Kost- och näringsfrågor i vård och omsorg

Interpellation 2010/11:370 av Olsen, Laila (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-05-12
Anmäld
2011-05-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2011-05-17
Sista svarsdatum
2011-06-03
Besvarad
2011-06-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 maj

Interpellation

2010/11:370 Kost- och näringsfrågor i vård och omsorg

av Laila Olsen (S)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

Mat är en del av den medicinska vården och alla måltider under dygnet är lika viktiga.

Cirka en tredjedel av de äldre i särskilt boende och ordinärt boende är undernärda i dag. Siffrorna är i stort sett likadana i dag som för ett tiotal år sedan. Och det ser likadant ut i hela landet.

Detta pågår trots att stimulansmedel utgår till kommuner och landsting sedan 2006 i syfte att utveckla samarbetet mellan huvudmännen, stärka tryggheten och ge de äldre en bättre vardag inom äldreomsorgen.

Det är samhällsekonomiskt gynnsamt att ha en helhetssyn på omsorgen av äldre. Klinisk nutrition är ett etablerat forskningsområde. Expertrådet för sjukhuskostens samordning (ESS) slår i sina riktlinjer fast att maten är en del av den medicinska vården.

Kostnaderna vid sjukhusvistelse där undernäring är en av diagnoserna är stora i dag och om man arbetar utifrån ett förebyggande synsätt där maten är en del av den medicinska behandlingen både i särskilt och i ordinärt boende så minskar kostnaderna för sjukhusvistelsen (SKL:s studie av multisjuka äldre, mars 2011).

Genom att lägga in matkostnaderna i maxtaxan stärks matens betydelse i det förebyggande arbetet.

Min fråga till statsrådet Maria Larsson är:

Avser statsrådet att ta initiativ till en utredning om att låta matkostnader ingå i maxtaxan för äldre?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:370, Kost- och näringsfrågor i vård och omsorg

