Oroväckande trög marknad för fossiloberoende bilar
Interpellation 2015/16:318 av Rickard Nordin (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-14
- Överlämnad
- 2016-01-21
- Anmäld
- 2016-01-22
- Svarsdatum
- 2016-02-04
- Sista svarsdatum
- 2016-02-04
- Besvarad
- 2016-02-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
En tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser kommer från inrikes transporter och domineras av utsläpp från personbilar och tunga fordon. Ska Sverige nå de av riksdagen beslutade målen om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och nollutsläpp i atmosfären till 2050 måste utsläppen från vägtrafiken minska med 80 procent till år 2030 jämfört med 2010 års nivå. Det konstaterar Trafikverket i sin utredning om fossilfria transporter.
Samma myndighet redovisade nyligen ett inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen mellan åren 2018 och 2029, där man utgår från att personbilstrafiken i Sverige kommer öka med ca 25 procent och lastbilstrafiken med ca 55 procent fram till år 2030. Ur detta perspektiv är det särskilt bekymmersamt att marknaden för bilar som drivs med alternativa bränslen har avstannat, trots en blomstrande bilindustri.
Ny statistik från SCB visar att rekordmånga nya personbilar registrerades i Sverige under 2015. Men kategorierna elbil, elhybrid, laddhybrid, etanol/etanol flexifuel och gas/gas flexifuel står endast för tillsammans 6,6 procent av de nyregistrerade personbilarna. Resten är bensinbilar och dieselbilar.
Ökade utsläpp från vägtrafiken är att vänta om inte åtgärder snabbt sätts in för att öka energieffektiviseringen samt produktionen av och efterfrågan på fossilfria bränslen. Centerpartiet verkar för att skärpa Sveriges utsläppsmål ytterligare och vill nå netto-nollutsläpp redan till år 2040. Därför anser vi det olyckligt att regeringen nu, i stället för att stimulera marknaden, genomför förslag som med största sannolikhet ytterligare försvårar för bilar som drivs med alternativa bränslen.
Jag vill på förekommen anledning fråga klimat- och miljöministern följande:
Hur bedömer klimat- och miljöministern att försäljningen av fossiloberoende bilar kommer att påverkas på kort sikt till följd av genomförda skattehöjningar på biodrivmedel, aviserad begränsning av nedsatt förmånsvärde och en halverad miljöbilspremie innan andra styrmedel är på plats?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:318
Webb-tv: Oroväckande trög marknad för fossiloberoende bilar
Dokument från debatten
- Torsdag den 4 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:63
- Protokoll 2015/16:63 Torsdagen den 4 februariProtokoll 2015/16:63 Svar på interpellation 2015/16:318 om oroväckande trög marknad för fossiloberoende bilar
Protokoll från debatten
Anf. 10 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman, ledamot, åhörare! Rickard Nordin har frågat mig hur jag bedömer att försäljningen av fossiloberoende bilar påverkas på kort sikt till följd av regeringens politik. Rickard Nordin tar särskilt upp skattehöjningen på biodrivmedel, nedsättningen av förmånsvärdet och supermiljöbilspremien.
Herr talman! Koldioxidskatten är Sveriges huvudstyrmedel för att nå klimatmålen i sektorer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt EUkommissionens tolkning av EUrätten är skattebefrielse av biodrivmedel ett statsstöd. För att stödet ska godkännas av kommissionen krävs därför att vissa krav uppfylls. Bland annat får inte biodrivmedlens skattelättnad överstiga merkostnaden vid produktionen av fossila drivmedel. Om detta sker sägs biodrivmedlet vara överkompenserat.
Första gången som Sverige påförde energiskatt på biodrivmedel på grund av den överkompensation som EU ser var den 1 januari 2013. Förändringarna av beskattningen av etanol som trädde i kraft den 1 december genomfördes för att åtgärda tidigare uppkommen överkompensation och var en förutsättning för att Sverige skulle få EUkommissionens godkännande av fortsatt skattebefrielse för flytande biodrivmedel. Det har vi nu till och med 2018 och för biogas till och med 2020, vilket skapar en viss respit för de producenterna och konsumenterna. Detta är alltså en fråga som den här regeringen såväl som den tidigare regeringen har brottats med.
