Effektivisering av Diskrimineringsombudsmannen
Interpellation 2010/11:162 av Petzäll, William (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-01-27
- Anmäld
- 2011-01-28
- Sista svarsdatum
- 2011-02-10
- Besvarad
- 2011-02-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 27 januari
Interpellation
2010/11:162 Effektivisering av Diskrimineringsombudsmannen
av William Petzäll (SD)
till statsrådet Erik Ullenhag (FP)
Diskrimineringsombudsmannen, DO, har under en längre tid fått utstå skarp kritik, från flera myndigheter, på flera punkter.
Vid sidan av att driva diskrimineringsärenden har DO byggt en för skattebetalarna kostsam byråkratisk pyramid, blåst till storms mot svenska traditioner och vid upprepade tillfällen visat prov på bristande kompetens och effektivitet.
DO har enligt Dagens Nyheter 90 anställda. Av dessa arbetar endast 31 personer med utredning av ärenden, övriga arbetar med annat. Utöver detta har konsultkostnader tillkommit som långt överstigit miljonbelopp.
I Riksrevisionens granskning från år 2009 fick DO allvarlig kritik för bristande resultatredovisning och det är svårt att utröna vad de dryga 93 miljoner kronor som DO förfogar över egentligen har gått till. Troligtvis har en del av resurserna, svenska folkets pengar, finansierat en oklar, ineffektiv och onödigt kostsam byråkrati.
Även om intentionerna med införandet av en diskrimineringsombudsman säkert varit goda har DO vid upprepade tillfällen övertolkat såväl sitt eget syfte som diskrimineringslagen. DO:s omtalade svenskfientliga attacker på kulturarvet och myndighetens närmast religiösa iver för mångkulturalism har enligt min mening gått alldeles för långt.
DO har bland annat uttalat sig positiv till etnisk diskriminering av svenskar i samhällslivet, sagt att julspel i kyrkan bryter mot läroplanen och att julpyssel i skolan inte ska anspela på kristendom. Skolavslutningar i kyrkan och sjungandet av psalmen Den blomstertid nu kommer är inte heller acceptabla företeelser, enligt DO. Det har till och med gått så långt att DO ifrågasatt adventsljusstakar på arbetsplatser.
Listan på exempel kan som bekant göras mycket längre än så.
Sammanfattningsvis har vi en statlig myndighet som bekämpar majoritetsbefolkningens traditioner men anser det vara en rättighet att komma till skolan eller arbetet iklädd ett kulturellt främmande kvinnofientligt klädesplagg som i praktiken utgör en total maskering. Det är inte rimligt att en skattefinansierad myndighet försöker beröva barn och ungdomar deras identitet och kulturarv.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Erik Ullenhag:
Avser statsrådet att ta initiativ till att DO:s verksamhet skärs ned och effektiviseras så att myndighetens enda uppgift blir att handlägga verkliga diskrimineringsärenden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:162
Webb-tv: Effektivisering av Diskrimineringsombudsmannen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:57 Torsdagen den 10 februariProtokoll 2010/11:57 8 § Svar på interpellation 2010/11:162 om effektivisering av Diskrimineringsombudsmannen
Protokoll från debatten
Anf. 104 Erik Ullenhag (Fp)
Fru talman! William Petzäll har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att DO:s verksamhet skärs ned och effektiviseras så att myndighetens enda uppgift blir att handlägga verkliga diskrimineringsärenden.
Inledningsvis vill jag säga att arbetet mot diskriminering är centralt i ett demokratiskt samhälle. Det är regeringens bestämda uppfattning att kampen för lika rättigheter för alla är högst prioriterad, och verksamheten på det området ska därför inte nedprioriteras. Diskrimineringsombudsmannens verksamhet är en viktig del av detta arbete. Syftet med den gemensamma diskrimineringslagen och den ändrade ombudsmannaorganisationen var både att stärka skyddet mot diskriminering och att skapa en effektiv tillsyn av efterlevnaden av diskrimineringslagen.
Jag kommer därför inte att ta några initiativ för att skära ned DO:s verksamhet. Det gjordes inte heller några nedskärningar i samband med bildandet av nya DO, men däremot gjordes det administrativa och andra samordningsvinster som i praktiken innebar att resurser har frigjorts för kärnverksamheten.
DO är fortfarande en relativt ny myndighet, och därför går det ännu inte att dra några säkra eller långtgående slutsatser om effekterna av sammanslagningen av de tidigare fyra ombudsmännen. Regeringen kommer noga att följa konsekvenserna av sammanslagningen av ombudsmannamyndigheterna liksom tillämpningen av diskrimineringslagen.
När det gäller DO:s kärnverksamhet och handläggningen av individers ärenden som rör diskriminering vill jag påminna om att myndighetens uppgifter är reglerade i de av riksdagen beslutade lagarna diskrimineringslagen och lagen om Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen har ett brett ansvarsområde som både inbegriper att ta hand om individärenden om diskriminering och om att förebygga diskrimineringen i samhället. Det är min övertygelse att arbetet mot diskriminering bör bestå av dessa två beståndsdelar. DO är vidare en oberoende myndighet som själv ska välja de ärenden som myndigheten vill driva vidare. Ytterst är det domstolarna som avgör hur diskrimineringslagen ska tolkas.
Jag är medveten om att myndigheten utsatts för kritik för att myndigheten inte har fungerat optimalt under dess två första verksamhetsår. Mot den bakgrunden har vi gjort en förändring, och regeringen kommer inom kort att vidta ytterligare åtgärder för att värna om myndighetens bästa. Denna nystart för ett starkare arbete mot diskriminering består bland annat av en öppen rekrytering av en ny myndighetschef för DO, genomförandet av en myndighetsanalys och ett förtydligande av DO:s uppgifter genom ett särskilt regeringsbeslut.
Då William Petzäll, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Erik Almqvist i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 105 Erik Almqvist (Sd)
Fru talman! Låt oss titta på Diskrimineringsombudsmannens hemsida och läsa vad Diskrimineringsombudsmannens själv anser sig ha för uppdrag! Det första vi kan läsa är att DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter.
Innan vi ens går in på myndigheten som sådan och hur den förmår utföra sitt uppdrag kan vi konstatera att det finns ett grundläggande problem - ett strukturellt problem som inte minst tar sig uttryck i en lagstiftning som uppmuntrar och tillåter diskriminering. Vi kan till exempel se hur man enligt lagen har rätt att diskriminera både elever och arbetstagare inom skolväsendet och inom arbetslivet om man anser att det motiverar ett berättigat mål - att man kanske vill fylla en kvot eller liknande.
Lagen tillåter alltså diskriminering, men den är neutral på så sätt att man inte pekar ut vilka grupper som ska diskrimineras och vilka som inte ska det. Man pekar inte ut vilka som ska missgynnas och förfördelas. Men tillämpningen utgår från en konsensus som finns inom den politiska makten i Sverige och som har funnits sedan lång tid. Man slår fast redan i regeringspropositionen från 1997
Sverige, framtiden och mångfalden
- från invandrarpolitik till integrationspolitik
att eftersom en stor grupp människor har sitt ursprung i ett annat land saknar den svenska befolkningen en gemensam historia.
Det här är lite av kärnan i maktens resonemang. Det är många politiker som har ifrågasatt om svenskar över huvud existerar. De som har lång anknytning till den för övriga partier geografiska förvaltningsytan Sverige - för det är så man från andra partier betraktar Sverige - kan inte ses som minoriteter. Det är dessa, låt oss för enkelhetens skull kalla dem svenskar, som man söker särbehandla negativt. Det största riksdagspartiets partiledare har till exempel menat att om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Muhammed få jobbet. Alliansen har sett till att denna idé blir praktik, inte minst när man har infört instegsjobben, som diskriminerar svenska löntagare på arbetsmarknaden.
Om vi ser till Justitiekanslern och hur man där förhåller sig till dessa frågor har man varit väldig tydlig. Man har till exempel uttalat sig så här: Den avgörande frågan är om intresset att öka den etniska mångfalden är viktigare än intresset av att förhindra diskriminering. Svaret på frågan är ja. Så skriver JK. Även JK tycker alltså att diskriminering är godtagbar ifall man förbättrar mångfalden och ifall man på något sätt når de kvantifierbara målen om kvotering för att skapa ett mångkulturellt samhälle.
Utgångspunkten för de övriga partierna är att diskrimineringslagen ska skydda minoriteter från majoriteten. Majoriteten får gärna diskrimineras för att framhäva minoriteten och ge den särskilda rättigheter.
Jag ifrågasätter det resonemanget i grunden. Självklart finns det diskriminering, och självklart finns det förtryckande strukturer och har alltid funnits genom människans historia. Men det kan slå åt olika håll. Jag tror inte att det är många som förnekar - jag tror inte att Erik Ullenhag heller förnekar det - att till exempel en liten minoritet i Sydafrika diskriminerar en stor majoritet. Faktum är att många svenskar i dag i Sverige lever i minoritet i den kommun de bor i, den skola de går i eller det bostadskvarter de bor i.
En svenskfientlig tolkning av diskrimineringslagen var från början långt ifrån självklar när diskrimineringslagen infördes. Men DO har antagligen blivit den samhällsaktör som kämpat mest för att med diskriminering som förevändning verka för att försvaga svenskars rättigheter i Sverige. DO gestaltar kärnan av svenskfientlighet och spär på motsättningar mellan grupper i samhället genom olikabehandling.
Därför menar jag att DO, och myndigheten över huvud taget ska fortsätta att existera, bör få tydliga direktiv om att fokusera på verklig diskriminering och att ur ett människovärdighetsperspektiv betrakta svenskar som lika värda andra folkgrupper.
I detta anförande instämde Björn Söder (SD).
Anf. 106 Erik Ullenhag (Fp)
Fru talman! Det var rätt mycket på en gång i ditt inlägg. Det handlar om vad oppositionspartier gör i Sveriges riksdag. Jag kan inte ta ansvar för vad Sverigedemokraterna gör, inte heller vad Socialdemokraterna gör, men jag tar ansvar för vad regeringen gör.
Det finns ett ganska förvirrat resonemang kring vad som är svenskhet. Låt oss reda ut hur diskrimineringslagen fungerar. Det är inte så att någon som råkar vara född i Sverige inte omfattas av diskrimineringslagen. Skulle du vara etniskt diskriminerad på grund av att du är född i Sverige omfattas du också av diskrimineringslagen. Så ser lagstiftningen ut.
Sedan är hela den här interpellationen från Sverigedemokraternas sida ett under av hyckleri. Om jag har läst er budgetmotion rätt vill ni avskaffa Diskrimineringsombudsmannen helt och hållet. Ni vill avskaffa alla anslag mot främlingsfientlighet och rasism. Sedan ställer ni en interpellation i riksdagen och försöker ge något slags intryck av att ni vill ha en bättre fungerande DO. Men dessa två går rimligtvis inte ihop.
Den fråga om Sverigedemokraterna har att besvara är: Blir samhället bättre i en situation där gravida kvinnor inte har rätt, ifall de drabbas av könsdiskriminering, att få hjälp av Diskrimineringsombudsmannen? Finns det över huvud taget könsdiskriminering? Om slutsatsen i er budgetmotion är att ni ska lägga ned Diskrimineringsombudsmannen vore det klädsamt om ni hade några idéer om vad vi ska göra med diskriminering. Problemet med er politik är, och här blir det enormt tydligt, att det egentligen inte handlar om att ni vill förbättra samhället utan om att ni är emot invandrare i största allmänhet.
I inlägget togs även frågan om instegsjobb upp. Till skillnad från Sverigedemokraterna tror jag att det är viktigt att vi har en integrationspolitik som fungerar så att människor som flyr eller invandrar till vårt land kan få ett jobb, komma in i det svenska samhället och bli del av den grupp utrikesfödda som betyder oerhört mycket för svensk välfärd. 600 000 utrikesfödda gick till jobbet i morse. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka ditt resonemang ifall de 600 000 utrikesfödda inte är svenskar. Det var en rätt förvirrande diskussion kring vad som är svenskfientligt och vad som är svenskt i ditt inlägg, som i och för sig är lite vid sidan av den här interpellationsdebatten.
De konkreta frågorna till Sverigedemokraterna blir följande: Är det så som ni föreslår i er budgetmotion att ni vill lägga ned Diskrimineringsombudsmannen? Om det är så, tycker ni inte att det finns diskriminering i Sverige? Vad har ni för andra åtgärder för att möta diskrimineringen, eller ska frågan lösas av sig själv?
En annan fråga är: Finns det någon situation där en kvinna som är gravid har blivit diskriminerad i det svenska samhället? Hur ska hon kunna få rätt och få upprättelse? Det är en fråga som du bör besvara ifall du vill lägga ned Diskrimineringsombudsmannen.
Ytterligare en fråga som ni behöver fundera över ifall ni vill ta bort anslaget mot främlingsfientlighet och rasism är: Finns det främlingsfientlighet och rasism i Sverige över huvud taget? Enligt ditt inlägg som vi alldeles nyss hörde här i kammaren var det som var problemet i Sverige något slags allmän svenskfientlighet, som jag inte representerar, och jag tror inte någon annan representerar heller. Jag är mycket stolt över Sverige och svenska värden. Skillnaden mellan mig och Sverigedemokraterna är att svenska värden för mig är öppenhet och tolerans, ett land som har tagit emot människor, ett land som genom historien har fått impulser utifrån, ett litet handelsberoende land.
Den konkreta frågan vore det bra ifall Sverigedemokraterna redde ut. Gäller det som står i er budgetmotion, det vill säga att ni vill lägga ned Diskrimineringsombudsmannen och dra in alla anslag mot främlingsfientlighet och rasism, eller gäller det som tas upp i den interpellation som vi i dag diskuterar och där ni vill att Diskrimineringsombudsmannen ska finnas kvar men på något sätt bli effektivare?
Anf. 107 Erik Almqvist (Sd)
Fru talman! Jag tror inte att vi behöver gå in på en diskussion om vad svenskhet är, utan vi kan utgå från hur svenskhet tillämpas i det här sammanhanget. De som inte har invandrarbakgrund i lagens ögon har hittills inte omfattats av den här lagstiftningen. Det är i samklang med de ambitioner som uttrycks av regeringen genom propositioner och på andra sätt.
Som jag sade tidigare förhåller man sig i lagstiftningen inte till vilken minoritet som har vilken status. Det är så i praktiken, det är det som är den uttalade målsättningen.
Jag är inte säker på att DO är en behövlig myndighet. DO driver ärenden som den enskilda kan driva ändå. Om man anser sig ha blivit utsett för ett brott finns det inte alltid en myndighet att vända sig till som kan hjälpa en att driva rättsprocessen. Det är ingen självklarhet. Ifall DO ska stanna kvar menar vi att man åtminstone behöver ge myndigheten ett tydligt uppdrag att inte rikta in sig på att diskriminera en stor del av befolkningen i Sverige. Det är vad det i praktiken innebär när man ger sig på traditioner som den absoluta majoriteten av befolkningen har haft i hundratals år och försöker förklara att de är förbjudna, det måste vi sluta med för att inte stöta med andra grupper.
Man förespråkar diskriminering av svenskar för att den som har annan bakgrund lättare ska komma in på arbetsmarknaden. Det gör även Erik Ullenhag när han säger att instegsjobben är någonting bra, det är en bra reform för att få invandrare i arbete. Jag har svårt att se hur det ur ett demokratiskt perspektiv till att börja med kan vara en bra reform när det innebär att de som har en viss bakgrund, i det här fallet svenskar, betalar skattemedel för att subventionera 80 procent av alla lönekostnader för dem som har kommit hit de senaste åren från ett annat land. 80 procent - det är en ren subventionering av diskriminering av oss själva som vi svenskar blir utsatta för genom instegsjobben. Jag tycker inte att det hör hemma i en demokrati. Jag är övertygad om att det spär på motsättningar att ha etniska särlagar och särlagstiftning. Det för snarare tankarna till apartheidsystemet.
Svenskfientlighet är ett begrepp som Erik Ullenhag helt och hållet ifrågasätter. Faktum är att det finns goda belägg för att det existerar. Jag tror att de allra flesta svenska ungdomar som går i högstadiet eller gymnasiet någon gång har upplevt att det finns en tydlig rasism i samhället riktad mot svenskar. Brottsförebyggande rådets utredningar visar att bland ungdomsrånen är svenska ungdomar överrepresenterade som brottsoffer och ungdomar med invandrarbakgrund överrepresenterade som förövare. Det finns en dimension av svenskfientlighet i det här. Det har kunnat beläggas av inte minst sociologen Petra Åkesson i Lund som i en uppsats kunnat visa att det fanns en uttalad målsättning som var viktigare än att sno någonting av svenska ungdomar, och det var att dominera svenska ungdomar och visa vem som bestämmer. Det var ett uttalat förakt mot svenskar och det svenska samhället. Vi kan se uttryck för det föraktet i förorter runt våra storstäder i form av stenkastning mot myndighetspersoner, mot brandkår, polis, ambulans och så vidare.
Jag säger inte att det inte finns rasism och främlingsfientlighet, men svenskfientligheten är en form av främlingsfientlighet och rasism som vi tycker bör lyftas. