilka åtgärder som
inrikesministern och regeringen vidtog med anledning av lägesrapporten från
Malmö kommun och vilka åtgärder som vidtogs med anledning av att länsstyrelsen
i Skåne aktiverade sin krisledning.
I samma artikel
förekom uppgifter om att polisen i Region Stockholm den 8 september sökte
kontakt med polisens nationella operativa avdelning (NOA) för att meddela att
ett stort antal migranter kommit till Centralstationen i Stockholm utan att
dessa visste vart de skulle vända sig. Strax innan klockan tolv beslutade man i
Stockholm att situationen var en särskild händelse, men först fyra timmar
senare fattade NOA:s ledningsgrupp ett beslut. Detta föranleder bland annat
frågor om vilka åtgärder som regeringen vidtog med anledning av den särskilda
händelsen i Stockholm och hur inrikesministern kan och avser att agera för att
liknande tidsutdräkt inte ska uppstå igen.
Den 10 september
2015 ska utrikesminister Margot Wallström ha kallat till sig Migrationsverket,
polisen, Säkerhetspolisen och Must för att få en bild av migrationsströmmen.
Vid mötet framförde polisen att "vi har noll koll på dem som inte söker
asyl". Eftersom polisen upphört att göra inre utlänningskontroller saknas
information om vilka som stannar kvar illegalt. Jag frågade utrikesministern
varför det var hon och inte det statsråd till vilkens beredningsområde frågan
hör som kallade till detta möte, hur informationen från mötet spreds i
Regeringskansliet och till regeringen, och vilka övriga statsråd som
informerades. Frågorna besvarades inte.
Samma dag ska Migrationsverkets
generaldirektör Anders Danielsson ha hållit en telefonkonferens med företrädare
för Försvarsmakten, polisen, länsstyrelserna samt Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap. Vid telefonkonferensen ska ha framkommit att
migrationssituationen var allvarlig och att flera av myndigheterna försatt sig
själva i krisledningsläge samt att ingen myndighet hade ansvaret för att
samordna hanteringen av krisen. Anders Danielsson uppgav också att han varit
"i kontakt med ministeriet". Detta väcker frågor kring hur och med
vem i Regeringskansliet kontakten med Anders Danielsson skedde, vilken
information som gavs till Regeringskansliet, och om det finns någon
tjänsteanteckning eller liknande som redovisar den information som Anders
Danielsson delgav Regeringskansliet.
Enligt uppgift
träffade inrikesministern den 14 september 2015 rikspolischef Dan Eliasson, som
då hävdade att svensk polis hade kontroll över situationen och att det inte
fanns skäl att införa gränskontroller. Vilka frågor ställde statsrådet till
rikspolischefen vid mötet och presenterade rikspolischefen några underlag som
bekräftade den lugnande bild han gav? Regeringen hade fått larmsignaler från
hjälporganisationer, tjänstemän och kommuner upprepade gånger under våren och
sommaren 2015 beträffande den mycket allvarliga migrationssituationen. Ändå
dröjde det ända till den 12 november 2015 innan gränskontroller infördes. Hur
kom detta sig?
Vidare ska det den
15 september 2015 ha utgått en förfrågan från kriskansliet till länsstyrelserna
om vilka åtgärder som genomförs och planeras med anledning av
flyktingsituationen. De flesta länen meddelade då att de redan var igång med
sin krishantering. Flera stora myndigheter hade då också startat sina
krisledningsorganisationer, bland annat Migrationsverket och Polismyndigheten.
Frågan är hur den information som inkom hanterades och vilka åtgärder som
inrikesministern och regeringen vidtog mot bakgrund av informationen.
Den 10 oktober 2015
sa statsministern att boendesituationen var akut och att tältläger kunde bli
aktuella. Först den 10 december kunde inflyttning ske i de tältläger som
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) satt upp, trots att frågan
aktualiserades av Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson den 10
september och av statsministern den 10 oktober. Under tiden var
bostadssituationen så akut att migranter tvingades sova på gatan. Detta väcker
frågor kring vad som inträffat just den 10 oktober och som fick statsministern
att ändra sin inställning avseende boendesituationen, varför det tog så lång
tid för MSB att få upp tälten och vilka åtgärder som regeringen och ansvarigt
statsråd vidtog för att skynda på processen.
Regeringen har
meddelat att en utvärdering av arbetet under höstens flyktingsituation kommer
att initieras. Frågan om regeringens krisberedskap och krishantering har även
tidigare varit föremål för utvärdering och granskning av till exempel
konstitutionsutskottet och särskilda granskningskommissioner. Det framstår som
mycket angeläget att nu granska om regeringens arbete med flyktingsituationen
har levt upp till de krav som ställs på regeringsmakten enligt regeringsformen
och den konstitutionella ordning som gäller i Sverige. Granskningen bör till
exempel handla om ifall regeringens styrning och samordning av de statliga
myndigheternas arbete har varit tillräcklig, om regeringen har följt reglerna
om dokumentation av inkommen information, hur och på vilken grund olika
statsråd agerade eller avstod från att agera samt de övriga frågor som nämns i
den ovanstående texten.
Mot denna bakgrund
begär jag att konstitutionsutskottet granskar statsminister Stefan Löfvens och
regeringens förberedelse inför och agerande under den uppkomna
flyktingsituationen.
Jessica Polfjärd