studenters studiesociala situation

Interpellation 2002/03:52 av Lindström, Torsten (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-11-22
Anmäld: 2002-11-26
Besvarad: 2002-12-06
Sista svarsdatum: 2002-12-06

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 november
Interpellation 2002/03:52
av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Berit Andnor om studenters studiesociala situation

Dagens studenter är en heterogen grupp. Forna schablonbilder av studentkollektivet och studentlivet gäller inte längre. Alltfler studenter är äldre och alltfler har barn. Det innebär att studenten inte har ansvar för sig själv utan också för sin familj. Förutom att lära sig och klara de erforderliga kunskapskraven ska också den praktiska vardagens bestyr ordnas på ett bra sätt.

Av Sveriges studenter har 52 000 personer familj. Studier berör alltså många familjers villkor och många barns uppväxtvillkor. Trots det lever många studentfamiljer i nivå med eller under existensminimum. För yngre studenter beror det bland annat på att föräldraförsäkringen är relaterad till tidigare inkomst. Har man ingen tidigare inkomst får man endast garantinivån i föräldraförsäkringen. För äldre studenter finns regeln om att bostadsbidraget bara kan ges till och med 28 år. Detta innebär att äldre studenter @ framförallt med barn @ också förfördelas.

Socialkontoren har tidigare haft olika bevekelsegrunder för utbetalning av försörjningsstöd. Socialkontoren har felaktigt hävdat att studiemedlen ska räcka hela året.

Vid ett barns födsel har en manlig student rätt till tio dagars pappaledighet. Om han då missar en tentamen kan han inte ange faderskapet som ett skäl för att undvika lägre studiestöd.

Kristdemokraterna menar att fler ska kunna läsa vid olika tidpunkter i livet på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. Därför är det också självklart att studentfamiljernas villkor ska vara acceptabla.

Studenters sociala situation har länge varit eftersatt, särskilt för studenter med barn. Kristdemokraterna har återkommande begärt i riksdagen att den studiesociala situationen för studenter ska utredas. Sent omsider har regeringen tillsatt en särskild utredning, nästan ett år efter att löftet om en sådan avgetts av utbildningsministern. Uppdraget är att kartlägga och analysera samspelet mellan studiestödssystemet, socialförsäkringssystemet och det ekonomiska biståndet. När det gäller arbetslöshetsförsäkringens samspel med studiestödssystemet ska detta endast klarläggas.

Rimligt hade varit att regeringen dels kallat en parlamentarisk utredning för att uppnå bred politisk enighet och samförstånd, dels gett utredningen i uppdrag att föreslå de förändringar i studiemedelssystemet som är nödvändiga.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga socialministern:

Vad avser ministern att göra för att underlätta situationen för studenter med familj?

Vad avser ministern att göra för att den studiesociala utredningen ska ge en fullständig bild med förslag till åtgärder för hur studenters studiesociala situation ser ut?

Hur motiverar ministern att studenters studiesociala situation inte utreds parlamentariskt för att skapa en bred politisk enighet?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:52

Webb-tv: studenters studiesociala situation

Protokoll från debatten

Berit Andnor (S)

Anf. 58 Berit Andnor (S)

