Utvärdering av sjöfyllerilagen
Interpellation 2016/17:229 av Maria Stockhaus (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-01-16
- Överlämnad
- 2017-01-16
- Anmäld
- 2017-01-17
- Sista svarsdatum
- 2017-01-31
- Svarsdatum
- 2017-03-03
- Besvarad
- 2017-03-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
År 2010 ändrades sjölagen, och gränsen för sjöfylleri sattes till 0,2 promille. Förändringen genomfördes för att minska olyckor och dödsfall på sjön. Lagstiftningen ifrågasattes kraftigt av flera intresseorganisationer för fritidsbåtslivet, till exempel Svenska Båtunionen som representerar ca 90 procent av alla båtklubbar, Kryssarklubben och Sweboat.
Lagen har nu varit i kraft i sex år, och det är därför rimligt att göra en utvärdering som kan visa om lagen haft någon effekt och hur mycket resurser som krävs av polis och rättsväsen för att kontrollera att lagen efterlevs.
Därför vill jag fråga justitie-och migrationsminister Morgan Johansson:
På vilket sätt tänker ministern utvärdera sjöfyllerilagen, så att vi kan få veta om lagen haft någon effekt och hur mycket resurser som krävts av polisen och rättsväsendet för att kontrollera att lagen efterlevs?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:229
Webb-tv: Utvärdering av sjöfyllerilagen
Dokument från debatten
- Fredag den 3 mars 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:78
- Protokoll 2016/17:78 Fredagen den 3 marsProtokoll 2016/17:78 Svar på interpellation 2016/17:229 om utvärdering av sjöfyllerilagen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Maria Stockhaus har frågat mig på vilket sätt jag tänker utvärdera sjöfyllerilagen, så att vi kan få veta om lagen har haft någon effekt och hur mycket resurser som har krävts av polisen och rättsväsendet för att kontrollera att lagen efterlevs.
Det är naturligtvis mycket viktigt att rättsväsendets resurser används effektivt och att genomförda reformer vid behov följs upp. Det är också så att alkohol och trafik inte hör ihop, vare sig på väg eller på sjön. Alkoholintag i trafiken innebär att man utsätter både sig själv och andra för allvarlig fara, och det gäller såväl på väg som till sjöss.
Under den tid lagstiftningen har varit i kraft har antalet misstänkta sjöfylleribrott årligen minskat i förhållande till antalet genomförda kontroller. Såväl Polismyndigheten som Kustbevakningen har noterat en attitydförändring till alkohol i samband med båttrafik och att de flesta verkar följa den nya lagstiftningen.
Bilden är alltså att lagstiftningen i kombination med de kontroller som görs har en preventiv inverkan på sjöfyllerier, vilket också var ett av skälen till lagändringen 2010. Trenden gällande andelen personer som misstänks för sjöfylleri har varit tydligt nedåtgående.
Anf. 2 Maria Stockhaus (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Förändringen i lagstiftningen kom till för att minska olyckor på sjön, och det är självklart ingen som vill att människor ska köra omkring berusade på sjön och vara en fara för andra och sig själva. Frågan är om syftet har uppnåtts och om kostnaderna för att kontrollera efterlevnaden är rimlig i förhållande till effekterna.
Statsrådet jämställer i sitt svar att köra bil med att köra båt och att ingen ska vara påverkad oavsett trafikslag. Är det rimligt att jämställa dessa båda trafikslag? Jag tycker att det är tveksamt. Både hastighet och utrymme skiljer sig väsentligt åt. De flesta som dör på sjön ramlar överbord från en liten båt och är utan flytväst. Om syftet med en ny lagstiftning är att förhindra att människor dör på sjön borde en lag om obligatorisk flytvästanvändande ha en större effekt.
Jämförelsen är orimlig även utifrån andra perspektiv. Det finns inga åldersgränser eller krav på körkort och utbildning för att köra båt på samma sätt som det exempelvis gör för att köra bil.
Fru talman! Olycksstatistiken visar att antalet olyckor med båt har minskat de senaste 20 åren, trots fler båtar. Det är naturligtvis glädjande, och det är en trend som påbörjades långt innan den skärpta lagstiftningen kom till. Hugo Tiberg, professor i sjörätt, har gått igenom samtliga domar efter dödsfall och allvarliga olyckor som inträffade 1994-2011 där alkohol har varit med i bilden. Av 400 domar har alkoholhalten i endast ett par fall varit under 1 promille.
