Hjälpmedel till elever som skriver nationella prov

Anf. 8 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Roger Haddad har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta så att alla elever, även de med dyslexi, ska ha en chans att klara de nationella proven, samt vilka konkreta åtgärder i form av ändring i skollagen eller instruktion till skolmyndigheterna som regeringen avser att vidta för att lösa problemet med att alla elever under vissa moment inte får använda hjälpmedel i samband med att de skriver nationella prov.

Låt mig börja med att slå fast att skollagen är tydlig med att alla elever har rätt till den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av sin funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

Ett sätt för skolan att få information om att en elev kan vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd är genom resultat på de nationella proven. Det är bland annat därför viktigt att eleverna får genomföra proven på ett sätt som gör att de kan visa hur deras kunskaper och förmågor förhåller sig till kunskapskraven.

För vissa elever innebär detta att proven behöver anpassas i samband med genomförandet, till exempel genom förlängd provtid. Det är Statens skolverk som på regeringens uppdrag ansvarar för de nationella proven, och i sin information om proven framhåller Skolverket att sådana anpassningar måste utgå från varje elevs förutsättningar och att det därför inte går att generellt slå fast vilka anpassningar som ska göras i olika fall. Som stöd finns det i stället exempel på anpassningar i lärarinformationen till respektive prov. Skolverket framhåller även att det är viktigt att skolan genomför anpassningar så att provet fortfarande prövar de kunskaper och förmågor som respektive delprov avser att pröva.

Det pågår nu ett arbete med att digitalisera de nationella proven. I det uppdrag som regeringen har gett Skolverket ingår att de ska sträva efter att säkerställa provens tillgänglighet och användbarhet för alla elever, inklusive elever med funktionsnedsättning, för att inte begränsa elevers möjlighet att visa sina kunskaper i provsituationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sammanhanget vill jag även passa på att nämna att Skolverket nu arbetar med förslag till reviderade kurs- och ämnesplaner, bland annat för att göra kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade. Detta skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Det minskar även det uppmärksammade problemet att en elev kan få ett lägre betyg bara för att enstaka detaljer i kunskapskraven inte är uppfyllda, något som bland annat kan vara problematiskt för elever med vissa funktionsnedsättningar.

Anf. 9 Roger Haddad (L)

Herr talman! Tack, utbildningsminister Anna Ekström, för svaret på min interpellation!

Liberalerna är väldigt bekymrade över situationen vad gäller stödet till de elever med särskilda behov som i dag inte får rätt hjälp och tillräcklig hjälp i undervisningen under sin skolgång. Det gäller i synnerhet en så viktig situation som när man skriver nationella prov, som sker vid tre tillfällen: i årskurs 3, 6 och 9. I sexan och nian får man även betyg, herr talman, vilket visar att det är ännu viktigare att man har en chans, som jag uttrycker det i min interpellation, att lyckas tillgodoräkna sig kunskaperna men också har en realistisk chans att uppnå de betyg som alla andra elever har.

Jag har nog aldrig blivit kontaktad så mycket och fått så många reaktioner som under den period då jag har uppmärksammat frågan jämfört med något annat skolpolitiskt ärende. I utbildningsutskottet och som skolpolitiker jobbar jag med alla frågor. Men detta har sannerligen engagerat många skolmänniskor och föräldrar. Det säger jag ärligt till utbildningsministern och herr talmannen.

Även många privatpersoner har hört av sig om privata situationer för att berätta om brister. Det gäller generella brister i skolans stöd för deras barn, men i synnerhet brister i stödet om man har någon funktionsnedsättning. Specifikt har man även hört av sig om det som är temat för denna interpellation, det vill säga läs- och skrivsvårigheter.

Liberalerna försökte under sommaren, innan riksdagen öppnade, att uppmärksamma problemet genom att skicka ett brev till ministern. Interpellationssvaret överensstämmer i princip med det brevsvar vi fick från Utbildningsdepartementet. I huvudsak handlar det om att man digitaliserar de nationella proven. Man ser även över kurs- och ämnesplanerna.

