Felaktiga utbetalningar från a-kassan

Interpellation 2018/19:167 av Erik Bengtzboe (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-29
Överlämnad
2019-04-01
Anmäld
2019-04-02
Svarsdatum
2019-04-12
Besvarad
2019-04-12
Sista svarsdatum
2019-04-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har vid granskning av utbetalningarna från a-kassan kunnat konstatera att det förekommer omfattande felaktigheter kring utbetalningar från a-kassan.

Enligt IAF:s beräkningar har hundratals miljoner felaktigt betalats ut ur systemet. Den främsta felkällan är Arbetsförmedlingen och bristerna i myndighetens kontrollarbete. IAF menar att det brister i hela kontrollkedjan hos Arbetsförmedlingen när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Från första steget med upprättandet av en individuell handlingsplan till att informera a-kassorna vid misstankar om att den arbetslöse bryter mot regelverket, till exempel genom att inte aktivt söka jobb.

I den rapport som IAF har presenterat hade Arbetsförmedlingen i 44 procent av de granskade fallen låtit bli att föra information vidare till a-kassan, som är den som ytterst prövar om den enskilde ska få en varning eller indragen ersättning. IAF har inte kunnat räkna på hur mycket a-kassa som felaktigt betalats ut till följd av att arbetssökande ljuger i sina aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen. IAF:s stickprovskontroll visar att åtminstone en tredjedel av de arbetssökande som fick a-kassa i verkligheten inte hade sökt de jobb man uppgett till Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen menar att myndigheten har vidtagit flera åtgärder sedan IAF genomförde sin senaste granskning. Men bristerna har påtalats i flera år och åtgärderna som vidtagits är uppenbarligen inte tillräckliga.

Detta är oacceptabelt. Det är ett respektlöst slöseri med våra skattepengar som riskerar att urholka förtroendet för hela modellen. Dessutom medför bristerna i kontrollerna en stor risk att arbetssökande inte får det stöd de har rätt till och därmed förlängd tid i arbetslöshet, som ju är en kostnad för både individen och samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

 

Vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta för att säkerställa att Arbetsförmedlingen fullföljer sitt uppdrag?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:167, Felaktiga utbetalningar från a-kassan

Interpellationsdebatt 2018/19:167

Webb-tv: Felaktiga utbetalningar från a-kassan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 18 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Herr talman! Erik Bengtzboe har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen tänker vidta för att säkerställa att Arbetsförmedlingen fullföljer sitt uppdrag.

Med anledning av Erik Bengtzboes fråga vill jag inledningsvis framhålla följande.

Arbetsförmedlingens kontrollarbete är en central och mycket viktig del i arbetslöshetsförsäkringens funktion som omställningsförsäkring.

Ett väl fungerande kontrollsystem är viktigt av flera skäl: dels för att säkerställa att en arbetssökande faktiskt vidtar de åtgärder som förväntas av hen i syfte att finna ett nytt arbete, dels för att underlätta för Arbetsförmedlingen i dess arbete med de arbetssökande. Ett väl fungerande kontrollsystem är självklart också viktigt för legitimiteten för arbetslöshetsförsäkringen, och det är därför av vikt att Arbetsförmedlingen tar sitt uppdrag, att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring, på största allvar.

Som Erik Bengtzboe säkert redan känner till gav regeringen 2016 i uppdrag åt Delegationen mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar från de aktuella systemen inom områden där det finns väsentliga risker för detta och där sådana studier saknas eller är inaktuella. I december 2017 gav regeringen också Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen i uppdrag att granska Arbetsförmedlingens kontrollarbete inom arbetslöshetsförsäkringen och inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Båda rapporterna konstaterar som sagt brister i Arbetsförmedlingens kontrollfunktioner.

Arbetsförmedlingens ledning är ansvarig för att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Det är angeläget att Arbetsförmedlingen säkerställer att brister i hanteringen åtgärdas. Jag kommer att följa hur myndigheten tar sig an denna uppgift och kommer att se över behovet av åtgärder.

Frågan om kontrollen av arbetssökande kommer också att hanteras inom ramen för arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen. I det arbetet kommer det att vara viktigt att upprätta en ändamålsenlig organisation av kontrollen av arbetssökande.


