Ungdomars alkoholvanor
Interpellation 2008/09:532 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-05-14
- Anmäld
- 2009-05-14
- Sista svarsdatum
- 2009-06-08
- Besvarad
- 2009-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 maj
Interpellation
2008/09:532 Ungdomars alkoholvanor
av Eva-Lena Jansson (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Inför årets valborgsmässofirande redovisades flera undersökningar om ungdomar och alkohol. I en av undersökningarna sade åtta av tio tillfrågade att man tänkte dricka alkohol. Att flertalet ungdomar under 18 år inte hade några som helst problem med att få tag på alkohol borde göra de allra flesta riktigt oroliga. Men det är inte bara tillgången till alkohol för ungdomar som är ett problem.
Attityden från vuxenvärlden att det är helt okej att ungdomar dricker sig berusade märks på många olika sätt. Det finns föräldrar som köper alkohol och bjuder sina tonåringar eller köper ut för att ”man ska veta vad ungdomarna får i sig”. Högstadieelever tillåts ha skolavslutning med alkohol i skollokaler, och elever tillåts komma berusade till sin avslutning på gymnasiet – detta är bara några exempel på att det i Sverige har blivit accepterat att ungdomar dricker alkohol trots att man inte uppnått lagstadgad ålder.
Vi vet från andra undersökningar att unga tjejer dricker mer alkohol än tidigare och att det finns en grupp ungdomar som dricker större mängder än tidigare. Samhället måste bli bättre på att nå dem som befinner sig i riskzonen. Alkoholkonsumtionen är en central faktor när det gäller sociala problem och våld bland ungdomar. Både svensk och utländsk forskning visar på tydliga samband mellan ökat alkoholdrickande och ökad våldsbrottslighet.
Nu närmar vi oss sommaren med skolavslutningar och midsommarfirande. Det är tillfällen att fira men vi vet också att många ungdomar gör sin alkoholdebut då, om de inte redan gjort den vid valborgmässofirandet.
Min fråga till statsrådet Maria Larsson är följande:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att motverka ungdomars höga alkoholkonsumtion?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:532
Webb-tv: Ungdomars alkoholvanor
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:127 Måndagen den 8 juniProtokoll 2008/09:127 15 § Svar på interpellation 2008/09:532 om ungdomars alkoholvanor
Protokoll från debatten
Anf. 71 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka ungdomars höga alkoholkonsumtion.
Jag delar Eva-Lena Janssons uppfattning om de sociala skadeverkningar som ungdomars höga alkoholkonsumtion ger upphov till. Vi har mot denna bakgrund också prioriterat frågor som rör ungdomar och alkohol. Ett långsiktigt arbete genomförs i enlighet med den nationella alkoholhandlingsplanen med delmålen att åstadkomma en alkoholfri uppväxt samt skjuta upp alkoholdebuten. Detta arbete har nu börjat ge resultat. Den nationella trenden bland 15-16-åriga pojkar och flickor följer till stora delar den allmänna trenden i hela befolkningen. Det skedde en ökning av den självrapporterade konsumtionen under början av 2000-talet fram till år 2004, följt av en minskning under perioden 2005 till 2007. Vidare visar studier att andelen 15-16-åringar som rapporterar intensivkonsumtion i Sverige är lägre än genomsnittet i Europa.
Även om vi ser positiva tendenser är de problem som kan förknippas med ungdomars alkoholkonsumtion omfattande vilket ställer krav på ett fortsatt aktivt, brett och evidensbaserat folkhälsoarbete. I detta arbete har bland annat föräldrar, skolan, de brottsbekämpande myndigheterna och Systembolaget viktiga roller.
Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Regeringen har beslutat om en nationell föräldrastödsstrategi som bland annat syftar till att förbättra samverkan samt skapa fler hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Dessa arenor ska möjliggöra dialog kring angelägna frågor såsom hur man som förälder kan förebygga att underåriga brukar alkohol. I detta sammanhang vill jag framhålla Örebros preventionsprogram, som vänder sig till föräldrar med ungdomar på högstadiet. Programmet syftar till att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott bland ungdomar genom att påverka föräldrars förhållningssätt. Programmet går ut på att få föräldrarna att behålla ett restriktivt förhållningssätt till sina barns alkoholkonsumtion under hela tonårsperioden.
Skolan är en viktig arena för att nå barn och unga. Skolans breda hälsouppdrag, skolhälsovårdens ansvar för förebyggande insatser för sunda levnadsvanor och läroplanernas betoning av rektorns ansvar för att eleverna ska få kunskaper om riskerna med alkohol ger en bra grund för skolans insatser på området. För att stödja skolan i detta viktiga arbete har regeringen gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under 2009 och 2010 aktivt sprida metoder som i grund- och gymnasieskolan kan förebygga och reducera elevers bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak. Flera aktörer ska medverka i detta arbete, bland annat Skolverket, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och Sveriges Kommuner och Landsting.
Inom ramen för de brottsbekämpande myndigheternas arbete görs viktiga insatser för att begränsa tillgängligheten till alkohol. I detta sammanhang vill jag lyfta fram Kronobergsmodellen som bygger på nolltolerans när det gäller ungdomar och alkohol. Berusade ungdomar och ungdomar som bär på alkohol stoppas, föräldrarna kontaktas och uppmanas att komma och hämta sina barn. Efter några veckor inbjuds föräldrarna att tillsammans med sina barn delta i ett möte om alkohol och ungdomar. Av Brottsförebyggande rådets utvärdering framgår att erfarenheterna från de polisområden som arbetat enligt metoden är mycket positiva. Kronobergsmodellen ska spridas i hela landet. Samtliga polismyndigheter ska känna till metoden, vilka moment den omfattar, vilka förhållanden och situationer som metoden fungerar effektivt mot och vilka effekter metoden ger.
Systembolaget har en central roll i arbetet med att motverka alkoholkonsumtion hos ungdomar. Detta arbete sker givetvis genom ålderskontrollen, men också genom informationsinsatser och det samarbete bolaget har med andra aktörer i samhället. Systembolaget genomför informationskampanjer om langning i tv, radio och på Internet kring exempelvis Valborg och skolavslutning. Systembolaget har i mer än hundra butiker samarbete med polisen för att bland annat motverka langning. Bolaget uppmuntrar också samarbete mellan butiker och lokala organisationer, exempelvis genom att organisationerna kan ha sitt informationsmaterial i Systembolagets butiker. Systembolagets dotterbolag IQ genomför vidare en rad insatser för att förändra attityder och beteende i samhället med syfte att minska alkoholkonsumtionen. Som exempel kan nämnas IQ United som är ett samarbete med Svenska Fotbollförbundet och som riktar sig till ungdomslag.
Jag vill avsluta med att framhålla att det är av yttersta vikt att det sker en fortsatt mobilisering med syfte att skjuta upp alkoholdebuten och att minska berusningsdrickandet bland våra ungdomar. Genom att prioritera insatser för barn och unga skapas förutsättningar för att på ett effektivt sätt främja folkhälsan och minska alkoholens skadeverkningar.
Anf. 72 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Tack, Maria Larsson, för ett ganska omfattande och engagerat svar. Jag tycker att det är viktigt att visa på att vi faktiskt är ganska överens i de här frågorna och att ungdomars alkoholvanor oroar oss.
Bakgrunden till interpellationen är att det inför årets valborgsmässofirande redovisades flera undersökningar om ungdomar och alkohol. I en av undersökningarna sade åtta av tio tillfrågade att de tänkte dricka alkohol. Att flertalet ungdomar under 18 år inte hade några som helst problem med att få tag på alkohol borde göra de flesta oroliga.