Min fråga till utbildningsministern är om hon och regeringen bedömer att en digitalisering av de nationella proven kommer att lösa problemet med att vissa elever - i detta fall de med dyslexi - inte kan få ha vissa hjälpmedel. Min andra fråga kvarstår: Bedömer regeringen att de reviderade kurs- och ämnesplaner som Skolverket, Utbildningsdepartementets och ministerns egen myndighet, gör kommer att leda till en situation, kanske från och med nästa hösttermin, då vi inte längre har exempel på elever som känner sig diskriminerade eller förbisedda? Från att man har varit van vid att ha rätt till olika slags hjälpmedel under den vanliga skolgången kan allting plötsligt bara ryckas bort när det är dags för det nationella provet.

Vi är väldigt bekymrade över denna utveckling. Liberalerna tror inte att vare sig en digitalisering av de nationella proven eller enbart den revidering som Skolverket genomför i sig ska lösa situationen. Jag beklagar det, men vår bedömning i dag är att detta inte är tillräckligt.

Anf. 10 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Roger Haddad, för frågorna! Jag har precis som Roger Haddad god och stor erfarenhet av att denna fråga verkligen engagerar. Även jag har genom åren haft kontakt med många föräldrar och lärare som verkligen är engagerade i frågan. Precis som Roger Haddad har jag haft flera kontakter med Dyslexiförbundet för att diskutera frågan.

Det jag vill förmedla med mitt svar är att detta är en fråga där vi försöker göra flera olika saker. Jag vill betona det arbete som görs av Skolverket med att digitalisera de nationella proven. Där ingår särskilt att Skolverket ska försöka ta fram sätt att digitalisera nationella prov så att elever med olika funktionsvariationer kan komma till sin rätt i provsituationen. Jag tror att det finns goda möjligheter att komma längre på den vägen.

Om Roger Haddads fråga är om jag i dag kan utlova att just det som diskuteras i interpellationen kommer att hanteras fullständigt är mitt ärliga svar att jag inte kan bedöma det i dag. Det får vi se när de digitaliserade nationella proven börjar komma på plats.

Det är också så att det arbete som Skolverket gör för att revidera kurs- och ämnesplaner kan ha betydelse i frågan. På Roger Haddads väldigt skarpa fråga om det kommer att lösa exakt den situation som beskrivs i interpellationen är återigen mitt ärliga svar att det är för tidigt att bedöma den saken.

Jag skulle vilja skicka tillbaka en fråga till Roger Haddad. Det vi diskuterar här är de nationella proven, som finns för att stödja betygsättningen i årskurs 6 och årskurs 9 och för att stödja bedömningen av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 3. De nationella proven har hittills varit upplagda på ett sådant sätt att de prövar elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven. Jag vill fråga Roger Haddad om han har förslag på ändringar av kunskapskraven i just svenska. Vill Roger Haddad ändra beskrivningen av läsförståelse i kunskapskraven? Och vill Roger Haddad i förlängningen av sin fråga att vi ska sluta bedöma elevernas läsförståelse i grundskolan?

Anf. 11 Roger Haddad (L)

Herr talman! Liberalerna vidhåller att kunskapskraven och läsproven ligger fast. De nationella proven, som nästan är statens enda sätt att bedöma likvärdigheten och kvaliteten på nationell nivå när det gäller skolans resultat och utveckling, ligger också fast. Men därför blir det sorgligt och bekymmersamt när vissa elever inte får möjlighet att prövas fullt ut som andra elever.

Jag har tagit del av regeringens svar på interpellationen, men också bilagan jag fick till ett brev i somras kring den här frågan. Där säger man visserligen att rektor kan besluta om att ge elever hjälpmedel och olika typer av stöd i samband med nationella prov. Men när vi har grottat lite grann i den här frågan under sommaren, herr talman, har det visat sig att detta inte är så vanligt, och när man väl gör så räknas inte det momentet vid slutbedömningen. Jag har pratat med flera personer, specialpedagoger och speciallärare, som intygar att det faktiskt i många fall är så att man helt enkelt inte rapporterar in det momentet om en elev i årskurs 6 har gjort läsprovet med hjälpmedel.