Statistiken talar inte för att en sänkning av promillehalten var den viktigaste åtgärden för ett säkrare båtliv. Det som i högre grad påverkar olycksstatistiken är brist på sjömanskap, kunskap om mörkerkörning, utbildning i navigering och handhavande av båten samt, vilket jag tidigare nämnde, användande av flytväst.
Legitimiteten för en skärpning med hänvisning till olycksstatistiken haltar. Jag tycker också att statsrådet i sitt svar närmast lutar sig mot anekdotisk bevisföring när han säger att Polismyndigheten och Kustbevakningen har noterat en attitydförändring. Jag tycker att en regelrätt utvärdering vore bättre.
Fru talman! Vi uppmärksammas nästan dagligen på bristen på resurser hos både polis och rättsväsen. Att säkerställa att våra gemensamma resurser används så effektivt som möjligt är viktigt. Att kontrollera nykterhet på sjön tar betydligt längre tid än när polisen stoppar en bil. Jag har själv varit med om båda. Vid en utvärdering av skärpningen av lagstiftningen borde man också titta på fördelarna med en skärpt lagstiftning i förhållande till de kostnader som uppstår för att kontrollera efterlevnaden.
Jag uppfattar inte att statsrådet ser något behov av att göra en ordentlig utvärdering, och jag frågar därför: Varför?
Anf. 3 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Jag vill erinra om att det var alliansregeringen och min företrädare Beatrice Ask som genomförde detta. Moderaterna satt här i kammaren och röstade för förslaget.
Jag tyckte att det fanns goda skäl att genomföra detta för att minska olyckorna och dödsfallen. Det handlar inte bara om en själv, den som framför båten, utan också om de passagerare som man kanske har på båten. Det är också deras liv och hälsa man ansvarar för.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att de flesta löser situationen på samma sätt som man gör på land, det vill säga om man är på fest någonstans kommer man antingen överens om vem som ska köra hem eller så sover man över. Detta är det vanliga.
Vad jag förstår vill Maria Stockhaus inte riva upp lagen, i varje fall är det inte vad hon kräver i sin interpellation. Men jag vill fråga henne om det, för på hennes argumentation här i kammaren låter det som om hon vill riva upp den. Vill hon det, eller vill hon inte det? Det vill jag gärna veta.
Vad jag förstod handlade interpellationen om en utvärdering för att se vad som har hänt under dessa år. Det var ett krav som vi socialdemokrater också förde fram när lagen behandlades här i riksdagen 2010. Jag sa då att man efter ett par år bör följa upp vad som hade hänt.
Jag kan gå Maria Stockhaus till mötes vad gäller det. Vi kan titta på effekterna och polisresurserna. Inför denna interpellationsdebatt hämtade vi nämligen in underlag från Brottsförebyggande rådet, Kustbevakningen och polisen.
Jag kan konstatera, om jag får dra några statistiksiffror, att antalet anmälda sjöfyllerier under dessa år har minskat med 43 procent. Brå konstaterar att de lagförda sjöfyllerierna har minskat med 40 procent. De grova lagförda brotten har minskat med 25 procent. Kustbevakningen konstaterar att andelen upptäckta brott per kontroll också har minskat, från 9 procent till 3,5 procent. Kustbevakningen gör bedömningen att det har skett en beteendeförändring, och detsamma säger sjöpolisen.
Vad gäller resursanvändningen har man konstaterat att detta inte är något som tränger ut annan verksamhet. Det finns en ökad regelefterlevnad, vilket har gjort att man faktiskt har kunnat minska antalet kontroller under senare år, och därigenom har man kunnat allokera resurserna på annat sätt.
Under dessa år har drunkningsolyckorna minskat. Mellan åren 2004 och 2009 drunknade i genomsnitt 36 personer per år. Mellan 2010 och 2015 är siffran nere i 30 personer. Vi vet att utöver flytväst är alkohol en av orsakerna till att människor omkommer.
Uppföljning och utvärdering efterfrågas. Jag tycker att vi gör så här: Jobbet är redan gjort i och med det underlag som vi hämtade in från myndigheterna inför denna interpellationsdebatt. Vi kommer att upprätta en promemoria med all information som vi har hämtat in vad gäller den statistik som finns tillgänglig, och vi kommer att offentliggöra den. Sedan får var och dra egna slutsatser om effekterna av lagstiftningen.
Man får nog ändå konstatera att den lag som ni införde faktiskt har haft en positiv effekt på såväl regelefterlevnad som säkerhet till sjöss.
Anf. 4 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Som jag sa i min interpellation är det rimligt att man gör en seriös utvärdering av lagstiftningen. Det kom mycket kritik mot den från en hel del remissinstanser innan den infördes. Det finns även i dag frågetecken om legitimiteten.
Det är svårt att jämföra båt och bil i detta sammanhang, kan jag tycka. Om en båt går i 15-25 knop motsvarar det 28-46 kilometer per timme. Då ska man komma ihåg att 25 knop är en rätt hög hastighet på sjön. Våra nordiska grannländer har en lagstiftning som sätter gränsen på sjön till 0,5 promille. Det är en gräns som är betydligt mer avvägd med tanke på de risker som finns och det ansvar man alltid har som båtförare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är glädjande att höra att det finns en viss öppning för en utvärdering och en tydlighet kring effekterna av lagstiftningen. Det är också viktigt att titta på olycksstatistiken med den tidigare gränsen, om man diskuterar huruvida man ska sätta en högre gräns på 0,5 eller 0,8 eller en lägre gräns på ned till 0,2. Vilka promillegränser man har innebär en rätt avsevärd skillnad för möjligheterna att till exempel ta ett glas vin till maten.
Jag tycker också att det är rimligt att man utvärderar regelverket kring vilka som kan lagföras inom ramen för den här lagstiftningen. Det är inte särskilt tydligt för enskilda vad som menas med formuleringen att personer ombord som har betydelse för båtens säkra framförande också kan straffas för sjöfylleri. Hur ska det tolkas?
Det finns också rättsfall där personer har dömts för att de varit tvungna att gå upp på natten och flytta en båt på grund av annalkande dåligt väder. Är det rimligt? Det kan man fråga sig.
Som skärgårdsbo på sommaren med egen erfarenhet av båtliv är jag mån om att det ska vara säkert att resa ut på sjön. Det finns många som överskattar sin egen förmåga och utan kunskap, vett och flytväst ger sig ut i stora båtar som går fort och som de inte riktigt behärskar. De utgör en betydligt större risk på sjön än de som ger sig ut med båten till en skärgårdskrog, dricker ett par glas vin till maten och sedan kör hem igen. Det är den rimligheten och riskbedömningen som jag tycker behöver utvärderas, likaväl som hur människor döms och vilka som kan dömas.
Det går åt stora resurser för att kontrollera efterlevnaden. Skulle detta inte tränga ut någonting annat? Det gäller ju samma polis som har brist på resurser för att hantera brottslighet, vilket vi hör dagligen. På samma sätt borde Kustbevakningen ägna sig åt de människor som framför båtar utan vett och kunskap och som utgör en betydligt större risk för sin omgivning.
Som sagt är det glädjande att det ändå finns en viss öppning för en utvärdering. Men jag tycker att utvärderingen också kunde innefatta tillämpningen av lagen. Eventuellt kan man se över om det behövs justeringar för att lagen ska få större legitimitet och inte vara otydlig gentemot dem som drabbas av den.
Anf. 5 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Fru talman! Då får jag nog be Maria Stockhaus att förtydliga sig. Vill hon höja gränsen från 0,2 till 0,5? Är det detta hon är ute efter? Vill hon riva upp lagen i den biten? Det var precis det jag frågade efter. Hon resonerar lite, men vågar inte säga vad hon egentligen tycker, utan ifrågasätter bara. Ibland måste man faktiskt vara tydlig i politiken.