Men det är inte bara tillgången till alkohol för ungdomar som är ett problem. Attityden från vuxenvärlden till att ungdomar dricker sig berusade märks också på många olika sätt. Det finns föräldrar som köper alkohol och bjuder sina tonåringar på eller som köper ut för att veta vad ungdomarna får i sig.
Förra veckan hade vi skolavslutning i Örebro, och då hade den stora tidningen rubriker om den obligatoriska champagnefrukosten. Några studenter visades upp i sitt hem, där de drack champagne, och det var inte alkoholfri champagne om jag förstod rätt. På många av plakaten på de olika skrindorna och lastbilarna som gick genom Örebro stod det: I dag redlös, i morgon arbetslös. Båda de beteckningarna borde bekymra alla.
Jag var väldigt bekymrad över den stora tillgång till alkohol som verkade finnas på studentflaken. Alla skolor har inte jobbat med att motverka det. Det kan man konstatera.
Precis som Maria Larsson påpekar har vi haft Örebro preventionsprogram, som påbörjades under förra mandatperioden när vi socialdemokrater hade ansvar för de här frågorna.
Det jag tänkte fråga Maria Larsson om är: Behövs det ett förtydligande i skolor om vad som gäller när det handlar om alkohol - att det är förbud? Det är en arbetsplats som vilken arbetsplats som helst, och naturligtvis borde det inte finnas alkohol där.
Kommuners och landstings ekonomiska situation har varit uppe i diskussionen. Här pekar Maria Larsson i svaret på att de har ett ansvar att vara med och verka för de här frågorna. Det håller jag med om. Men kan det bli ett problem när man samtidigt har ekonomiska problem och behöver säga upp lärare och människor inom socialtjänsten?
När det gäller den restriktiva alkoholpolitiken tycker vi att detaljhandelsmonopolet måste försvaras, men vi måste också ha en effektiv kontroll vid försäljning. Framför allt gäller det den svenska alkoholskatten vid näthandeln och att vi ska arbeta för höjda minimiskatter på alkohol vid införseln.
Som jag har uppfattat det drev den borgerliga regeringen under våren 2008 igenom att privatpersoner ska kunna föra in alkoholdrycker i Sverige också för andra personers räkning. Vi menar att det beslutet är felaktigt och en onödig EU-anpassning som försvagar den restriktiva alkoholpolitiken.
Jag kanske kan få någon kommentar kring det från Maria Larsson.
När det gäller ungdomars alkoholdrickande - det har jag sett tydlig statistik på - vet vi att tillgång och, framför allt, åldergräns är det viktigaste. Det handlar också om att man har en hög säkerhet på krogarna.
Maria Larsson har tagit upp en del program. Maria Larsson redovisar i sitt svar till exempel Kronobergsmodellen, som ska spridas till polismyndigheterna i hela landet. Är tanken också att alla polismyndigheter ska jobba på det sättet? Är ni i så fall överens över de olika gränserna när det gäller Justitiedepartementet och Socialdepartementet? Det skulle jag vilja veta, fru talman.
Anf. 73 Jan R Andersson (M)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har i en interpellation frågat folkhälsoministern vad hon avser att göra för att minska ungdomars höga konsumtion av alkohol.
Man kan egentligen börja med att fråga sig: Hög konsumtion jämfört med vad? Tittar vi på ett europeiskt genomsnitt ser vi nämligen att vi inte har en alarmerande hög konsumtion i Sverige. Jag tycker fortfarande att det finns stora problem. Men som en inledning av debatten och för att sätta saker i sitt sammanhang tycker jag ändå att det är intressant att fundera lite grann över hur man ställer frågor här i kammaren.
Regeringen har en ambitiös och långtgående politik när det gäller alkohol, framför allt när det gäller ungas alkoholkonsumtion.
Det finns mycket att göra, men det finns också mycket att lära sig. Ett exempel är Stadprojektet här i Stockholm, där man under senare år har visat sig vara väldigt duktig på förebyggande arbete när det gäller ungas alkoholkonsumtion. Det finns mycket att lära.
