Panaxia och tillsynen över kontanthantering
Interpellation 2012/13:21 av Persson, Peter (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-10-10
- Anmäld
- 2012-10-15
- Besvarad
- 2012-10-25
- Sista svarsdatum
- 2012-11-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 oktober
Interpellation
2012/13:21 Panaxia och tillsynen över kontanthantering
av Peter Persson (S)
till statsrådet Peter Norman (M)
I september i år visade det sig att värdetransportföretaget Panaxia var konkursmässigt. Bakom konkursen fanns att det under en längre tid pågått ekonomiska oegentligheter i Panaxia. Detta har hårt drabbat många mindre företagare inom Svensk Handel och Svensk Bensinhandel. Bensinmacks- och småbutiksägare hotas av konkurs, vilket i sig är mycket allvarligt. Det tycks också råda oklarheter kring hur mycket pengar som försvunnit, vilka som har tillgodogjort sig brottsvinsterna och vart dessa har tagit vägen eller använts till. Likaledes har det visat sig att banker, som ska övervakas av Finansinspektionen (FI), är som ägare inblandade i Panaxia. FI har först när Panaxiaskandalen börjat rullas upp granskat och vidtagit åtgärder gentemot Forex bank.
Jag har med anledning av detta ställt en fråga till statsrådet Norman som i sitt svar visat att också ansvaret för tillsynen inom kontanthanteringskedjan är splittrat och att denna splittrade bild sannolikt bidragit till att Panaxiaskandalen kunnat inträffa. Den verkställande direktören för ett annat av de tre värdetransportföretagen har i en debattartikel också påvisat hur Panaxiaskandalen har sina rötter i att Riksbanken tagit flera steg bort från ansvaret för rikets kontanthantering samt att bankerna gjort allt för att föra över kostnader på konsumenterna. Som en tidning så träffsäkert konstaterade har kontanter blivit ”fulpengar” som ingen vill ta i.
Fortfarande görs ett av tre köp i Sverige med fysiska pengar, och frågan är om kontanter någonsin försvinner. För medan kortköpen vuxit i takt med Sveriges ekonomi har antalet sedlar och mynt varit i stort sett konstant. Förra året fanns kontanter till ett värde av 99 miljarder kronor i omlopp i Sverige.
Riksbanken har också presenterat nya sedlar och mynt som ska komma i omlopp runt 2018. Vem som ska stå för de stora omställningskostnaderna i detta sammanhang, till exempel av bankomater, talar ingen högt om.
Mina frågor till statsrådet är:
Hur ska statsrådet se till att samhällets övervakning av kontanthanteringen stärks så att brottsliga handlingar av den typ som förekommit i Panaxiaskandalen effektivt kan förhindras?
Genom vilka insatser vill statsrådet bidra till att de drabbade småföretagarna inte tvingas i konkurs?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:21
Webb-tv: Panaxia och tillsynen över kontanthantering
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:16 Torsdagen den 25 oktoberProtokoll 2012/13:16 12 § Svar på interpellation 2012/13:21 om Panaxia och tillsynen över kontanthantering
Protokoll från debatten
Anf. 27 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. 2006 fick vi en ny moderatledd regering. 2007 fick vi en ny ordning för kontanthantering fullt ut. Marknaden tog över all hantering utom det nödvändiga - att tillhandahålla kontanter och makulera sedlar och mynt, som ju är Riksbankens roll.
Det skapades en kedja av bolag för denna hantering, och i ändarna jobbade värdepappersbolagen och tävlade om att få uppdragen. Det var strikt marknadsliberalism och slimmade kostnader, fjärran från förr när samhället, Riksbanken och bankerna hade ett tydligt ansvar.
Bristen på ansvar såg vi i september i år. Bensinhandlare och ägare av små klädbutiker eller livsmedelsbutiker trodde att pengarna de levererade till värdepappersföretaget Panaxia åkte i tryggt förvar till en bankdepå, men i stället for de i väg någon annanstans. Hundratals miljoner kronor var på drift. Det diskuterades om det var 500 miljoner kronor eller 1 miljard. Förtvivlade affärsidkare möttes av beskedet att det inte fanns någon som hade något ansvar. Konkursförvaltaren får väl reda ut detta så småningom. Samhället hade tagit ett stort steg bakåt och utlämnade många små näringsidkare till sitt eget öde.
Jag ställde en skriftlig fråga till Peter Norman. Det svar jag fick på den var lika avancerat som interpellationssvaret i dag. Det var ironiskt sagt av mig. Det innehöll nämligen ingenting mer än att Norman säger att man möjligen ska belysa och möjligen överväga. Vi har en situation där det inte finns något samhälleligt ansvar för en av de viktigaste transaktionerna vi har med sedlar och mynt och förvaring i depåer. Man tror naturligtvis att detta ska ske på ett sätt som är tryggt och till fyllest.
Mot bakgrund av det jag säger och mot bakgrund av några tidningsartiklar om hur förtvivlade människor har drabbats som jag har med mig undrar jag verkligen om du inte anser att samhällets övervakning ska stärkas så att brottsliga aktiviteter ska undanröjas, Peter Norman.
Anf. 28 Statsrådet Peter Norman (M)
Herr talman! Kontanthanteringen i samhället är viktig för att upprätthålla förtroendet för centrala funktioner i hela betalningskedjan. Jag beklagar att Peter Persson försöker göra detta till en ideologisk fråga. Jag tycker att detta är en fråga som vi bör kunna lösa med gemensamma krafter. Den har inte någonting med partipolitik att göra.
Peter Persson hänvisar till 2007. Då var det Riksbanken som själva fattade beslutet att allokera ut verksamheten med värdetransporter till privata bolag. Det var ingenting som den borgerliga regeringen över huvud taget fattade beslut om.
Nu har vi ett läge där Panaxia är föremål för en brottsutredning. Med stor sannolikhet har det skett brottsliga saker inom Panaxia, men vi vet inte det än. Vi vet att Riksbankens kontanthanteringsråd, som hanterar de här frågorna, har konstaterat att det inte har uppstått någon generell kontantbrist med anledning av Panaxias konkurs. Vi vet också att den institution som ansvarar för tillsyn av bevakningsföretagen, länsstyrelsen, grep in och förlängde avvecklingen av Panaxia med en månad när man såg att det fanns risk för att det skulle bli problem. I den meningen tycker jag att tillsynen har fungerat som det var tänkt.
Däremot ställer hela Panaxiaaffären frågor av spretande karaktär. Det är, som Peter Persson säger, en viktig fråga för butiksägarna att de kan känna sig trygga med att deras dagskassa kommer till depå i bank på ett bra sätt. Det är viktigt av flera skäl, bland annat för att man ska kunna upprätthålla sin verksamhet och för att om man inte lyckas med detta ökar rånrisken och sådana saker.
Dessutom är det en fråga om kontantförsörjningen rent allmänt i glesbygd, där den har blivit sämre över tiden och där detta också är ett generationsproblem. Äldre personer använder hellre kontanter än yngre. Det finns säkert andra typer av problem också.
I och med att ett stort antal myndigheter ansvarar för sin del i den här kedjan tycker jag att det är viktigt att vi för det första försöker kartlägga vad det egentligen var som hände i Panaxiaaffären. Det är fortfarande inte utrett. Brottsutredningen är inte klar. För det andra är det viktigt att se om det går att utföra tillsynen på kontanthanteringsområdet bättre än i dag.
För att få svar på dessa frågor måste vi samla intressenter som har del i detta och kartlägga vad som har hänt för att sedan se hur vi ska gå vidare. Ska vi vidta åtgärder i form av en utredning? Det har jag ingenting emot. Ska vi vidta åtgärder där vi ändrar tillståndsprövningen från en myndighet till en annan? Det har jag heller ingenting emot. För mig är det här en praktisk fråga, men man ska ha ett gott beslutsunderlag innan man fattar en massa beslut.
Anf. 29 Peter Persson (S)
Herr talman! Som den väl skolade moderatpolitiker som Peter Norman är försöker han desarmera besvärliga politiska frågor genom att säga att det inte är politik, men detta är verkligen politik. När samhället stiger åt sidan och man låter marknaden hantera någonting utan kontroll och det får oönskade och för många handlare i det här fallet starkt negativa effekter är det klart att det är politik.
Politiken finns till yttermera visso också direkt inne på Normans område, nämligen bankerna. Det är bankernas depåbolag, en monopolverksamhet som driver hanteringen, som har pressat ned kostnaderna för hanteringen och överfört dem till handeln, det vill säga konsumenterna. Någon som bedriver verksamhet i ett annat företag än Panaxia har uttryckt det så att om någon kommer och erbjuder sig att sköta verksamheten gratis ska man inte tro det. Ingenting är gratis. Här ligger en delförklaring i den här kedjan.
Jag har diskuterat banker med Peter Norman, och även med Anders Borg, många gånger i kammaren och konstaterat att på det området är det bara prat och ingen handling över huvud taget, och så verkar det också vara i denna utlöpare av betalningssystemen. Det är en mycket känslig kedja som utsatts och kan komma att utsättas fler gånger om man inte tar något initiativ.
Panaxiaaffären åskådliggör den här bristen. Det finns ingen finansinspektion, ingen insättningsgaranti och inget annat skydd. Lägsta anbud vinner. Man kör pengarna till en annan plats än där de skulle förvaras och sätter hundratals människor som handlat i god tro i stora svårigheter och i några fall konkurs.
Jag upprepar mina frågor. Är du efter analys och bedömningar - jag tycker nästan att det finns underlag nog i alla de rapporter som finns, men självfallet måste brottsutredning och domar inväntas - beredd att ge samhället ett mer samlat ansvar för hela verksamheten, Peter Norman? Är du beredd att stärka Finansinspektionens kontroll avseende banker och kreditbolag som omfattar kopplingar till företag som de har väsentliga intressen i? Det har ju varit fallet när det gäller någon bank i det här exemplet. Kan du tänka dig att utöver det ta initiativ till att skärpa tillsynen och kontrollen av värdetransportföretag även om de ju ligger på annat departementsområde än det du besitter? Kan du tänka dig att ta det initiativet? Det skulle vara belysande att få svar på de frågorna.