Det andra som jag tycker är beklagligt är om elever undantas från att göra det här momentet. Det finns en sådan möjlighet för Skolverket. Jag som skolpolitiker vill helst inte att den möjligheten aktiveras. Precis som det står i utbildningsministerns svar måste dessa elever få den här stimulansen. Vi pratar om att man ska ha höga förväntningar. Jag tror inte att eleven blir stimulerad eller peppad om man säger: Du behöver inte göra det här, för du har läs- och skrivsvårigheter. Jag tycker att det ger helt fel signal. Men dessa elever behöver tekniken och hjälpmedlen. Jag antar att det här är ett problem som flera länder kan ha, och de har kanske löst det. Vi bör därför titta internationellt på hur man har löst läsprovsmomentet för till exempel elever med dyslexi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Även om interpellationen handlar om elever med läs- och skrivsvårigheter vill jag i sammanhanget passa på att säga att jag under våren och sommaren när jag lyft fram frågan fått framfört till mig att detta gäller generellt, att det finns generella brister i stödet för elever med funktionsnedsättningar. Många av de elever som under den normala skolgången i klassrummet har hjälpmedel får inte med sig dem i samband med provsituationen. Och det blir ännu viktigare att det fungerar i samband med de nationella proven, herr talman, när både regeringen och Liberalerna och hela skolpolitiken går åt ett håll där resultatet på det nationella provet kommer att vara ännu mer påverkande och ännu viktigare vid betygsättningen av eleverna.

Jag har inför debatten naturligtvis kontaktat Skolverket och pratat med högsta ansvarig, som har tolkningsföreträde när det gäller de nationella proven. Deras bedömning, i dag i alla fall, är inte att översynen av kurs och ämnesplanerna skulle lösa ut frågan. De är inte färdiga med översynen, men deras besked i augusti var att åtgärden i sig inte kommer att lösa problemet. Jag hoppas fortfarande att regeringen kan vidta nya åtgärder i syfte att hitta en lösning.

Anf. 12 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Det blir lite motsägelsefullt när Roger Haddad säger att vi ska ha kvar krav på läsförståelse i kunskapskraven i skolan, att vi ska ha kvar nationella prov som prövar förmågan i förhållande till de kunskapskrav som finns och att vi ska ha kvar ett system där de nationella proven ges på ett sådant sätt att de stöder betygsättningen. Det är ju just det här förhållandet som gör att frågan är komplicerad.

Roger Haddad brukar reta sig på att jag hänvisar till Jan Björklunds olika åtgärder och hans ansvar i utbildningspolitiken. Men Roger Haddad må ändå förlåta mig om jag citerar något ur svaret på en fråga som Jan Björklund fick från riksdagen under sin tid som utbildningsminister. Han skrev klart och tydligt: "Det betyder att eleven inte kan lyssna på en text i ett prov istället för att läsa den, eftersom man då inte har prövat förmågan att läsa med flyt. Det finns dock andra sätt att ge eleven stöd, exempelvis kan eleven få längre provtid eller provet delas upp på flera tillfällen." Vi har också möjligheten att se till att elever i enlighet med Skolverkets anvisningar får skriva prov med större text. Men svårigheten ligger just i att vi i våra kunskapskrav och i våra kursplaner har ett krav på att elever ska lära sig att läsa med flyt. Vi har också ett krav på att de nationella proven ska pröva elevernas förmåga i förhållande till kunskapskraven.

Jag är verkligen den första att erkänna att detta är en riktigt svår fråga. Det är en svår fråga för många elever, för många föräldrar och för många lärare och rektorer som är satta att fullgöra det som vi i riksdagen och regeringen har sagt åt dem att göra. De förtjänar ett starkt stöd från vår sida. Jag kommer att följa frågan noga. Men jag har fortfarande väldigt svårt att se hur en lösning ska kunna komma runt det förhållande att vi i våra kursplaner - som Roger Haddad här så klart och tydligt säger att han ställer upp på och vill ska finnas kvar - har krav på att elever ska lära sig att läsa med flyt och visa sin läsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att vi ska komma en bit på väg med de översyner som görs av Skolverket och med digitaliseringen av de nationella proven. Jag hoppas också att vi gemensamt ska kunna ge stöd till skolans folk, så att de verkligen kan få den kraft och de resurser som behövs för att förklara för föräldrar och elever att ett nationellt prov i årskurs 3 inte är betygsstödjande. Det är också en stor och god möjlighet att upptäcka olika former av behov som elever har och som kan föranleda att eleverna får stöd i skolan framöver.

Vi ska i vår skola se till att de nationella proven beaktas särskilt när man betygsätter. Men som Roger Haddad är mycket väl medveten om är det till syvende och sist lärarens bedömning av elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven som avgör hur betygen sätts. Alla föräldrar och alla elever ska veta att läraren har det sista ordet i betygsättningen, även om det nationella provets resultat ska beaktas särskilt.