Fru talman! Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta situationen för studenter med familj samt vad jag avser göra för att den studiesociala utredningen ska ge en fullständig bild med förslag till åtgärder för hur studenters stu- diesociala situation ser ut. Han har vidare frågat mig om hur jag motiverar att studenters studiesociala situation inte utreds parlamentariskt för att skapa en bred politisk enighet. Studenters behov av ekonomiskt stöd under stu- dietiden är mycket skiftande. Studiestödssystemet är tänkt att fungera tillsammans med övriga trygghetssy- stem, där de olika systemen dock har sina speciella roller i samhället. Numera är det inte ovanligt att en person varvar kortare arbeten med arbetslöshet, studi- er, föräldraledighet och så vidare. Det innebär att olika system ställs mot varandra. En person som omfattas av flera olika bestämmelser rör sig mellan dessa system, och problem kan därför uppstå på grund av att de aktuella systemen är uppbyggda med olika mål och syften. Regeringens utgångspunkt för Studiesociala ut- redningen är att grundstrukturen i befintliga system ska ligga fast. Till de grundläggande principerna hör bland annat inkomstbortfallsprincipen. Det har emellertid framförts kritik mot den nuva- rande ordningen. Bland annat har vissa kvalifika- tionsvillkor som finns inom sjuk-, föräldra- och ar- betslöshetsförsäkringen samt vissa andra kriterier som gäller för till exempel ekonomiskt bistånd och bostadsbidrag ifrågasatts. Det behövs därför en sam- lad granskning av hur de olika förmånssystem som studerande kan beröras av under studietiden, inklusi- ve studieuppehåll, samspelar. Vidare behöver gräns- snitten kartläggas. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat att tillsätta en studiesocial utredning. Utredaren ska göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer under den samlade studietiden, inklusive studieuppe- håll. Utredaren ska, mot bakgrund av de studerandes skiftande sociala situation, också kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem som socialförsäkringssystemet inklusive bostadsbi- dragssystemet samt det ekonomiska biståndet enligt socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen. Om utredaren finner alternativa möjligheter att förtydliga gränserna mellan systemen ska sådana möjligheter och konsekvenserna av dem redovisas. Det nya studiestödssystemet trädde i kraft den 1 juli 2001. Den princip om gränsdragning mellan trygghetssystem som har varit dominerande sedan lång tid har varit att stödja respektive grupp inom det system som de huvudsakligen hör hemma i. Till ex- empel bör barnfamiljerna stödjas inom den ekono- miska familjepolitiken och arbetslösa inom arbets- marknadspolitiken. Regeringen efterfrågar i första hand en analys av de studerandes situation. Jag utgår från att Studieso- ciala utredningen kommer att lämna ett brett kun- skapsunderlag som kan ligga till grund för framtida diskussioner och förändringar av de studerandes situ- ation. Mot bakgrund av att direktiven i huvudsak foku- serar på en analys och kartläggning av de studerandes situation har regeringen bedömt att detta bäst sker genom tillsättande av en särskild utredare.

Torsten Lindström (Kd)

Anf. 59 Torsten Lindström (Kd)

Fru talman! Jag vill allra först tacka statsrådet Andnor för svaret på min interpellation. I takt med att vårt samhälle förändras i riktning mot ett dynamiskt kunskapssamhälle kommer nya studerandegrupper till våra högskolor och läroinrätt- ningar. Schablonbilden av den klassiske studenten, den frejdige 19-åringen som lämnar gymnasium och föräldrahem för ett studentliv där nöje och studier är av ungefär samma vikt och som det sociala systemet i hög grad är uppbyggt kring, stämmer inte längre med verkligheten. Alltfler äldre, alltfler med egen familj och alltfler med icke-traditionell bakgrund börjar studera. Det är bra. Det bidrar till att riva den sociala snedrekryteringen och att rusta Sverige som kun- skapsnation. Fortfarande är dock samhällets strukturer för stu- derande inte anpassade till stora studentgrupper. Många studerar också för att gå vidare till akademis- ka låglöneyrken utan några egentliga ekonomiska drivkrafter. Det är därför en grundläggande förutsätt- ning att det finns möjligheter till en dräglig vardags- tillvaro under studieåren. En av dessa murar handlar om att skapa drägliga levnadsvillkor för de studenter som har barn. De är många. Det är faktiskt 52 000 studenter som har barn. Det här är viktigt också ur det barnperspektiv som statsrådet Andnor ansvarar för i regeringen. Det kan inte vara rimligt att vissa barn föds till och växer upp under knappare omständigheter bara för att deras föräldrar studerar. Det kan i längden inte heller vara acceptabelt att just studenter som är föräldrar av sam- hällssystemet inte blir synliggjorda utan i stället be- dömda efter normer som skapats utifrån andras verk- lighet. Systemet är i dag uppbyggt och anpassat efter dem som yrkesarbetar, inte efter dem som studerar. Statsrådet säger i dag i sitt svar att studiestödssy- stemet är tänkt att fungera tillsammans med övriga trygghetssystem. Men det gör det ju inte. Det får ytterst märkliga konsekvenser för de studenter som har barn. Det handlar inte minst om vardagen. Bland studerande med barn var 1998 var tredje tvungen att ansöka om socialbidrag för att klara försörjningen. Bland ensamstående föräldrar som studerar var an- delen så hög som 87 %. Systemet medger alltså inte att de flesta kan klara sig själva. I stället tvingas de till socialbidrag för att klara sin vardag. Att sedan de sociala myndigheterna i olika kommuner har haft olika bevekelsegrunder i sina bedömningar av stu- denternas situation gör inte precis saken bättre. Frå- gan är om statsrådet tycker att det är rimligt att så många tvingas söka socialbidrag. Vi kristdemokrater menar att det är av yttersta vikt att det är rimliga och rättvisa villkor för dem som studerar, både för barnens och för de vuxnas skull. Det går inte att ensidigt hävda principer - inte heller att de olika systemens samlade effekt inte ska beak- tas. I stället krävs, menar vi, ett samlande helhets- grepp över de studerandes hela situation. Frågan är om statsrådet är berett att medverka till ett sådant helhetsperspektiv. Fru talman! Det är tråkigt att situationen för stu- derande med barn i så hög grad negligerats de senaste åren. Vi kristdemokrater har länge krävt en studieso- cial utredning för att bland annat se över detta. Till sist kom en utredning. Men det är en utredning med begränsat mandat, och den är inte parlamentarisk. Frågan är därför om den inte saknar den tyngd som vore behövlig för att klara de komplicerade frågor som måste lösas. Fru talman! Flera frågor är ännu olösta, och jag hoppas att statsrådet vill bidra till att räta ut en del av dessa frågetecken.