Anf. 19 Erik Bengtzboe (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen konstaterar alltså att uppemot en halv miljard kronor bara 2017 felaktigt har betalats ut från akassan. Det är ytterst allvarligt. Det handlar i förlängningen om arbetstagares inbetalade avgifter till a-kassan, och det handlar också om stora summor skattepengar som inte har gått till det de ska gå till. Det bör vara någonting som oroar regeringen, det bör vara någonting som leder till åtgärder och det bör vara någonting som man ser ganska allvarligt på när upp till en halv miljard kronor per år rullar på ett felaktigt sätt.

För det första är det - precis som statsrådet är inne på, herr talman - avgörande för legitimiteten för det svenska systemet och den svenska modellen. Vi har ur ett internationellt perspektiv generösa försäkringar för att säkerställa att det finns en omställning för människor rent ekonomiskt vid tider av arbetslöshet. Det förutsätter att man står till arbetsmarknadens förfogande, att man aktivt söker arbete och att man gör sig själv anställbar och därmed behåller en fot inne på arbetsmarknaden i stället för att slås ut.

Att IAF då konstaterar att uppemot var tredje person lämnar felaktiga uppgifter om att man söker jobb och därför också får felaktiga utbetalningar är ytterst allvarligt. Men vad som är ännu mer allvarligt är att den största felkällan till att det sker felaktiga utbetalningar är just att den statliga myndigheten Arbetsförmedlingen inte följer det regelverk som riksdag och regering har satt upp.

För det andra leder detta, herr talman, också till stora problem för hur svensk arbetsmarknadspolitik fungerar. Vi vet att en av de viktigaste åtgärderna för att säkerställa att människor får jobb är att man aktivt står till arbetsmarknadens förfogande, att man söker jobb, att man är tillgänglig och att man inte gradvis rör sig allt längre bort från arbetsmarknaden från det att man förlorar sin anställning. Att då regelverket så flagrant bortses ifrån får därmed allvarliga konsekvenser - inte bara för legitimiteten för systemet, inte bara för finanserna för a-kassan och staten, utan också för de reella möjligheterna för arbetslösa att få jobb.

När det är alldeles för enkelt att fuska, när man inte behöver söka jobb och när Arbetsförmedlingen dessutom inte gör de kontroller den ska göra och inte följer upp på det sätt den ska leder det helt enkelt till att människor inte följer regelverket. Det leder också till att människor inte får de stödåtgärder och de insatser från Arbetsförmedlingen som de ska få, som de har rätt till och som är viktiga - vilket inte minst det ansvariga statsrådet brukar påpeka - för att arbetssökande ska komma närmare arbetsmarknaden.

Min fråga till statsrådet kvarstår, herr talman: Ser statsrådet verkligen inget behov alls, med de ganska allvarliga uppgifter som nu har upprepats ett antal år, att reagera och se till att Arbetsförmedlingen faktiskt följer det regelverk som finns?


Anf. 20 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag delar Erik Bengtzboes syn på allvaret i detta. Självklart måste vi agera, vilket jag också sa i mitt interpellationssvar. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att Arbetsförmedlingen inte rapporterar till a-kassorna när personer missköter sitt arbetssökande.

Man har ju också granskat a-kassornas arbete och där inte funnit några stora avvikelser. Det stora problemet är Arbetsförmedlingen, som inte rapporterar vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är viktigt av flera skäl och därför allvarligt när det inte följs. Försäkringen är ju uppbyggd på att vi har en sanktionstrappa. Om du missköter ditt arbetssökande ska du få en varning, vilket i normalfallet leder till att du börjar söka arbete mer och till att chansen att få ett arbete ökar. Om du fortsätter att missköta ditt arbetssökande eller missköter det mer gravt blir det utökade sanktioner. Därför är det väldigt allvarligt när Arbetsförmedlingen inte rapporterar in det man ser i form av brister i de arbetslösas arbetssökande.

Jag tar mycket allvarligt på den här frågan. Det är självklart oacceptabelt att det är på det här sättet. Det var därför regeringen - det vill jag ändå påpeka - gav det här uppdraget till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen för ett drygt år sedan: just för att vi misstänkte att de här bristerna fanns. Nu har allvaret i detta påvisats, och det är självklart att det måste leda till åtgärder.