Interpellanten tog också upp tillgången till alkohol. Det är klart att det är väldigt viktigt hur tillgången till alkohol är för unga. Ett problem är då att den oregistrerade handeln och konsumtionen av oregistrerad alkohol i Sverige är väldigt hög. Ungefär 50 procent av den alkohol som konsumeras försäljs alltså inte på Systembolaget. Även om Systembolaget sköter sitt arbete på alla sätt och vis innebär det alltså inte att vi kan undkomma de problem som alkoholen kan skapa framför allt när det gäller ungdomar.
Ett stort problem, som vi alla känner till, är just den illegala införseln av alkohol från utlandet. Där har vi under den här vintern och den här våren sett en minskning på grund av att den svenska kronan har varit så pass låg. Det har inneburit en ganska dramatisk sänkning av införseln av alkohol från utlandet. Jag tycker givetvis att man bör ta lärdom också av detta.
Men det som jag också tror är viktigt är just detta att man, som regeringen nu gör, stärker de lokala och regionala och ideella organisationerna. Det är ändå på lokalplanet som detta arbete måste göras.
Man säger ofta när det gäller alkoholfrågorna: Någon borde göra någonting. Oftast är det den som står närmast den här ungdomen som faktiskt har kapitulerat inför sitt ansvar.
Det är glädjande att se att skolorna tar denna fråga på större allvar än vad man kanske tidigare har gjort. Ett exempel är det material som har tagits fram, som behandlar just alkoholfrågor och som heter Prata om alkohol. Det har haft en stor spridning i svenska skolor.
Kanske har det varit lite tabu att prata om alkoholfrågor i skolorna. Men förhoppningsvis har då detta fått en renässans.
Låt mig också säga någonting om Kronobergsmodellen, som jag tror är en modell som vi ska arbeta mer med. Jag tror också att vi har större möjligheter att göra detta nu när vi de facto har fått fler poliser i alla svenska polisdistrikt.
Jag tror att den fungerar väldigt väl. Det har utvärderingar visat. Men jag tror att det finns mycket att göra i andra delar av landet, utanför Kronoberg, där man kanske inte arbetar lika hårt och lika strukturerat som man gör i Växjö och Kronoberg. Jag tror att vi kan bli bättre där.
Till sist bara några ord om vad vi kan lära oss. Vad kan vi lära oss av att ungdomar i dag dricker? Det som delvis berörs i interpellationssvaret är att man ser att många ungdomar faktiskt väljer bort alkohol. Samtidigt visar CAN:s senaste studie att de som de facto dricker alkohol dricker mer.
Där tror jag att det handlar om att vi måste bli bättre på att hitta de ungdomar som de facto har problem och gå in med individuella åtgärder för att hjälpa de människorna. Det handlar också om att stötta föräldrarna i att just vara föräldrar. Jag tror nämligen inte att det är lätt i dag att vara tonårsförälder.
Där har vi mycket att lära, men regeringen gör också väldigt mycket. Därför ser jag med tillförsikt fram emot att vi ska fortsätta med den goda utveckling som sker på detta område.
Anf. 74 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Ja, det finns väldigt mycket att säga om det förebyggande arbetet när det gäller drogprevention.
Låt mig först säga så här: Jag tror att det är synnerligen viktigt att det aldrig tappar i kraft, att det hela tiden pågår, kontinuerligt, aktivt och intensivt.
Om vi tittar bakåt i historien kan vi se att en del drogpreventionsinsatser har toppat när kurvorna har gått upp. Då har intensiteten i droganvändandet minskat - det här är väldigt tydligt när det gäller narkotikapolitiken. Då har också insatserna gått ned, och så har de här kurvorna följt efter varandra.
Jag tror att det är centralt att vi vet att det här ständigt måste pågå, eftersom det hela tiden kommer nya generationer. Det måste ske en ständig metodutveckling. Det måste inte minst ske lokalt och regionalt. Det är där det gör den största skillnaden.