Berit Andnor (S)

Anf. 60 Berit Andnor (S)

Fru talman! Själva bakgrunden till den studiesoci- ala utredningen är just att man vill kartlägga och analysera hur situationen ser ut. Precis som Torsten Lindström säger ser studerandes situation väldigt olika ut. Alla studenter ser inte likadana ut. Förhål- landena varierar. Det studiestödssystem som introducerades den 1 juli 2001 innebar betydande förbättringar för dem som studerar. Det har varit i kraft en ganska kort tid, och vi håller på att fundera på hur man ska följa upp och utvärdera detta system och se hur det funge- rar i praktiken. Det är ett särskilt spår i detta. Det som är viktigt, och som är uppgiften för den utredning som nu har tillsatts, är att belysa hur de olika systemen samverkar, var det finns problem och hur vi ska kunna komma till rätta med de problem och svårigheter som vi ser. Grunden för direktiven från regeringens sida är att se hur vi kan få detta att fungera väl. Många gånger är det flera olika förmånssystem som är inblandade. De som studerar och har familj har ju ofta ett arbetsliv bakom sig och har då också varit inne på arbetsmark- naden och skapat sig grunder för att få tillgång till de system som är förenade med vissa kvalifikationskrav. Det är den ena delen. Frågan är hur detta kan se ut, och hur det samverkar med vartannat. Det andra är att vi också vill underlätta det livs- långa lärandet. Vi är i en helt annan situation i dag. Man går ut och in i studielivet på ett helt annat sätt än man gjorde tidigare. Sedan finns barnens bästa med i grunderna för de direktiv som vi har lämnat. Jag tror att just denna utredning kommer att ge mycket värdefulla underlag för de bedömningar som vi sedan ska göra. Men det är alltid värdefullt att skaffa sig en god kunskap och en god analys av hur systemen ser ut och hur de samverkar innan man går in i en fas som innebär att man ska fatta beslut som får långtgående konsekvenser och berör enskilda individer på ett mycket tydligt sätt. Sedan den studiesociala utredningen tillsattes har vi i departementet börjat förbereda tilläggsdirektiv till den. Detta innebär att utredningen också får i uppdrag att se över ett barntillägg inom studiestödet. Jag tyck- er att det finns all anledning att titta över även det i denna utredning.