I interpellationen kräver hon en utvärdering, en uppföljning av vad som egentligen har hänt. Jag har dragit precis den statistik som vi har hämtat in från Brottsförebyggande rådet, polisen och Kustbevakningen. Den visar att antalet lagföringar minskade under perioden 2010-2015. Det gäller både sjöfylleribrott av normalgraden och det grova brottet. Antalet anmälda brott har också minskat. Antalet drunkningar har minskat. Regelefterlevnaden har av allt att döma ökat; vid de kontroller man gör anträffar man nu färre personer med en för hög promillehalt än vad man gjorde 2010. Det har gått ned från 9 procent till 3 ½ procent. Detta har medfört att polisen har kunnat styra om sina resurser. Man bedömer att man inte längre behöver göra fullt så många kontroller som man gjorde inledningsvis.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I allt väsentligt skulle jag nog vilja säga att den här lagen har haft en positiv effekt på säkerheten. Men för att gå Maria Stockhaus till mötes har jag i dag sagt att var och en ska få bilda sig en uppfattning om detta och titta på det underlag som vi har hämtat in. Vi kommer som sagt att upprätta en promemoria på Justitiedepartementet där vi redovisar både Kustbevakningens bedömningar och all statistik som finns för de här brotten, så att man kan följa år för år vad som har hänt, precis som jag sagt. Sedan får var och en bilda sig en uppfattning om huruvida det här har haft effekt eller inte. När Maria Stockhaus ser det underlaget är det möjligt att hon kommer att dra samma slutsats som jag. Jag vet inte. Men i väntan på det bör hon kanske vara lite tydligare med vad hon egentligen vill. Vill hon riva upp lagen eller inte?
Anf. 6 Maria Stockhaus (M)
Fru talman! Grunden för den nya lagstiftningen var ambitionen att minska antalet människor som dör i olyckor på sjön relaterade till alkohol. Det fanns dock en hel del kritik hos remissinstanserna. Det finns människor som ifrågasätter legitimiteten och hänvisar till de negativa effekter som uppstått, exempelvis på inhemsk turism. Promillegränsen är satt till 0,2, samma som för biltrafik, vilket jag kan tycka är tveksamt.
Jag har ingen åsikt om vilken promillegräns som ska gälla. Det som jag har sagt är att jag inte tycker att det räcker med den statistik som statsrådet presenterar. Jag tycker att det vore rimligt att tillsätta någon som kan göra en ordentlig utvärdering utifrån flera olika parametrar när det gäller den här lagstiftningen. Sedan får man ta ställning till vad man i så fall ska göra efter det och om det till exempel behövs justeringar i lagstiftningen eller en ändring av promillegränsen. Jag vill se den utvärderingen. Hur ofta har det legat mellan 0,2 och 0,5 respektive mellan 0,5 och 0,8 vid de brott som begåtts? Det finns många olika detaljer i den här statistiken som jag tycker är viktiga att titta på, eftersom gränsen 0,2 är satt med hänvisning till att det ska gälla samma på sjön som på vägarna. Att man likställer båttrafik och biltrafik på det sättet tycker jag inte är rimligt. Det är viktigt att man gör den här avvägningen.
Som sagt: Det är inte den viktigaste frågan, eftersom säkerheten alltid går först, men våra skärgårdsområden är glesbygder. Det är svårt att överleva där. Att få en krog att fungera kräver mycket arbete. Detta har påverkat den inhemska turismen i våra skärgårdsområden negativt. Det är fortfarande så att säkerheten är överordnad, men frågan är om man kan göra justeringar, så att lagen inte får lika stor effekt för de näringarna. Det vore intressant. Jag vill se en utvärdering där man tittar på de olika gränserna.
Anf. 7 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag har redovisat effekterna av lagen ur säkerhetssynpunkt i enlighet med det underlag som vi har fått in från myndigheterna. Vi kommer också att sammanställa detta i en promemoria. Sedan får Maria Stockhaus liksom alla andra bilda sig en egen uppfattning om detta.
När det gäller promillegränsen: Antalet lagföringar minskade som sagt för båda brottstyperna, både brott av normalgraden och de grova brotten mot sjöfyllerilagen.
Jag kan nog konstatera att den lagstiftning som ni införde 2010 har haft positiva effekter. Det tycker jag ändå är rätt viktigt att konstatera. Om det är så att lagföringarna minskar, antalet anmälda brott minskar, antalet drunkningar minskar, regelefterlevnaden ökar och man har kunnat minska sina kontroller just för att regelefterlevnaden ökat tycker jag trots allt att det är en positiv utveckling.
Men som sagt kan diskussionen föras vidare baserat på det underlag som vi kommer att presentera. Med det tycker jag att vi har gått interpellanten till mötes när det gäller uppföljningsfrågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.