Månggifte

Interpellation 2015/16:615 av Jessika Roswall (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-04-29
Överlämnad
2016-05-02
Anmäld
2016-05-10
Sista svarsdatum
2016-05-23
Svarsdatum
2016-06-14
Besvarad
2016-06-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I dag finns nästan 300 registrerade fall av bigami eller polygami i Sverige.  Det beror på att svensk lag tillåter månggifte om äktenskapet ingåtts i ett land där det är lagligt och de inblandade sedan flyttar hit. Enligt svensk rätt ska utländska äktenskap erkännas om de är giltiga enligt lagen i det land de ingåtts. Undantaget till detta är om effekten av erkännandet går emot svensk så kallad ordre public. Svensk doktrin utgår dock från inställningen att erkännande av utländska polygama äktenskap inte är i strid mot svensk ordre public. Utgångspunkten för doktrin och förarbeten är i stället att båda äktenskapen gäller då båda har ingåtts juridiskt giltigt i hemlandet. Lagstiftningen behöver anpassas och moderniseras.

Svensk äktenskapslagstiftning har moderniserats. Samkönade pars rätt att gifta sig har inneburit att människor behandlas lika inför lagen oavsett sexualitet och vem man vill leva med. Samkönade pars rätt att gifta sig handlar om frihet, kärlek och individualism. Rätten till samkönade äktenskap ändrar inte äktenskapet i sig, utan vilka som har rätt att ingå det.

Med polygama äktenskap är det annorlunda. Acceptans av månggifte riskerar att medföra en svåröverblickbar och radikal förändring av äktenskapet som institution. I synnerhet finns det risk för att mycket starkt konservativa och religiösa krafter gynnas av att deras patriarkala relationskonstellationer vinner legitimitet och ökar i utbredning. Det argumentet har förts fram exempelvis av feminister med rötter i länder där månggifte är tillåtet. Det är en viktig synpunkt att lyssna till. Kvinnor ska inte riskera att mer eller mindre tvingas in i ett äktenskap med en man med flera andra fruar. 

Det är naturligtvis inte någon slump att det inte är möjligt att gifta sig med flera personer samtidigt i något liberalt demokratiskt land, utan månggifte existerar i länder där kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade. I ett internationellt perspektiv är utmaningen därför snarast att arbeta för mer frihet för kvinnor bland annat genom att ifrågasätta månggifte som institution. Sverige bör vara tydligt när det gäller värderingar om jämställdhet. 

Utöver att vi behöver vara tydliga med våra moderna och jämställda värderingar, behöver lagstiftningen vara tydlig och rimlig utifrån exempelvis barnvårdnad och bodelning. 

Med anledning av ovanstående blir min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:

Avser justitie- och migrationsministern att vidta några åtgärder för att hindra månggifte i Sverige?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:615, Månggifte

Interpellationsdebatt 2015/16:615

Webb-tv: Månggifte

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 25 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jessika Roswall har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att hindra månggifte i Sverige.

Låt mig börja med att klargöra att det inte är tillåtet att ingå äktenskap i Sverige om man redan är gift. Det är till och med straffbart. Som Jessika Roswall påpekar är det däremot tillåtet i en del andra länder. Detta är inte ett förhållande som vi kan ändra genom svensk lagstiftning.

Det främsta syftet med den internationella privaträtten är att, med ett visst inslag av diplomati, förhålla sig till att varje land har sin egen lagstiftning. Huvudregeln i svensk internationell privaträtt är därför att ett utländskt äktenskap erkänns här om det är giltigt i det land där det ingicks.

Möjligen tecknar Jessika Roswall i övrigt en alltför förenklad bild av rättsläget. Det finns trots allt regler som begränsar utrymmet att erkänna utländska polygamiska äktenskap. Dessa regler innebär att en person med anknytning till Sverige inte kan ingå månggifte i ett annat land och sedan få det erkänt i Sverige.

I övriga fall har myndigheterna möjlighet att vägra att erkänna äktenskapet om det anses uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen. Detta kallas ordre public.

Det är inte alls säkert att svenska domstolar skulle anse att ett polygamt äktenskap är förenligt med grunderna för vår rättsordning. Det är dock upp till myndigheterna att pröva om ett utländskt äktenskap ska erkännas när det visar sig att den ena maken redan är gift, och det är upp till domstolarna att skapa vägledande avgöranden i frågan.

Jag följer utvecklingen och kommer att agera om det skulle visa sig nödvändigt.


Anf. 26 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Den internationella privat- och processrätten har diskuterats mycket de senaste åren. Det beror delvis på vårt medlemskap i EU och delvis på den internationalisering vi ser. Människor bildar såklart familj över gränser, och detta finns det all anledning att återkomma till. Jag vet att justitieministern nyligen var på ett rådsmöte för att diskutera just privaträttsliga regler inom familjerätten.

Men det vi diskuterar i dag är det omvända: en privaträttslig regel som är tillåten i vissa andra länder men inte i Sverige och som är helt främmande för vår rättsordning, nämligen polygama äktenskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svensk rätt behandlar vi sedan mer än hundra år makar i ett äktenskap lika. Lika länge har inte två makar av samma kön haft samma rättigheter, men i dag är det självklart. Det är en del av vår svenska rättsuppfattning och en grundläggande rättighet att vardera maken tillförsäkras lika rätt och samma skyddsregler. Därtill har vi en grundlag som slår fast människors lika värde och att det ska råda jämställdhet mellan könen.

I de polygama äktenskap vi här talar om är det företrädesvis en man som är gift med flera fruar. Detta är tillåtet i flera länder, och dessa länder är ofta patriarkala. Polygami förknippas ofta med kvinnoförtryck. Dessa äktenskap bygger inte, som i Sverige, på jämställdhet mellan makarna.

För ett antal månader sedan besökte civilutskottet Skatteverket. En av frågorna vi tog upp var registreringen av polygama äktenskap, vilket sker av myndigheten.

Det är mycket riktigt så som justitieministern säger i sitt svar att det inte tillåtet i Sverige att ingå äktenskap om man redan är gift. Det påstår jag inte heller i min interpellation, men de facto finns det närmare 300 polygama äktenskap registrerade hos Skatteverket. Även om myndigheten kan vägra registrering görs det ändå.

Detta får konsekvenser för många delar av familjerätten. Det första man tänker på är arvsrätten. Vad händer exempelvis om mannen med tre fruar avlider? Är samtliga fruar dödsbodelägare? Om den avlidne har barn med de olika fruarna, hur ska barnen bedömas? Är de särkullbarn?

Justitieministern menar i sitt svar att jag förenklar bilden av rättsläget. Det var absolut inte min avsikt, utan jag ville snarare lyfta upp frågan om att polygama äktenskap enligt mitt förmenande bekräftar ett fortsatt förtryck och är något som vi inte ska legalisera. Jag ville också lyfta upp de civilrättsliga konsekvenserna som detta får.

Ordre public, som justitieministern tog upp, betyder att svensk domstol kan avstå från att tillämpa utländsk rättsordning om det uppenbart strider mot svensk rättsordning. Justitieministern säger att han inte är säker på om svenska domstolar skulle anse polygama äktenskap förenliga med vår rättsordning.

Min uppfattning är att de inte är det. De strider mot såväl grundlagen som ordre public. Men som jag nyss sa och som jag skrev i interpellationen är det ett problem när en myndighet i Sverige registrerar äktenskapen. Det får konsekvenser och är otillfredsställande.

Jag tror inte att dessa situationer kommer att minska med den omvärld vi nu ser. Jag anser att politiken måste vara tydlig med att polygama äktenskap inte godkänns.

Justitieministerns vänta-och-se-svar är inte tillräckligt. Vad anser justitieministern om att det är ovisst för de kvinnor som lever i polygama äktenskap vad som händer om maken dör? Vilka rättigheter har de? Hur ska barnen behandlas? Ska de behandlas lika eller inte?


Anf. 27 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Jag lät riksdagens utredningstjänst, RUT, göra en utredning om månggifte och polygama förhållanden, och jag fick den i min hand den 14 mars i år. Den har ganska nya siffror, vill jag påstå. Man pratar om att det är 300 stycken, men det är ju 300 äktenskap. Det är betydligt fler personer som är involverade i dessa äktenskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt RUT-utredningen, som nu blir offentlig och som man därmed säkert kan begära ut, finns det 292 registrerade. Men då är det framför allt antalet män som är registrerat, eftersom det i huvudsak är män som är gifta med flera kvinnor. Eftersom kvinnorna bara är gifta med en man registreras de inte på samma sätt.

Det totala antalet personer som det rör sig om när man räknar ut det är strax över 700 vuxna. Till detta ska läggas de eventuella barn som finns i äktenskapen. Om man räknar med att varje kvinna har genomsnittligt antal födda barn under livstiden, vilket är två stycken, pratar vi om åtminstone 1 000 barn. Det är alltså flera tusen personer i Sverige som berörs av dessa polygama förhållanden. Jag tycker därför inte att man ska förringa och säga att detta är ett litet problem.

Jessika Roswall nämner att det är helt främmande för vår rättsordning och tycker att ett vänta-och-se-svar inte är tillräckligt. Då finner jag det lite märkligt att Moderaterna själva väntade och såg i åtta år utan att göra något över huvud taget. Åtminstone gjorde de ingenting för att göra den lilla lagändring som innebär att man helt enkelt förbjuder registrering av månggifte och polygama förhållanden helt i Sverige, vilket vore rimligast.

Så sent som den 21 maj 2015 skrev tre moderater på SVT Opinion under rubriken "Självklar rättighet med antalsneutrala äktenskap": "Staten och politiker kan inte avgöra vilka som man blir kär i och bör heller inte avgöra hur många man vill gifta sig med." Det är skönt att se att Moderaterna nu har ändrat uppfattning.

Senare i debattartikeln skriver de: "Sverige erkänner redan idag polygama äktenskap när människor som flyttar till Sverige tidigare gift sig i ett annat land. Men man tillåter inte att folk gifter sig med mer än en person innanför landets gränser. Detta är en inkonsekvens som bör rättas till." Den delen av artikeln kan jag hålla med Moderaterna om. Jag tycker att den bör rättas till så att det inte är möjligt att vara gift med fler än en person i Sverige.

Det finns flera andra exempel där Moderaterna har uttalat sig för månggifte. Moderata Ungdomsförbundet i Skåne vill tillåta månggifte, vilket de fastslog och gick ut med i SVT den 23 februari 2015.

Samtidigt som jag frågar regeringen om de tänker göra den lilla lagändringen att helt enkelt förbjuda månggifte vill jag fråga Moderaterna om de verkligen avser att agera för en sådan ändring. Vi sverigedemokrater skulle utan vidare ställa oss bakom ett sådant förslag, men vi har inte sett något i utskottet. Vi har inte sett några sådana förslag över huvud taget från Moderaterna. Än så länge har det uteslutande varit munväder.


Anf. 28 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Utgångspunkten är, som vi alla vet, att det är förbjudet att ingå äktenskap med fler än en person - det som man kallar för polygami. Det är till och med straffbart och kan ge böter eller upp till två års fängelse. Det finns inga som helst planer hos regeringen på att ändra detta i något avseende. Jag vet att det förs en diskussion på många håll, men det finns inga planer på att göra någon ändring i den delen.

Samtidigt vet vi att det förekommer i andra länder och traditioner, företrädesvis i muslimska länder, men det finns också i kristen tradition, hos mormonerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som Jessika Roswall berörde är rättsläget oklart i de fall där man inte har någon anknytning till Sverige. När det gäller de fall som Jessika Roswall hänvisade till, alltså de fall som Skatteverket ska ha registrerat och som ska uppgå till nästan 300, ser man vid en djupare analys att personerna i de allra flesta fall är att betrakta som falska bigamister.

Det kan röra sig om fall där man har varit gift tidigare men där man inte kan visa att äktenskapet är upplöst eller att ens före detta make är avliden. Då är man fortfarande registrerad. För detta talar det faktum att 64 av de 292 är kvinnor. Det skulle alltså röra sig om kvinnor som har två eller tre makar, eller hur många det nu handlar om. Många av de registrerade fallen gäller detta. Såvitt jag vet är polyandri inte tillåtet i något land, så i de allra flesta fall rör det sig om denna typ av fall.

En sådan registrering som Skatteverket gör är inte ett erkännande utan en administrativ åtgärd. Enligt den information jag har inhämtat har ingen domstol i Sverige hittills erkänt polygami i den meningen att man till exempel har beslutat om ett arv eller en bodelning när det rör sig om flera olika makar. Det kan man kanske tycka är underligt, eftersom det trots allt kan röra sig om situationer som man egentligen borde ha stött på för länge sedan. Men hittills har, såvitt jag vet, denna fråga aldrig prövats av en svensk domstol.

I så fall kommer den att prövas mot frågan om ordre public, det vill säga om detta är förenligt med svensk rättsordning. Om en domstol kommer fram till att det är det vet vi inte; den kan lika gärna komma fram till motsatsen. Då får vi naturligtvis vara beredda att agera, men i avvaktan på det skulle jag vilja att vi ber Skatteverket att analysera siffrorna och uppgifterna mer noggrant för att se vad det rör sig om för fall. En sådan studie förbereder vi på departementet.


Anf. 29 Jessika Roswall (M)

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Jag kan säga till Mikael Eskilandersson på en gång att enligt min uppfattning, som jag har både sagt och skrivit, strider detta mot ordre public, och det ska inte tillåtas i Sverige. Sedan kan man diskutera detta.

Även om myndigheten inte erkänner det har vi uppenbarligen ett antal registrerade äktenskap där vi inte vet vad som kommer att ske. Jag menar att ordre public är något som vi har i vårt rättssystem. Alla rättsstater har det, och det tycker jag är rimligt. Det är till för de situationer där det finns en konflikt eller en lucka i lagen som domstolen behöver täppa till.

I det här fallet har vi en situation med ett antal ärenden registrerade. Man kan tycka att det är konstigt att detta inte har prövats ännu, men det kommer förmodligen att prövas någon gång. Därför kan jag tycka att just denna fråga kanske inte ska lösas av domstolen utan av lagstiftaren. Det finns många demokratiska skäl till detta.

Med detta tackar jag för debatten. Jag har inte för avsikt att kliva upp i talarstolen igen. Jag vill inte på något vis förenkla eller förringa utan snarare lyfta upp en fråga och ett problem som vi ser, för det får konsekvenser för den civilrättsliga lagstiftningen eller för praxis inom civilrätten som får betydande inflytande på många människor framöver.


Anf. 30 Mikael Eskilandersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är tråkigt att Jessika Roswall väljer att inte gå upp i talarstolen igen eftersom jag då inte kommer att få svar på frågan om Moderaterna tänker agera för att förbjuda registrering av månggifte.

Vad gäller falska bigamister vill jag säga till Morgan Johansson att vi har 64 fall av kvinnor registrerade men att det inte finns någon anledning att tro att det finns fler falskregistrerade män än kvinnor. I så fall skulle vi fortfarande, om vi drar av 64, ha 230 män som faktiskt är bigamister.

Vi vet att det finns bigamister i Sverige och att det finns män som är gifta med flera fruar. Detta finns i diverse dokumentärer, inslag på radio och intervjuer med personer som har levt i förhållanden där man har varit gift med flera personer.

Det finns dessutom en typ av bigamister som inte registreras hos Skatteverket, och det är de som helt enkelt gifter sig med flera i Sverige och vet om att det är olagligt att registrera det och därför struntar i att göra det. Jag vet att det i dag finns ett par jurister, tror jag att det var, som jobbar med att titta närmare på hur många det kan finnas.

Det är inte riktigt sant heller att de här siffrorna stämmer. Men jag ser fram emot att man tar i med hårdhandskarna och lyfter upp problemet och i alla fall försöker få ett grepp om hur många som finns, för i dag verkar läget något oklart.


Anf. 31 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Låt det aldrig råda något tvivel om att polygami och bigami är förbjudet. Det är till och med straffbart. Vi har inga som helst planer på att ändra på det regelverket, utan det ska vi hålla på.

När det gäller äktenskap som har ingåtts utomlands av människor som inte har någon anknytning till Sverige är frågan ännu inte ställd på sin spets av en domstol när det gäller huruvida det här är förenligt med grundläggande svensk rättsordning. Skulle det göras och bli ett utfall som vi måste agera på får vi i så fall göra det.

Jag tycker inte att man ska spekulera i siffrorna, men vad jag menar när jag pekar på siffrorna, Mikael Eskilandersson, är just att en stor mängd av de här registreringarna förmodligen är knutna till situationer där man inte har kunnat visa att ens före detta make är avliden eller ett papper där det formellt framgår att man har genomgått skilsmässa, och därför står registreringen kvar. Men det får ingen rättslig verkan förrän dess att en domstol prövar frågan, och det har hittills aldrig skett. Vi får som sagt vara beredda att agera om det läget uppstår.

Så länge tycker jag att vi ska se till att Skatteverket kan gräva lite mer i siffrorna för att se vad som egentligen finns i grunden för detta, och det är ett sådant uppdrag som jag menar att vi ska ge.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.