Interpellationsdebatt 2010/11:370

Webb-tv: Kost- och näringsfrågor i vård och omsorg

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Laila Olsen har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en utredning om att låta matkostnaderna ingå i maxtaxan för äldre. För mig är det av stor betydelse att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Kost och näring för äldre är en mycket viktig fråga. Mat och måltid är en av dagens allra viktigaste aktiviteter och en naturlig källa till välbefinnande. Jag välkomnar därför den här debatten. Garantipension och bostadstillägg ger ett ekonomiskt grundskydd så att alla äldre ska kunna klara sina vanliga hushållsutgifter. Maxtaxan skyddar, både genom förbehållsbeloppet och högkostnadsskyddet, äldre från stora utgifter för hemtjänst. I förbehållsbeloppet ryms skäliga kostnader för livsmedel. Förbehållsbeloppet ska bestämmas individuellt och ta hänsyn till stadigvarande merkostnader som den enskilde kan ha. Genom regeringens stimulansbidrag till äldreomsorgen har mat och måltid fått en förstärkt uppmärksamhet i det lokala utvecklingsarbetet. I 187 kommuner och 14 landsting har stimulansmedel under 2007-2009 framför allt använts till att utveckla kommunernas kompetens när det gäller kost och nutrition genom rekrytering av dietister och genom att införa individuella kostprogram för att förhindra undernäring, utbilda vård- och omsorgspersonal om kost och nutrition och utveckla restaurangmiljön på särskilda boenden. Innan stimulansmedlen infördes saknade nästan alla kommuner en dietist med inriktning mot äldre. Nu finns det dietist i fler än 100 kommuner och ett kostombud i 163 kommuner. Dietisterna har framför allt arbetat med att utveckla kostplaner och handböcker och genomföra utbildningar och införa individuella kostprogram för personer som är eller riskerar att bli undernärda. Huvudmännen uppger att attityden till kost och nutrition har förändrats positivt med stöd av stimulansmedlen. Kostombuden stöder arbetet med att göra kosten till en viktig del i omvårdnaden. Regeringen gav 2010 Livsmedelsverket i uppdrag att i samarbete med berörda organisationer och myndigheter ta fram och utveckla material riktat bland annat till personal inom äldreomsorg. Råd om bra mat i äldreomsorgen bygger på ett vetenskapligt underlag och har publicerats i början av 2011. Råden riktar sig till olika målgrupper som beslutsfattare, biståndshandläggare och chefer, kost- och kökschefer samt omsorgspersonal. Under 2009 och 2010 genomfördes en serie konferenser - Måltidsresan - med syfte att inspirera till mer matglädje och njutning i äldreomsorgen i Halmstad, Östersund och Karlstad. Måltidsresan avslutades på Äldreriksdagen som genomfördes i april 2010 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Måltidsresan var ett arrangemang i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Socialdepartementet, PRO och SPF. Den studie om multisjuklighet som Sveriges Kommuner och Landsting har genomfört i 26 kommuner har finansierats av regeringen. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre innebär att 3,75 miljarder kronor satsas under åren 2011-2014. Regeringen vill genom satsningen bidra till att kommunernas och landstingens verksamheter i form av hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård samverkar bättre kring omsorgen och vården av de äldre. Nya sätt att samla insatser för ett bättre omhändertagande behöver utvecklas. Nya och intressanta sätt att arbeta finns redan på flera håll i kommuner och landsting, men mer behöver göras. Satsningen leds av regeringens äldresamordnare. Kommunerna har olika system för hur man ordnar mathållningen för äldre. En del kommuner erbjuder måltidsservice där pensionärerna dels betalar för livsmedelskostnaden, dels för tillagningskostnaderna som en del av hemtjänst inom ramen för maxtaxan. I andra kommuner erbjuds pensionärerna måltidsservice där de får betala ett pris som kommunen sätter med ledning av bestämmelserna om självkostnad enligt kommunallagen. En del av dessa kommuner använder också möjligheten att minska avgiften för maten för den som har låg inkomst. En person är dock inte tvingad att anta kommunens erbjudande om matservice om man till exempel tycker att det blir för dyrt. Man har enligt socialtjänstlagen rätt att ansöka om hjälp med inköp av livsmedel och hjälp med tillredning av måltider. Beroende på vilken kommun man bor i kan kostnaderna för mathållningen variera mellan ca 1 500 kronor per månad och närmare 4 000 kronor per månad. Stora prisskillnader som utifrån sett förefaller svåra att motivera kan ge grogrund för missnöje. Kommunerna har ansvaret för äldreomsorgen och då också för hur man ordnar kring hjälp med mat och måltider till de äldre. Det är således kommunerna som i dialog med invånarna kan redovisa grunderna för sina prioriteringar.

Anf. 2 Laila Olsen (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret på min interpellation. Jag vet att statsrådet Maria Larsson arbetat mycket med dessa frågor. Jag vet också att de sätts högt på dagordningen. Så ska det vara, och så långt är vi överens, men det ändrar inte förhållandena. I dag är fortfarande en tredjedel av de äldre i särskilt och ordinärt boende undernärda. Siffrorna är i dag i stort sett likadana som för ett tiotal år sedan, och det ser likadant ut i hela landet trots att stimulansmedel på 5 miljarder kronor, 5 000 miljoner kronor, har delats ut till kommuner och landsting sedan ett tiotal år tillbaka för att förbättra situationen. Ibland måste man ta nya grepp i stället för att lappa och laga i det befintliga systemet. Kostnaderna för sjukhusvistelser där undernäring är en av diagnoserna är stora i dag. Sveriges främsta forskare inom geriatrik och nutrition är i dag överens om att det saknas ett helhetsperspektiv i vården av och omsorgen om multisjuka äldre. Man efterlyser en samlad vård utifrån den enskildes behov. Vi behöver lokala och regionala äldrevårdscentraler med kompetens om både de äldres sjukdomar och kostfrågorna. Samverkan är inte nog. Vi behöver en gemensam punkt där man kan identifiera, bemöta och planera de insatser som behövs för de äldre och återkommande följa upp hur behandlingen fungerar. Hur vi tar hand om äldre människor är en viktig framtidsfråga. Jag har i dag frågat äldreminister Maria Larsson om hon tänker ta initiativ till en utredning om att låta matkostnaderna ingå i maxtaxan för äldre. Varför det? Jo, det finns ett gammalt talesätt: Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen. Jag vill hävda att det är samhällsekonomiskt gynnsamt att ha en helhetssyn på omsorgen om äldre. Klinisk nutrition är ett etablerat forskningsområde. Vi vet att matbehandling fungerar. När det gäller andra grupper i samhället, till exempel barn i barnomsorgen, ingår måltiderna i maxtaxan. Skattefinansierade måltider i skolan är en självklarhet. Vi vet att utan tillräckligt med näring fungerar inte inlärningen hos barn på ett optimalt sätt. Fru talman! Vi borde tänka likadant i äldreomsorgen. Vi vet att kroppen behöver extra näring vid en läkningsprocess. Medicinförgiftningar hos äldre är ett stort problem i dag. Förklaringen är ofta att medicinen ordineras och äts utan att kopplas till en ordentlig kosthållning. Utan mat som forslar runt medicinen i kroppen hjälper inte medicinen på rätt sätt. Den psykiska ohälsan hos äldre ökar också, och även förvirringstillstånd kan kopplas till undernäring. Mat är en del av den medicinska vården. Jag är övertygad om att kostnaderna i den regionala sjukvården minskar i större omfattning än vad kostnaderna för det förebyggande arbetet ökar om vi lägger in kostnaderna för maten i maxtaxan. Det viktigaste är dock att det mänskliga lidandet minskar. Jag vill nu ställa en fråga till Maria Larsson. Varför har vi skattefinansierad mat i barnomsorgen och skolan men inte i äldreomsorgen?