Det är därför som vi har sett till att det finns regionala samordnare som kan fungera som supportrar för alla kommuner, som kan få i gång kommunerna med det lokala arbetet. Därför är det viktigt att vi nationellt svarar för metodutveckling, utvärderar metoder och ger lite initiala pengar för att de ska kunna implementeras och komma till användning i hela landet.
Örebro preventionsmetod är en sådan metod som är framgångsrik. Skolan samarbetar med föräldrarna. Föräldrarna är nyckelpersoner i det här. Det finns ingen som har större påverkansmöjlighet. Och föräldrar behöver få veta att alkoholkonsumtionen har ökat med 30 procent i det här landet på tio år.
Även om det ligger ett genomsnitt i Europa är Europa den kontinent där det dricks allra mest. Det här får konsekvenser. Kanske är det de som är skörast och som har de tuffaste omständigheterna omkring sig som riskerar att gå in i både ett riskbruk och ett missbruk.
Där blir det så viktigt vad föräldrar gemensamt beslutar. Fattar föräldrar ett gemensamt beslut om hur de ska kommunicera om alkohol med sina barn har det betydelse. Det kan vi se. Det är en framgångsrik metod. Om föräldrar bestämmer sig kollektivt för att inte bjuda sina barn på alkohol hemma och att inte köpa ut får det väldigt stor betydelse och genomslag i samhället där man bor och lever.
I Stockholm skedde det någonting intressant under den förra studentexamensperioden. Man jobbade aktivt från stadens preventionscentrum gentemot föräldrar men också gentemot krogar och såg till att alla som hade inbokade studentskivor fick restriktioner när det gällde att servera överförfriskade. Man levererade kunskap om hur man hanterar det här, vilket under den här perioden påtagligt minskade ungdomsfylleriet, krogslagsmålen och våldsbrotten.
Det får alltså väldigt stora samhälleliga implikationer när vi lyckas i det drogpreventiva arbetet. Och det går att förändra. Det är det som är den glada nyheten, att det faktiskt går att göra någonting åt detta, om vi bara ser till att vi arbetar aktivt, involverar rätt personer och har metoder som går att använda och sprida.
Samma sak är det med Kronobergsmodellen. Det är alltså Rikspolisstyrelsen som har beslutat att den ska delges alla polismyndigheter. Men polismyndigheterna är självständiga i varje län. Det är därför man skriver på det här sättet. Men man för inte ut den för att den ska vara en hyllvärmare, utan målsättningen är naturligtvis att den ska komma till användning i varje polisdistrikt. Men man har inte befogenheter att på central nivå fatta det beslutet.
Sedan är det internationella arbetet naturligtvis viktigt. Vi måste jobba på det lokala planet, på det nationella planet och på det internationella planet, eftersom omvärlden finns runt omkring oss och gränshandeln hela tiden pågår.
Det förs in mycket alkohol över våra gränser, men det finns också ganska mycket myter kring det där. I en undersökning där man har frågat Stockholmsungdomar varifrån de får sin sprit och alkohol svarar merparten faktiskt att den kommer från inköp på svenska Systembolaget.
Det handlar alltså om att det är föräldrar och kompisar som langar. Det innebär också att det finns ganska stora möjligheter att påverka om vi kommer till tals med föräldrar och med dem som langar.
Anf. 75 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag tror att det är jätteviktigt att komma till tals med föräldrar. Jag tycker att Systembolagets kampanj som har varit på tv har varit helt lysande. Den visar tydligt vilka effekter alkoholen kan ge bland ungdomar, men även bland vuxna naturligtvis. Det är inte bara ungdomar som hanterar alkohol på ett oansvarigt sätt.