De begränsningar som EU-rätten innebär försvårar en fortsatt utveckling av marknaden för hållbara biodrivmedel. Därför arbetar regeringen tillsammans med kommissionen för att hitta en lösning på problemen. Regeringens målsättning är att senast i början av 2018 ha nya regler införda som ger biodrivmedel mer fördelaktiga, stabila och långsiktiga villkor, så att en omställning till en fossilfri fordonsflotta kan ta fart.
Herr talman! För att stimulera introduktionen av mer miljöanpassade bilar har regeringen aviserat att den vill förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för elbilar, laddhybrider och gasbilar från och med 2017 till och med 2019. Den maximala nedsättningen ska dock begränsas från 16 000 till 10 000 kronor per år. Regeringen begränsar därmed subventionerna av de dyraste bilarna.
Dessutom fortsätter supermiljöbilspremien 2016 med ändrade regler så att rena elbilar gynnas mest. Anslaget förstärks till totalt 347 miljoner för 2015 och totalt 309 miljoner för 2016, då försäljningen av elbilar och laddhybrider har varit högre än förväntat, vilket är mycket glädjande.
Genom regeringens satsning Klimatklivet ges nu också investeringsstöd till laddinfrastruktur för elfordon. Redan vid årsskiftet 2015/16 hade klimatklivssatsningen möjliggjort investeringar i 1 154 laddstationer i hela landet. Därtill har regeringen förstärkt satsningarna på biogasproduktion genom mer pengar till den så kallade metanreduceringsersättningen till gårdar. Det har också positiv betydelse för elbilsutvecklingen.
Under 2015 såldes totalt 8 587 laddhybrider och elbilar. Det är drygt 80 procent fler jämfört med året innan. För 2016 bedömer branschorganet Bil Sweden att försäljningen kommer att öka ytterligare till uppemot 14 000 laddhybrider och elbilar, bland annat tack vare regeringens stödsystem.
Anf. 11 Rickard Nordin (C)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Min fråga handlade dock inte så mycket om EU:s statsstödsregler, för det har vi debatterat ganska många gånger tidigare, och vi är väl relativt eniga om att de inte fungerar som vi skulle vilja, även om vi i Centerpartiet motsätter oss den skattehöjning på förnybart som regeringen har genomfört som faktiskt har överkompenserat bensin och gjort den förhållandevis betydligt billigare än etanol. Här förvärrar regeringens beräkningsmetoder en redan ganska svår situation. Men låt oss lägga det åt sidan för den här debatten.
Ministern har själv - i en debattartikel i DN - sagt att hennes parti har uppfattat som verklighetsfrånvänt. Låt mig då ge ministern en chans att förhålla sig till den verklighet som finns. Vi har de EUregler som vi har. De är kassa - det är vi ganska överens om - men de finns där och kommer inte är ändras över en natt.
Då måste regeringen anpassa sin politik till verkligheten. Ny statistik från SCB visar att det var rekordmånga personbilar som såldes 2015. Men kategorierna elbil, elhybrid, laddhybrid, etanolbil och gasbil står för endast 6,6 procent tillsammans av de nyregistrerade personbilarna. Resten är bensinbilar och dieselbilar. Det är en väldigt allvarlig situation, för de personbilarna kommer att rulla på våra vägar ganska länge.
Det regeringen gjorde i sin budget var inte, som ministern framhäver och vill få det att låta som, att gynna elbilarna. Regeringen halverade supermiljöbilspremien för laddhybrider - det var det man gjorde. Man lyfte det inte på något sätt för elbilarna. Samtidigt försämrades också förutsättningarna för den som köper en tjänstebil att få ett nedsatt förmånsvärde med nästan 40 procent.
Ministern glömmer också i sitt svar etanolbilar och gasbilar. De fanns inte med över huvud taget. Det kanske var medvetet - vad vet jag.