Anf. 3 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Att kosten, måltiden och ett gott näringsintag har stor betydelsen för hälsan hos våra äldre är vi alldeles överens om. Det finns många belysande exempel på det runt om i Sverige. Jag fick bland annat en rapport från Kalmar läns landsting. Där erbjöds multisjuka äldre inläggning med helhetssyn och man kunde göra bedömningen att kosten inte fungerade på ett tillfredsställande sätt för en person som kanske hade både bensår, diabetes och hjärtsvikt. När landsting och kommun tog ett samlat grepp kunde de där bensåren som hade funnits i flera år äntligen läka. En helhetssyn på människan är precis det som vi arbetar så mycket med inom äldreomsorgen. Det är därför vi har satt en värdegrund på plats. Den handlar om äldres största möjliga välbefinnande. Vi har också tagit ett antal nya grepp i samband med att vi har genomfört stora äldresatsningar. Det är de största, öronmärkta, ekonomiska satsningarna som kommunerna har fått för att förbättra äldreomsorgen. Alla dietister som har anställts runt om i kommunerna och alla kostombud som har tillkommit är ett resultat av de här stimulanspengarna. Jag är övertygad om att de kommer att göra stor nytta framöver. Utöver det skulle jag vilja peka på en tydlig sak som är ganska färsk och som nu sprids över hela Sverige med en intensitet som överträffar mina förväntningar. Det är betydelsen och vikten av att arbeta med kvalitetsregister. Det har man gjort länge inom hälso- och sjukvården. Nu har vi ett gemensamt kvalitetsregister för att förebygga just undernäring. Det heter Senior alert, och vi ger både kommuner och landsting stimulansmedel för att ansluta sig till detta och börja bygga upp en dokumentation som gör att man får en ökad kunskap utifrån individsynpunkt. Det här är ett mycket viktigt arbete, och jag tror att det också kommer att leda till att vi får en mycket bättre kontroll och ett bättre förebyggande arbete för att undvika undernäring. Jag skulle också vilja peka på ett annat tydligt utvecklingsarbete. Det handlar om vikten av att få till stånd hela vårdkedjor och en helhetssyn på de äldre personer som har det största vårdbehovet, dem som vi ibland kallar multisjuka. De har stundtals ramlat mellan stolarna. Det här är vårt största utvecklingsarbete de kommande åren. Det är något som många har funderat på under år som har passerat, men ingen har riktigt lyckats lösa knuten. 3,75 miljarder är ruskigt mycket pengar, och så mycket pengar har vi för att utveckla det samlade omhändertagandet av våra mest sjuka. Där är kosten, maten, en mycket viktig del, men också måltiden. Människan behöver också ha en härlig upplevelse och inte bara ett näringsintag. Man behöver uppleva glädjen över att inta en måltid tillsammans med andra och få en trevlig pratstund under tiden. Inom ramen för äldreomsorgen har vi två olika typer av måltider eller mat. Den ena är det som serveras på våra äldreboenden. Där ser jag en positiv trend när jag är ute och inviger nya boenden. Det är fler tillagningskök på plats nu där man börjar laga maten nära och tillsammans med de äldre som kan känna dofterna och därmed får en ökad hunger. Det tycker jag är mycket positivt. Jag tror att det är en viktig faktor i socialt hänseende och för att människor ska känna att de hinner bli hungriga av alla dofter redan innan maten är klar. Jag har också varit på äldreboenden där de äldre gör upp matsedeln tillsammans med personalen. Den andra delen, som handlar om matleveranser till hemmet, ska jag be att få återkomma till i mitt nästa inlägg.

Anf. 4 Laila Olsen (S)
Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att jag inte fick något svar på min fråga om varför vi har skattefinansierad mat i barnomsorgen och skolan men inte i äldreomsorgen. Det kanske också kommer i nästa inlägg. I april månad i år ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet Maria Larsson om avgifter för mat i äldreomsorgen. Anledningen till frågan var att det i dag är många kommuner som tar ut en oskälig avgift för maten i äldreomsorgen. Maxtaxan för vården i äldreomsorgen inrättades, precis som Maria Larsson sade, 2002 för att skydda pensionärer mot för höga avgifter. Tyvärr hittade en hel del kommuner kryphål när det gällde avgifter för maten för äldre. Det skiljer i dag 2 500 kronor i månaden mellan olika kommuners avgifter, alltifrån 1 500 kronor som är den matavgift som Socialstyrelsen rekommenderar kommunerna att ta ut upp till, som Maria Larsson sade, 4 000 kronor i månaden. I dag är det också stor skillnad på olika pensionärers levnadsvillkor. Taxe- och avgiftssystemet inom äldreomsorgen är i dag inte rättvist. De pensionärer med låg pension får i vissa kommuner betala höga matavgifter, och som en konsekvens får de leva under existensminimum. Det finns inte tillräckligt med skyddsfaktorer i dagens taxa. Fler och fler kommuner har hittat andra vägar att få in avgifter när maxtaxan begränsar avgifterna för vården, vilket drabbar dem som är svagast i samhället, det vill säga äldre, ofta multisjuka, låginkomsttagare. Statsrådet Maria Larsson svarade i april på min fråga att det kan vara så eftersom kommunerna i dag har rätt att ta ut olika avgifter. Jag tycker att det finns även andra skäl än rättvisa för att lägga in matkostnader i maxtaxan. Trots flera års riktade stimulansåtgärder för att uppvärdera matens betydelse är fortfarande en tredjedel av de äldre i särskilt och ordinärt boende undernärda. Vi vet att kost- och näringsfrågor inom vård och omsorg för äldre har grundläggande betydelse för kvaliteten i hela äldreomsorgen. Kostbehandling är en del av den medicinska vården och regleras av hälso- och sjukvårdslagen. Rätt mat i tillräcklig mängd och måltider rätt fördelade över dygnet är viktigt för multisjuka äldre. Då borde, enligt mitt sätt att se det, maten också ingå i maxtaxan för vården. Med en annan konstruktion på maxtaxan skulle ingen pensionär behöva leva under existensminimum. Fru talman! Man kan uppskatta kostnaderna för undernäring i Sverige till 3 miljarder kronor per år. Det finns i dag inga statistiska beräkningar på detta. I Sveriges Kommuner och Landstings undersökning som publicerades i mars i år har man tittat på vårdkostnader för multisjuka äldre. Där konstaterade man att genom ett förebyggande arbete kan man få ned kostnaderna betydligt samtidigt som livskvaliteten ökar för den enskilde. Tycker inte statsrådet Maria Larsson att det är rimligt att ta ett initiativ för att utreda för- och nackdelar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv om matkostnaderna skulle ingå i maxtaxan?

Anf. 5 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Maxtaxan konstruerades en gång i tiden av Socialdemokraterna. Man valde bort att ha med maten i maxtaxan. Jag har inte sett något sådant förslag från Socialdemokraterna heller. Interpellanten kanske skulle börja med att föra diskussionen inom sitt eget parti. Precis som jag utvecklade i svaret skyddar maxtaxan genom både förbehållsbeloppet, som inkluderar skäliga kostnader för livsmedel, och högkostnadsskyddet. Det finns alltså möjlighet för alla äldre att inom ramen för bestämmelserna rymma utgifter för mat. Det jag däremot håller med interpellanten om och som är viktigt att påtala är att skillnaderna i kostnaderna mellan kommunerna kan se orimligt stora ut. Det är naturligtvis en mycket intressant fråga eftersom kommunerna inte får ta ut mer än det som är självkostnadspris. Då är det viktigt att kommunen kan redovisa sina kostnader. I de kommuner där det är höga kostnader ska man absolut be att få upp redovisningarna på bordet, så att kommunen verkligen håller sig inom ramen för det kommunallagen föreskriver. Jag skulle vilja ser mer av kreativitet när det gäller matleveranser till äldre. I Östersund finns ett flertal utförare som kan leverera mat, och sedan samordnas distributionen. Då kan också äldre välja utifrån olika prisklasser. Där har faktiskt den kommunala maten tappat mycket. Det var tidigare 82 procent som använde maten från kommunen, nu är det nere i 31 procent. Det har funnits andra aktörer som har presterat och levererat mer prisvärd mat, mat med bättre kvalitet eller bättre innehåll som har tilltalat de äldre mer. Jag skulle vilja se mer av den typen av utveckling i fler kommuner så att våra äldre får vad de längtar efter, det som de har som smakminnen från förr och vill ha lite oftare. Själv ska jag önska mig kroppkakor hela livet, och jag hoppas få dem också när jag blir äldre.

Anf. 6 Laila Olsen (S)
Fru talman! Det är sant att maxtaxan inrättades under vår tid. I förarbetena till lagen om maxtaxa framgår att tillagning av mat ska ingå i maxtaxan. Det som har hänt i dag är att kommunerna tillämpar maxtaxan på ett sätt som det inte var meningen från början. Det finns inte i dag någon möjlighet för den enskilde att överklaga om man tycker att det har blivit fel. Det är bra med andra aktörer som levererar mat till de äldre i kommunerna. Den erfarenhet jag har haft av de många små aktörerna är att de inte klarar av att laga mat med annan konsistens, och de klarar inte alltid av att laga energi- och näringsberikad mat på ett bra sätt. Det behöver utvecklas. Fru talman! Som politiker har jag ett uppdrag att lyssna på medborgarna och den samlade expertisen, att analysera och värdera vad jag får till mig för att slutligen föreslå lösningar på olika problem. Jag har gjort min läxa, och jag tror efter att ha tagit till mig av den omfattande forskning som finns tillgänglig i dag att om vi arbetar utifrån ett förebyggande synsätt där maten är en del av den medicinska behandlingen både i särskilt och i ordinärt boende minskar de totala kostnaderna för vård av äldre. Som jag sade innan pekar alla utredningar, alltifrån den omfattande Senior 2005 som publicerades för snart tio år sedan till SKL:s undersökning i år, på att så är fallet. Genom att arbeta på ett mer förebyggande sätt där vi ser på den enskilda människan utifrån en helhetssyn minskar trycket på platser i sjukvården och i särskilt boende, och framför allt ökar livskvaliteten för den äldre. Eftersom maten är en del av den medicinska vården behöver avgifterna också ligga i maxtaxan.

Anf. 7 Maria Larsson (Kd)
Fru talman! Tack för debatten i en angelägen fråga! Maten är central och viktig under alla livets skeden, och det tilltar faktiskt ju äldre vi blir. Det blir mer och mer intressant med mat. Det är viktigt att man får mat man tycker om. Man behöver äta, och man behöver speciellt mycket näringsintag när man har varit sjuk eller har behov av energitätad mat. Erfarenheterna från dem som arbetar med olika aktörer har varit att det tar tid att formulera kvalitetskraven från början, men om man gör det på ett rätt och riktigt sätt får man också stora möjligheter att välja glutenfri kost, laktosfri kost, skonkost, konsistensanpassad kost. Det har växt fram hos de olika aktörerna. Jag efterlyser mer fantasi och mer kreativitet på matområdet till gagn för de äldre. Jag tycker att man ska kräva en öppen redovisning från kommunerna. Man kan överklaga beslut om man till exempel inte vill använda sig av matleveranser utan i stället vill använda sig av hemtjänst som köper in och lagar mat. De alternativen finns i dag. Det är viktigt att vi berättar för våra äldre vilka rättigheter och möjligheter de har. Maten är central för hälsan och för livskvaliteten, inte bara maten utan också möjligheten till måltidsgemenskap.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.