Det stämmer att alkoholkonsumtionen har minskat bland ungdomar, men man kan läsa att 61 procent av pojkarna i årskurs 9 drack alkohol 2007 och att det för flickor har minskat från 79 procent till 67 procent. Då är det fortfarande en majoritet av våra 15- och 16-åringar som dricker alkohol, och det är i en ålder när man inte har rätt att dricka alkohol och man inte ska ha tillgång till alkohol.
Det bekymrar mig. Det bekymrar mig jättemycket. Det är jättebra att antalet minskar. Vi ser att i England och i Danmark där man har möjlighet att köpa alkohol har vi den största andelen ungdomsalkoholister. Det är klart att det finns ett samband mellan tillgång och antalet alkoholister.
Jag tror inte att man ska göra det så lätt för sig att man tror att det bara är bland ungdomar med föräldrar med alkoholproblem som den här frågan är svår att hantera. Många av dem som får tag på alkohol lätt har föräldrar som har alkohol hemma. Så det är klart att det hänger ihop.
Föräldrarna har naturligtvis det största ansvaret, men jag ser också att det behöver göras mycket. Jag har motionerat inför hösten om att vi ska dra i gång den Spola-kröken-kampanj som jag själv kommer ihåg från 70-talet. Där var idrottsrörelsen med och framstod som förebild för vikten av att strunta i alkohol. Jag tycker att man ska göra allt som går att göra för att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Det är viktigt och bör inte lämnas oprövat.
När det gäller vad skolorna kan göra tror jag att det är bra att man tittar på olika saker och framhåller det som har varit bra. Men jag tror också att det är viktigt att man pekar med hela handen.
Även om polismyndigheterna är självständiga myndigheter tycker jag att det vore ett uppdrag att hantera frågan så att man inte tittar bort när ungdomar går förbi. En folköl är lika med fyra centiliter starksprit. Skulle man tänka på det skulle man kanske bli lite mer orolig när man ser ungdomarna som kommer med alkoholen. När det gäller kommuners möjlighet att vara aktiva tror jag att man där i dag är lite bekymrad på grund av neddragningar både i skolan och inom annan verksamhet.
Det jag försökte ta upp tidigare var också den ökade införsel som sker. Det är inte bara Systembolagssprit. Det är den smugglade spriten som kommer in.
Nu har man från regeringens sida öppnat för den. Jag har i alla fall uppfattat det som att man tidigare har varit motståndare mot att ha högre införselkvoter. Så min fråga till Maria Larsson är: Står ni fast vid det? Jag har uppfattat det som att ni har medverkat till att man kan ta in för andra personer. Jag hoppas få ett svar från statsrådet, fru talman, om hur det ligger till i den frågan.
Anf. 76 Jan R Andersson (M)
Fru talman! Jag befinner mig i en något märklig situation att fundera på att svara på frågorna fast Maria Larsson kommer efteråt. Men tillåt mig detta grova etikettsbrott.
Ni var också delaktiga i att ta fram beslutet som rörde Internethandel för alkohol. Jag vet att detta har diskuterats i olika sammanhang, bland annat i den alkohollagsutredning som remisstiden går ut på i dag om jag inte har fel.
När man tittar på hur detta ser ut i verkligheten tror jag att ungdomar inte är riktigt rätt målgrupp för att köpa alkohol via nätet. Många gånger handlar det om korta tider när ungdomar vill ha alkohol. Att vänta två eller tre dagar fungerar inte.
De undersökningar som har gjorts, även om det kanske skulle behövas mer data när det gäller just köp av alkohol över Internet, visar att det är en försvinnande liten del. Folkhälsominister Maria Larsson har sagt att Systemspriten är en väldigt viktig del av det som dricks även bland ungdomar. Men om vi har en oregistrerad alkoholkonsumtion på närmare 50 procent måste man titta på alla delar.
Då får man titta på skatterna. Det handlar både om minimiskatter och om vilka skatter vi har i Sverige. Det är självklart.
Jag skulle också vilja säga något kort om metodutveckling som jag tror är viktigt. Det handlar om alla delar i socialt arbete när det gäller ungdomar. Vi har kanske varit lite slarviga när vi har utarbetat och använt metoder.