Anf. 21 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Det uppskattas att statsrådet konstaterar det. Men i svaret konstaterar också statsrådet att man helt enkelt får följa frågan framåt och att några åtgärder just nu inte är aktuella. Åtminstone har man inte planerat att vidta några åtgärder, trots att man i flera år har misstänkt att de här bristerna finns och nu har fått se dem svart på vitt. Det tycker jag är tämligen allvarligt. Jag tycker att regeringen borde ha lite mer långsiktighet i det hela.

Herr talman! Statsrådet hänvisar i sitt svar till att en del av lösningen är det allmänna arbetet med att nu reformera Arbetsförmedlingen och att Arbetsförmedlingen kommer att få en ny roll där detta ska följas upp. Så är det: Arbetsförmedlingen står inför en stor reform till följd av januariöverenskommelsen mellan fyra partier. Arbetsförmedlingen ska bli en smal expertmyndighet som har som sin främsta uppgift att just genomföra kontroller, det som man uppenbarligen misslyckas med.

Tycker statsrådet att svenska folket och Sveriges riksdag kan känna sig trygga med en reform där detta uppdrag ska gå till en myndighet som uppenbarligen misslyckas med det i dag?


Anf. 22 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag vill upprepa att det är självklart att åtgärder behövs. Det är oacceptabelt att vi har denna nivå på underlåtenhet att rapportera in till a-kassorna när människor inte följer regelverket. Det är självklart att åtgärder behövs.

I första hand är det naturligtvis Arbetsförmedlingen som ska vidta de åtgärderna. Det är en myndighets skyldighet att följa regelverket. Det är naturligtvis myndighetsledningen som är ytterst ansvarig för att myndigheten följer det regelverk som politiken har beslutat om. Så är det. Där måste ansvaret ligga.

Jag vill dock också peka på att det med den reformering av Arbetsförmedlingen som vi nu genomför blir ett ökat fokus på kontrollfrågorna. Självklart kommer bakgrunden från den här rapporten att vara en viktig del i hur vi utformar arbetet framöver för att säkerställa en god kvalitet i kontrollfunktionen.


Anf. 23 Erik Bengtzboe (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är sannerligen så att det svenska rättssystemet och den svenska modellen ser ut på ett sådant sätt att det är myndigheter som är ansvariga. Men det är också regeringen som är ansvarig för myndigheterna. Det är inte så att Sveriges riksdag kan tillkalla sig generaldirektören och låta honom svara på frågor. Det är faktiskt ansvarigt statsråd som måste se till att myndigheterna fullföljer sitt uppdrag på det sätt som de ska göra.

Statsrådet hänvisar till diffusa åtgärder i ett läge där en halv miljard årligen rullar ut ur a-kassorna. Det känns som att det finns en hel del här som regeringen skulle kunna ta tag i. Det gäller framför allt i ett läge där vi konstaterar att svensk arbetsmarknad, herr talman, blir alltmer tudelad. Samtidigt som högkonjunkturen rullar på och arbetslösheten sjunker i stora breda grupper kan vi konstatera att arbetslösheten biter sig fast för andra.

Det är uppenbart att vi med nödvändighet behöver bli bättre på att ge stöd och på att utbilda och matcha människor för att de lättare ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Och det är uppenbart, herr talman, att de verktyg och den politik som behövs saknas hos den nuvarande regeringen.

Arbetsförmedlingen och dess funktion samt a-kassans funktion är grundläggande i detta tillsammans med att man har en välfungerande kompetensförsörjning som gör att vuxna människor faktiskt kan ta sig in på arbetsmarknaden. Det handlar om att kompetensväxla och kompetensförstärka när den kompetens man har blir otillräcklig för arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av detta, herr talman, är det extra oroväckande att man i den budget som regeringen precis har lagt fram drar bort en halv miljard kronor från Sveriges kommuner när det gäller anslagen till just vuxenutbildning.

Herr talman! Regeringen pratar om åtgärder. Jag tror att riksdagen skulle uppskatta om de faktiskt också kom på plats.


Anf. 24 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Herr talman! Det är självklart att det behövs åtgärder - jag har redan sagt det. Jag ser väldigt allvarligt på detta. Det behövs förändringar för att myndigheten bättre ska leva upp till och följa det regelverk som man är tvungen att följa. Det ansvaret åvilar myndighetens ledning. Men det är självklart alltid jag, som arbetsmarknadsminister, och regeringen som är ytterst ansvariga, och vi tvekar inte att vidta ytterligare åtgärder.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.