Herr talman! Jag blev väldigt glad över det brev om den här frågan som jag fick i somras från Roger Haddad. Jag vill minnas att jag avslutade svaret med en förhoppning om att vi skulle kunna träffas och diskutera de här frågorna. Jag hoppas att jag inte strök den formuleringen i sista sekunden. I så fall återkommer den formuleringen, för här har Roger Haddad och jag ett gemensamt intresse. Vi vill säkerställa att elever i svensk skola lär sig läsförmåga på ett bra sätt. Vi vill säkerställa att kunskapskraven speglas i de nationella proven. Vi vill också säkerställa att alla elever kan visa sina förmågor och kunskaper på ett rättvist och bra sätt.

Anf. 13 Roger Haddad (L)

Herr talman! Jag är stolt över de skolreformer som Jan Björklund genomförde och inte minst den kunskapsinriktade skola som han drev igenom under många år jagad och kritiserad av Socialdemokraterna. Jag har inga problem med den politiken.

Inte ens skolministern och våra skolmyndigheter är överens i frågan. Det är därför jag i min interpellation ställde frågan om det kan bli aktuellt med instruktioner till skolmyndigheterna. Specialpedagogiska skolmyndigheten tycker en sak i den här specifika frågan när det gäller dyslexi och nationella prov medan Skolverket landar i en helt annat juridisk och pedagogisk bedömning.

Eftersom Skolverket har tolkningsföreträde enligt instruktionen är det dess svar som gäller. Så långt accepterar jag det. Men i syfte att gå vidare och lyssna in hur SPSM, som är expertmyndighet när det gäller elever i behov av stöd, tycker jag ändå att regeringen i varje fall borde ta den boll som vi här levererar från Liberalerna och försöka hitta en lösning den vägen. Det måste finnas möjligheter.

Det lät lite grann som att man undrade: Är Roger Haddad beredd att sänka kraven så att vi får igenom de här eleverna? Nej. Inte någon mamma eller pappa, organisation eller någon som har kontaktat mig i den här frågan har krävt att vi politiker ska sänka ribban och kraven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt de elever som har hjälp i sin vanliga skolgång, i sin vanliga matematikundervisning eller svenskundervisning, även använda samma hjälpmedel till exempel i samband med nationella prov men utan att straffas för det. Det är mitt budskap och det som jag tycker ska vara vägledande i de fortsatta diskussionerna. Digitalisering och översyn av kursplaner löser inte det problemet. Tack för debatten!

Anf. 14 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Tack, Roger Haddad, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga som är så angelägen för så många!

Jag är väldigt tacksam för att jag lever i en tid där dyslexi inte är ett straff. Jag är väldigt tacksam över att leva i en tid där barn som har dyslexi kan gå i svensk skola och slipper känna sig dumma som fallet ofta var på den tiden när jag gick i skolan och ännu värre när mina föräldrar gick i skolan.

Jag är oändligt tacksam för det arbete som Dyslexiförbundet och en stor och bred kår av forskare gör för att stärka våra möjligheter och förutsättningar att ge elever med dyslexi bästa möjliga stöd att klara skolan på ett så bra sätt som möjligt. Vi vet och är helt överens om, Roger Haddad, att de elever som får rätt stöd ska ha alla möjligheter att klara sig igenom den svenska skolan.

Jag hoppas, trots vad Roger Haddad säger, att vi ska komma en bit på väg när det gäller digitaliseringen av de nationella proven. Jag hoppas att vi ska komma en bra bit på väg när det gäller översynen av kursplaner och ämnesplaner, även om Roger Haddad vill grusa mina förhoppningar på den punkten.

Jag hoppas också att vi med gemensamma medel ska kunna se till att vi i skolan får det som jag tror är det allra viktigaste för att våra lärare, specialpedagoger, rektorer och elevhälsan ska kunna ge de eleverna det stöd de så väl behöver. Det handlar om goda möjligheter att förbereda och genomföra de nationella proven. Det gäller att ge god information till elever och föräldrar om vad proven ska pröva och vad provens innebörd egentligen är.

Jag tar Roger Haddads utsträckta hand och fortsätter gärna diskussionen för att se till att vi kan säkra att den svenska skolan verkligen ger det stöd som varje elev behöver. Vi har kommit långt när det gäller att se till att barn med dyslexi får det stöd de behöver. Men vi har mycket kvar att göra. Tack, herr talman, för att jag fick diskutera denna angelägna fråga!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.