Kommunerna kanske inte riktigt har fått det stöd som de har behövt för att kunna hitta rätt modeller. Där tror jag att vi har ett viktigt arbete som politiker. Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag att se över detta. Det tror jag är en viktig uppgift för att kunna hjälpa kommunerna att i sin tur hjälpa föräldrar att bli goda föräldrar och att också hjälpa skolorna att våga vara de samtalspartner som de behöver vara.
Anf. 77 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Jag hann aldrig till det europeiska perspektivet i det förra svaret, så jag vill gärna ta och besvara de frågorna nu. EU-arenan är väldigt viktig för oss att arbeta med. Vi skrev tydligt i den första regeringsförklaringen som ligger till grund för hela mandatperioden att vår uppgift är att se till att det finns en restriktiv alkoholpolitik på plats i Sverige och att vi från svensk sida för den. Därför har vi verkat bland annat för höjda minimiskatter på alkohol.
Det är intressant att se att flera europeiska länder i dag höjer sina alkoholskatter. Vi har ett gemensamt problem, inte minst med ungdomsdrickandet.
Vi har verkat för bättre punktskatter. När punktskattedirektivet var uppe och behandlades - jag kommer inte riktigt ihåg hur länge sedan det är - fick vi till stånd, mycket genom svenskt pådrivande, en bättre kontroll av alkohol som privatimporteras. Man ska tydligt kunna identifiera ursprungsland och därmed också beskatta i mottagarlandet. Den alkohol som köps i Tyskland ska kunna beskattas i Sverige.
När det gäller Rosengrendomen, som Eva-Lena Jansson talade om i sitt första inlägg, var det verkligen inget som vi ville ha infört eller bidrog till att införa. Det är ett mål som har legat i EG-domstolen. Utslaget blev att Sverige skulle tillåta det här. Det var inte mycket förhandlingsutrymme där. När domstolen dömer har vi att rätta oss därefter. Det gjorde att vi fick be riksdagen att besluta om lagändringar.
Men det är viktigt att där säga att även på sådan alkohol ska skatt betalas i Sverige. Man har skattskyldighet i Sverige för den alkohol som importeras. Det gör att den inte blir så rasande mycket billigare, eftersom de svenska skatterna är höga. Det är ett av våra två verkningsfulla instrument i den restriktiva alkoholpolitiken.
Det handlar om höga skatter på alkohol, och det handlar om försäljningsmonopolet. Båda två är väldigt viktiga instrument i den restriktiva alkoholpolitiken.
På EU-nivå finns det väldigt mycket mer att göra, skulle jag vilja säga. Det finns en samsyn på ett annat sätt i dag. Det finns en syn på alkoholen som en folkhälsofråga, inte som en näringslivsfråga eller som en handelsfråga längre.
Jag kan se att alla länder i dag jobbar mot ungdomsdrickandet. Det kommer att vara en av mina prioriterade frågor under ordförandeskapet. Vi kommer bland annat att ha en stor expertkonferens här i Stockholm i september månad med ministerdeltagande men också med väldigt många experter och frivilligorganisationer från många länder.
Vi kommer också att vara arrangör för väldens första internationella alkoholkonferens, även den i september. Det är första gången som det arrangeras en sådan, och vi får förmånen att arrangera den tillsammans med WHO.
Vi försöker verkligen att vara offensiva i det internationella arbetet. Vi är beroende av hur omvärlden ser ut, också för vad som händer i Sverige.
Visst kommer det väldigt mycket alkohol över gränserna. Jag var nere hos tullen i Helsingborg för ett par veckor sedan, såg de överlastade bilarna och hörde polisen och tullen berätta om att samma bilar kan återkomma flera gånger per vecka. Det handlar naturligtvis inte om att det är privat bruk. Det försäljs, många gånger till minderåriga ungdomar.
Det gäller att kunna bekämpa det med tullens och polisens insatser. Därför är det glädjande att både tullen och polisen har fått ökade resurser för att kunna göra det arbetet på ett gediget och bra sätt.
Det är lite av en ojämn kamp, för det är naturligtvis väldigt mycket att inventera en enda bil. Man måste lasta ur allting, dokumentera allting och sedan skrida till handling. Men det förtar inte vikten av att vi gör ett offensivt arbete.
Anf. 78 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Det känns skönt att jag och Maria Larsson är överens om att ungdomar inte ska dricka den mängd alkohol de dricker i dag och om att det behöver göras mycket.
Jag tror att attitydfrågorna är bland det viktigaste vi kan jobba med. Jag tror att det behöver lyftas fram förebilder i olika sammanhang och på olika sätt för att få ungdomar att förstå att det där med att gå på fest inte nödvändigtvis innebär att man måste dricka alkohol.
Jag tror också att det behöver vidtas kraftfulla åtgärder för att minska langningen. När det gäller prevention och höjda straff för dem som langar alkohol i stor skala till ungdomar tror jag att det skulle påverka vuxnas attityd till langning av alkohol om man kunde få en högre straffskala. I dag kanske man tycker att det är en alldeles för stor förtjänst för att låta bli. Det är bra att polisen arbetar med det aktivt. Jag hoppas att fler tar efter Kronobergsmodellen. Jag ser fram emot det.
Som sagt: Minska införselkvoterna till Sverige och se till att höja alkoholskatten i hela Europa. Det borde vara en prioriterad fråga, inte bara för Sverige utan även för övriga europeiska länder. Ungdomar förtjänar bättre än att börja sin ungdomstid med att bli alkoholister.
Anf. 79 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Minskade kvoter skulle underlätta för Sverige att ha den restriktiva alkoholpolitiken. Det är angeläget. Där har vi inte så många supportrar i ministerkretsen ännu. Det gäller att tala om det här och söka samarbetspartner för den frågan.
Jag tror i likhet med Eva-Lena Jansson att det handlar väldigt mycket om attitydfrågor. Vi har sett en attitydförändring exempelvis hos pojkar i årskurs 9. Tidigare på 2000-talet var det 80 procent som drack och 20 procent som avstod helt och hållet. I dag är vi uppe i 40 procent som fattar ett aktivt beslut och avstår. Det är en ganska stor förändring över ganska kort tid. Men det räcker inte. Vi kan inte nöja oss med det, för det är inte tillåtet att konsumera alkohol om man är under 18 år. Det är det budskapet som vi måste tala om, vi som är vuxna i landet, vi som är föräldrar, vi som är lärare, poliser eller vad vi nu jobbar som. Vi ska vara vuxna föredömen som vågar prata alkoholfrågor.
Till hjälp har alla föräldrar som har 14-åringar i dagarna fått en bok utskickad via Folkhälsoinstitutet. Det är ett led i kampanjarbetet. Den heter
Tonårsparlören
och har kommit tidigare år också. Den är ett verktyg för föräldrar om hur man kan kommunicera om alkoholfrågan med sina ungdomar. Som sagt kommer den i 14-årsåldern, då man vet att det är allt fler ungdomar som testar för första gången. Den här boken vet vi är väldigt uppskattad av föräldrarna. Den är ett verktyg. Det handlar hela tiden om att hitta nya typer av information som når mottagarna, tas emot på rätt sätt och åstadkommer handling. Här får vi aldrig sluta söka. Det är därför jag betonar så mycket att arbetet måste pågå hela tiden.
Vi vet också att vi har 385 000 barn som växer upp i familjer och hem där det finns riskbruk eller missbruk. Det är en otroligt stor mängd barn. De har fem gånger förhöjd risk att hamna i missbruk eller kriminalitet under sitt liv. Därför är det av hög angelägenhetsgrad att vi minskar totalkonsumtionen av alkohol.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.