Torsten Lindström (Kd)

Anf. 61 Torsten Lindström (Kd)

Fru talman! Det är positivt att statsrådet och jag är överens om att Sveriges framtid i hög grad kommer att avgöras av vilken kunskapsnivå vi har. Det är därför nödvändigt att systemet är utformat så att det är lättare för människor att gå in i och ut ur högre studier. Låt mig ändå ge ett kort exempel. Det händer ju att studenter blir föräldrar. Om en student blir föräl- der - får barn - är inte samhällets regler i dag anpas- sade till studentsituationen. Ett exempel är den man- lige student som blir pappa och tar ut de tio pappada- gar som han har rätt till. Om han under de dagarna missar en tenta eller en annan examination och där- med riskerar att i ett längre perspektiv förlora studie- medlen står han i dag rättslös, just därför att systemen inte är harmoniserade och inte hänger ihop. Statsrådet hänvisar till direktiven för den studie- sociala utredningen. Då frågar jag mig: Borde inte utredningen handla om att i stället för att förtydliga gränserna - som statsrådet sade i sitt svar - se över gränserna, att gå över gränserna, se helheten och låta ett helhetsperspektiv på studenternas situation vara rådande? Utredningsdirektiven ger intryck av att vara lite tunna och tillkomna i all hast. Därför är det bra att statsrådet nu ger tilläggsdirektiv. Jag vill skicka med frågan varför utredningen inte får föreslå något när det gäller arbetslöshetsförsäk- ringens samspel med studiestödssystemet. I de nuva- rande direktiven står det att utredningen ska kartläg- ga. Varför får inte utredningen mandat att föreslå och att ta steget fullt ut? Varför vill inte regeringen låta utredningen göra det? I utredningens direktiv står vidare att utredningen ska kartlägga och lämna underlag. statsrådet talar om att det så småningom kommer förslag. Men detta, fru talman, är ju en situation som brådskar. Vi har stu- denter som i dag kläms mellan de olika systemen. Frågan är då: När kommer dessa ordentliga, genom- arbetade förankrade förslag där just studentens situa- tion sätts i centrum och de olika systemen får bli harmoniserade och inte tillåts att fortsätta krocka med varandra? Jag vill också peka på den grundstruktur som statsrådet säger ska ligga fast, till exempel inkomst- bortfallsprincipen. Den kan vi i många avseenden vara överens om, men om den ska ligga fast även för studenter, hur ska det då någonsin vara möjligt att hitta de lösningar som innebär att just studenterna får drägliga levnadsvillkor? Inkomstbortfallsprincipen utgår ju från dem som yrkesarbetar, inte från dem som studerar. Sedan är jag nyfiken på den situation det relatera- des till tidigare: Det är så många studenter som i dag tvingas söka socialbidrag. Tycker verkligen statsrådet att det är en tillfredsställande situation? Vore det inte dags att se över systemen ur ett helhetsperspektiv och komma med förslag som bringar en förändring till stånd?

Berit Andnor (S)

Anf. 62 Berit Andnor (S)

Fru talman! Helheten, Torsten Lindström, är för mig oerhört viktig och central - att se helheten i de förslag och de beslut som fattas i denna kammare. Därför är det naturligtvis oerhört viktigt att vi får ett korrekt underlag innan man tar beslut som får långt- gående konsekvenser. Därav denna utredning. Det krävs en omfattande kartläggning och en analys av hur systemen samverkar. Jag har uppfattat det som att vi är överens om att studenter inte är en enhetlig grupp. Den ser väldigt olika ut. Vi är i en ny situation där man går in och ut i studier på ett helt annat sätt än tidigare. Det krävs att vi noga analyserar de socialförsäk- ringssystem som vi har byggt upp utifrån inkomst- bortfallsprincipen och hur detta samspelar med den nya situation som de studerande befinner sig i. Här kan det finnas gränssnitt som är intressanta och som vi bör utveckla vidare eller förändra i förhållande till att samhällsstrukturen har förändrats och att situatio- nen har förändrats för de studerande. Det är detta som är själva bakgrunden till denna utredning. Jag är inte alls så pessimistiskt lagd som Torsten Lindström. Jag tror att denna kartläggning och analys är oerhört värdefull och viktig och kommer att vara helt nödvändig för de avvägningar som vi måste göra framöver. Det sätt att organisera studerandet som vi har bygger på gamla traditionella sätt att organisera stu- derandet. Med de långa studieuppehåll som före- kommer finns det kanske anledning att fundera på även den frågan i detta sammanhang. Jag är naturligtvis inte nöjd med att studenter tvingas vända sig till socialkontoren för att trygga sin försörjning med socialbidrag. Det är det yttersta skyddsnätet som vi har, och vi ska naturligtvis försö- ka bygga system som gör att vi helt undviker den typ av behov. Ett av de mål som den socialdemokratiska regeringen har satt upp är att halvera socialbidragsbe- roendet. Det är oerhört centralt och viktigt för oss. Men vi måste också, Torsten Lindström, se just på helheten och se hur vi kan bevara principerna för den generella välfärden med ett hänsynstagande till dem som studerar. Det är detta som det handlar om. Jag är inte beredd att göra avkall på det som är grunderna för den generella välfärden, eftersom det är av mycket stort värde för hela den svenska välfärdspolitiken som har varit så framgångsrik när det gäller att omfördela risker och kostnader under livet mellan grupper av personer och som dessutom har lett till att vi också har ganska små skillnader i samhället mellan olika grupper. Torsten Lindström måste väl ändå hålla med mig om att det är oerhört viktiga principer som ligger till grund för det svenska välfärdssystemet och att det är något som vi inte bör göra avkall på. Samtidigt ska vi naturligtvis se till att se över hur dessa system sam- verkar och hur samspelet är för dem som studerar och har familj och barn. Det är ju det som denna utred- ning syftar till.

Torsten Lindström (Kd)

Anf. 63 Torsten Lindström (Kd)

Fru talman! Självfallet är det viktigt med princi- per. Samtidigt gäller det, utifrån åtminstone den män- niskosyn som jag omfattar, att se att människor också är människor, att människor är individer och har varierande förutsättningar. Det måste man också beakta när man talar om hur system ska läggas upp. Nu tycker jag att det är bra att statsrådet och jag är överens om att det är viktigt att se över dessa olika system. Jag önskar att statsrådet tyckte att det var lika angeläget att också initiera en ännu större översyn. Jag återkommer till detta med till exempel arbetslös- hetsförsäkringens samspel med studiestödssystemet. Varför får utredningen inte komma med förslag när det gäller det? I de nuvarande direktiven står det bara att utredningen ska kartlägga. Statsrådet har ju alla möjligheter att ta med det i sina tilläggsdirektiv som hon nu tänker ge till utredningen. Jag vill också peka på vikten av att återigen se ett helhetsperspektiv. De ekonomiska förutsättningarna, eller snarare bristen på ekonomiska förutsättningar, skapar och bidrar till att skapa en stor stress hos många studenter. Det är självklart en stress som också påverkar barnen. Det är också viktigt ur ett barnper- spektiv att hitta lösningarna. Det borde därför återigen vara viktigt att i en ut- redning ompröva dessa olika principer just för att människor inte ska komma i kläm. Det borde vara tillåtet att ompröva både inkomstbortfallsprincipen och arbetslöshetsförsäkringen, att se en helhet, att skapa ett helhetsperspektiv och att låta systemen samverka och inte som i dag att var och en verkar utifrån sina förutsättningar. Nu uppfattar jag ändå att statsrådet är beredd att se över detta på ett mer omfattande sätt än vad som har angetts i de tidigare direktiven. Min fråga är därför när statsrådet tror att vi i riks- dagen kan ta ställning till förslag för att på allvar skapa en situation där våra studenter får drägliga villkor i sin vardag.

Berit Andnor (S)

Anf. 64 Berit Andnor (S)

Fru talman! Utredningen har tid att arbeta med denna fråga fram till den 31 december 2003. Det är den tid som vi har satt. Jag har icke för avsikt att lägga fram några ytterligare och kompletterande di- rektiv till denna utredning än vad jag nämnde tidiga- re, nämligen det som avser barntillägget. Utredningen har ett omfattande uppdrag. Det handlar om att kartlägga och analysera gränssnittet och samverkan mellan socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet utifrån den förändrade situation som vi i dag ser att många studenter lever i. De går in och ut mellan arbetsliv och studier, och många har också barn och har hunnit etablera sig i samhället. Jag är däremot inte beredd att ompröva de grund- läggande principerna för det svenska välfärdssyste- met, såsom jag tycker att Torsten Lindström ändå andas mellan raderna och något lättvindigt är beredd att göra. Det är mig helt främmande.

Intressenter

Frågeställare

Torsten LindströmKristdemokraterna

Besvarad av

Berit AndnorSocialdemokraterna