Anf. 30 Statsrådet Peter Norman (M)
Herr talman! Jag ska svara på Peter Perssons frågor så gott jag kan. Låt mig börja med att säga att jag tycker att det ibland är svårt att diskutera med Peter Persson. Han säger att marknaden hanterar frågorna utan kontroll. Det är inte sant. Vi har Finansinspektionen som har tillsynsansvar, vi har länsstyrelserna som har tillsynsansvar, och vi har Riksbanken som ansvarar för sin del i kedjan. Peter Persson säger att det inte kommer några initiativ vad gäller bankfrågorna. Låt mig påminna Peter Persson om att min interpellationstid inte räckte förra gången vi talade om detta till att berätta om alla de åtgärder vi vidtar på banksidan.
Lucky Luke är den seriefigur som skjuter snabbare än sin egen skugga. Det verkar som om Lucky Luke i riksdagen har sin motsvarighet i Peter Persson. Jag tycker att det är viktigt att man först och främst reder ut vad som har hänt innan man vidtar åtgärder. För att svara konkret på den fråga som Peter Persson ställer, om jag är beredd att ge samhället ökat ansvar eller Finansinspektionen ökade befogenheter, vill jag säga att svaret på frågan är ja, om det visar sig att det är en effektiv väg för att få bättre fason på kontanthanteringsfrågan.
Jag må vara gammaldags, men jag tycker att det är rimligt att man, innan man fattar beslut om åtgärder, får en klar bild av vad som har hänt. Då har vi för det första brottsutredning i Panaxia att invänta. För det andra gör vi nu en kartläggning, vilket är ett initiativ som innebär att vi samlar alla berörda parter - Riksbanken, bankerna, Finansinspektionen, bevakningsföretagen, värdebolagen och länsstyrelserna - för att härigenom få oss en bild av vad som hänt i Panaxiafrågan, om det är något systematiskt fel. Näringsidkarna ska vi förstås också samla, och då är frågan hur vi kan gå till väga för att i framtiden göra livet bättre för dem och göra ett robust betalningssystem ännu mer robust.
Anf. 31 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag tror att man kan säga att Sveriges största värdetransportrån begicks i september innevarande år. Omkring 500 miljoner kronor befaras ha försvunnit. Det var inga brinnande bilvrak, inga spanska ryttare eller beväpnade rånare, utan rånet begicks i skenet av stark liberalisering av en verksamhet och bristande kontroll. Man hämtar pengar och lånar sedan kundens pengar. Mycket tyder på att denna verksamhet pågått en längre tid.
Behövs det verkligen så mycket analys? Är det inte möjligt att redan nu, på grundval av de kunskaper Peter Norman rimligen bör ha, kunna utställa ett antal inriktningar för hur man ska säkra den verksamheten?
Jag vill fråga dig, Peter Norman: Har du haft kontakt med handeln? Har du haft kontakt med drabbade? Har du diskuterat med andra utövare inom värdepapperstransporter vad som är deras bedömning av det som hänt för att skaffa dig erfarenhet?
Slutligen noterar jag med glädje att Peter Norman hade så mycket att säga om initiativ beträffande bankernas verksamhet att han inte hann med dessa frågor i sitt interpellationssvar i dag. Det uppmuntrar mig att återkomma till nya interpellationsdebatter med Peter Norman.
Anf. 32 Statsrådet Peter Norman (M)
Herr talman! Det jag ser som problem med kontakthanteringen i Sverige är att det är väldigt mångfasetterat. Till att börja med handlar det om praktiska frågor, som att näringsidkare lämnar ifrån sig sina betalningskassetter som kan innehålla tiotusentals kronor till ett värdetransportföretag utan att få ett kvitto, utan att ens få en uppräkning av hur mycket pengar där finns. För mig är det ett ålderdomligt sätt att se på denna typ av verksamhet. Därför tycker jag att det är viktigt att Svensk Handel kommer med och diskuterar dessa frågors mer basala karaktär.
Det finns två faser i detta. Först är det en akut fas som ska lösas, och därefter ska en mer långsiktig fas lösas. Det som höll på att hända, vad jag förstår, var att ett stort antal affärsidkare riskerade att råka illa ut på grund av att Panaxia gick i konkurs. Det som då hände i den akuta fasen var att länsstyrelsen gick in och sade att Panaxia får ytterligare en månad på sig med avvecklingen. Därmed löste man den akuta frågan. Dessutom konstaterade Riksbankens kontanthanteringsråd, där alla intressenter är inblandade, att det inte varit någon generell pengabrist under den tiden och att avvecklingen skedde under ordnade former.
Sedan säger Peter Persson: Det verkar som att, och det verkar som att. Ja, jag håller med om att det verkar som att. Jag skulle dock vilja se precis vad som har hänt. Vi är inte betjänta av en ny reglering, en ny tillsyn eller en ny inspektion på området som riktar sig fel. Jag vill veta exakt vad som har hänt för att därigenom kunna ge effektiva instrument för en bättre kontanthantering i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.