Låt mig återkomma till min fråga, som den faktiskt var ställd. Hur tror ministern att regeringens förändringar och till och med försämringar för den som vill köpa en miljöbil kommer att påverka miljöbilsförsäljningen tills vi har andra styrmedel på plats? Det gäller inte vad det blir framöver utan hur detta påverkar i förhållande till de regler som vi hade innan. Blir det förbättringar eller försämringar med regeringens budgetpolitik?
Anf. 12 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman! Jag delar ledamoten Rickard Nordins syn på att andelen av nybilsförsäljningen som utgörs av laddhybrider, elbilar, biogasbilar och etanolbilar, helt enkelt bilar som kan gå på förnybara bränslen eller el till 100 procent, är bekymmersamt låg - 6,6 procent 2015.
Men jag är något mer hoppfull och tycker att man har en felaktig bild när man tycker att detta är det stora bekymret, sett till varifrån man kommer. År 2013 var nämligen denna siffra 3,4 procent. Den har alltså fördubblats på två år. Varför har andelen fördubblats på två år, och vad har lett fram till det? Det handlar om styrmedel. Alliansregeringen införde en supermiljöbilspremie. Det har skett till exempel en nedsättning av förmånsvärdet. Det har även varit annat i omgivningen som har gjort det lättare att ha biogas- eller elbil i Sverige, eftersom tillgången på el och biogas har ökat.
Vad gör regeringen? Regeringen stärker, förlänger och breddar dessa stöd, så att fler kan få tillgång till dem. Elbilsköparna ska bli fler. Då måste vi göra plats för dem. Därför mångdubblar vi stödet under 2015 och 2016 till supermiljöbilspremien, så att inte osäkerhet och köer uppstår. Vad vi gör är att miljödifferentiera premien. När tekniken har gått längre och vi ser att prisbilden ser så olika ut mellan de rena elbilarna och laddhybriderna och vi dessutom ser att utsläppen skiljer sig åt ganska markant - de rena elbilarna är mycket renare - är det rimligt att man differentierar premien.
Herr talman! Regeringen stärker, förlänger och breddar alltså just de stöd som har lett fram till att vi åtminstone har fått en fördubbling av den lilla andel av nybilsförsäljningen som nu utgörs av bilar som går på förnybara bränslen eller är laddhybrider eller elbilar. Jag är därför förvissad om att det är den vägen som vi ska fortsätta.
Det som jag är mer bekymrad över är oppositionens svar på detta. Läser man oppositionens budgetar ser man att Centerpartiet stöder regeringens förslag när det gäller supermiljöbilspremien och förmånsvärdet, vilket är glädjande. Men Alliansen är extremt splittrad.
Rickard Nordins kollegor i Liberalerna slopar hela supermiljöbilspremien över en natt. Vi skulle inte ens ha haft den i dag. Det skulle ha blivit 40 000 kronor dyrare att köpa en elbil i januari i år än vad det var i december förra året. Moderaterna går helt emot en differentiering i fråga om miljöprestandan i supermiljöbilspremien. Dessutom, vilket jag faktiskt är mest bekymrad över, anser man inte att dessa stödinsatser för att vi ska producera mer biogas i landet och få ut den till mackar och tankställen och bygga fler laddstationer i hela landet, så att det blir möjligt att åka bil på ren el i hela landet, förtjänar ett stöd och en samordning av staten. Det är detta vi gör. Vi har samordnat dessa insatser på Energimyndigheten, vi har gått ut med stöd till kommunerna för laddstolpar och det byggs nu laddinfrastruktur i hela Sverige. Men det säger allianspartierna, med Centern i spetsen, nej till. Jag undrar varför ni gör det.
Anf. 13 Rickard Nordin (C)
Herr talman! Nu är det Centerpartiet som jag representerar. Vad Liberalerna gör i sin budget får faktiskt stå för dem.
Det är bra att ministern delar vår uppfattning att antalet miljöbilar ska öka och att det är en bekymmersam situation att de är så få. Ministern säger att antalet har fördubblats sedan 2013. Men vi har haft en alliansbudget som har gällt fram till den 1 januari 2016. Det är alltså Alliansens budget som har gällt med de stöd som ministern talar om.
Ministern säger att elbilarna är mycket bättre än en hel del av de andra. Men välj att premiera dem då. Det som ministern och regeringen gör är att försämra för andra. Man försämrar för laddhybriderna i stället för att gynna elbilarna extra. Det är det stora problemet. Stödet blir sämre för de bilar som åtminstone är betydligt bättre än bensin- och dieselbilarna.
När det gäller laddstolpar och så vidare har Centerpartiet avsatt pengar för det i sin budget. Jag tycker att ministern ska läsa på budgeten lite bättre. Centerpartiet har nämligen inte alls köpt regeringens förslag när det gäller förmånsvärdet. Vi vill ha ett betydligt högre avdrag än regeringen för dem som köper en tjänstebil. Vi har också andra siffror när det gäller supermiljöbilspremien.
Vad andra partier har valt att göra i sina budgetar får ministern ta med dessa partier. Centerpartiet har betydligt kraftfullare åtgärder än vad regeringen har i sin budget. Det är det som jag står här och svarar för, eftersom jag representerar Centerpartiet.
Det vore lite intressant att höra från ministern hur regeringen och ministern ser på begreppet fossiloberoende fordonsflotta. Vart ska vi nå med de åtgärder som vidtas? Vad betyder fossiloberoende för ministern? Vilket årtal är det som gäller? Kan ministern konkretisera det?
Ministern sa i förrgår att vi har nått upp till våra miljömål till 2020 bland annat för transportsektorn. Kommer regeringen att ha några nya mål på vägen? Det tycker jag är angeläget. Det vore intressant att veta vart regeringen egentligen vill. Jag vill gärna ha ett konkret svar med procentsiffror och årtal, så att vi inte bara talar om visioner och vart man ska någonstans någon gång i framtiden.
Anf. 14 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman! Jag tackar för inspelen. Jag upprepar det som jag sa i svaret om bedömningarna av branschen. Vi kan stå här och ha olika skräckscenarier och säga att de åtgärder i budgeten som vi beslutar om här i kammaren inte kommer att ha någon effekt för att stärka det som vi båda faktiskt vill, det vill säga att de bilar som är miljöbäst också ska gynnas. När någon ska köpa en ny bil ska allt fler välja en bil som kan gå på helt förnybara bränslen eller el.
Branschen, Bil Sweden i detta fall, bedömer att försäljningen kommer att öka - uppemot 14 000 laddhybrider och elbilar. Det är bland annat tack vare de stöd som vi har fattat beslut om här i riksdagen.
Vad är målet? Regeringen har ett mycket tuffare mål totalt sett än vad Sverige har haft tidigare. Det är för att vi ser att klimatfrågan är än angelägnare. Vi ser att det är en viktig ansvarsfråga för att vi ska kunna se våra barn i ögonen i framtiden. Men vi ser också att det för Sverige är en otrolig möjlighet. Vi kan premiera lösningar som vi kan sprida i Sverige.
Jag är glad att Centerpartiet stöder till exempel regeringens förslag i budgeten om en elbusspremie. Det är en av lösningarna, där man genom att investera klimatsmart i Sverige också kan sprida lösningar. Men jag tror också att vi måste underlätta för allt fler i Sverige att gå den fossilfria vägen när det gäller transporter.
Därför har vi följt upp den rapport om en fossilfri fordonsflotta som kom under förra mandatperioden. Alla åtgärderna framgår tydligt på regeringens hemsida. Jag tror att det är närmare 20 åtgärder. Jag ska inte stå här och räkna upp dem. Men det handlar bland annat om att vi faktiskt tar bort skatt på biodrivmedel som alliansregeringen införde när det gällde låginblandningen i förnybara bränslen. Där tar vi bort skattetaket. Vi tar alltså bort en skatt på förnybart som alliansregeringen hade infört. Vi säkerställer samordningen kring en laddinfrastruktur. Vi ser också till att vi får igång biogasproduktionen fortsättningsvis, vilken drogs ned när man tog bort de tidigare investeringsstöden från den sektorn.
Jag välkomnar debatten om hur vi ska precisera målet om den fossilfria transportsektorn. Det pågår diskussioner, och den här regeringen står bakom samma visioner och ambitioner som antogs här i riksdagen under den förra regeringens tid. Man kan tycka att de var svajiga. Men det är i så fall någonting som får stå för oss alla. Jag hoppas också att inte minst den diskussion som nu förs i Miljömålsberedningen om klimatmål kan hjälpa oss att se när i tiden olika sektorer kan nå fram till målet att vara fossilfria. Jag tror att det är viktigt för Sverige. Det är viktigt för innovationskraften, för vårt ansvar i klimatfrågan men inte minst för att goda idéer kan spridas. De behöver spridas när klimatfrågan är så allvarlig som den är.
Anf. 15 Rickard Nordin (C)
Herr talman! Jag är nyfiken på regeringens bedömning av sina åtgärder. Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av de åtgärder som de vidtar och de förändringar som de gör av styrmedel? Det är det som jag vill veta. Har regeringen gjort någon konsekvensanalys, och i så fall vad säger den? Det är mycket mer ointressant vad branschen säger kommer att bli resultatet, eftersom de inte har gjort något referensscenario. Jag vill veta vad regeringen har tänkt sig. Har regeringen gjort någon konsekvensanalys av de försämringar när det gäller miljöbilar som man har gjort? Finns det någon typ av sådana konsekvensanalyser? Jag tycker att det vore ganska rimligt att göra det.
Även jag sitter i Miljömålsberedningen. Det är jättebra att ministern hoppas och tror att vi kommer att komma fram till bra saker. Det tror jag också.
Men jag är fortfarande lite nyfiken på vad som är regeringens mål. Vi i Centerpartiet har varit tydliga. Vi vill ha 80 procents minskning av utsläppen från transportsektorn till 2030. Vi tycker att man till 2020 borde sätta ett nytt delmål. När det gäller det delmål på 10 procent som vi har sa ministern själv i tisdags att vi har uppnått det för länge sedan. Då tycker jag att det är ganska lämpligt att sätta ett nytt mål. Det måste ändå vara regeringens uppgift att göra det. Vi från Centerpartiet tycker att 30 procent är ett rimligt mål att börja med för att också ha någonting att sikta vidare på.
Men vad vill regeringen i fråga om det? Har regeringen några förslag, eller litar man bara på att Miljömålsberedningen ska komma och leverera dem? Har man inte några egna tankar från regeringens sida om vilka mål man behöver för transportsektorn?
Jag vill gärna höra ministern säga om regeringen har mål för transportsektorn. Kan målen kommuniceras med årtal och procentsatser? Gjordes någon konsekvensanalys av försämringarna som har skett på miljöbilssidan innan förslagen lades fram för riksdagen i budgeten?
Anf. 16 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman! Tack för debatten! Vi kommer säkert att återvända till ämnet.
Vi redogjorde för konsekvensanalysen. Vi kan se vad som har lett fram till dubbleringen av elbilarna och nybilsförsäljningen av bilmodellerna som drivs av förnybar energi. Vi kan se hur incitamenten kan förstärkas, breddas och förlängas. Vi gör så. Bedömningen är att försäljningen ska öka. Det är också branschorganisationernas bedömning.
Dessutom är det viktigt att lägga till ökad produktion av biogas i landet och ökad laddinfrastruktur. Om det ska bli gjort i hela landet måste detta samordnas. Det sker genom en nationell samordning på Energimyndigheten. Det finns stöd för utbyggnad i hela landet.
Vi ska följa upp och leverera. Det producerades mängder av förslag under den förra regeringen. Det var lätt för politiker att säga att de tycker så här och så här. Men om man ska leverera förslagen måste uppgiften göras.
Därför uppmanar jag ledamoten att gå in på regeringens hemsida och se hur regeringen följer upp förslagen om en fossilfri fordonsflotta. Vi bockar av förslag efter förslag och genomför sådant som vi kan vara stolta över - en fossiloberoende fordonsflotta.
Projektet att göra Sverige oberoende av fossilt kol och fossil olja kan vara nåbart. Det är regeringens mål. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Jag hoppas att vi kan jobba tillsammans med detta.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.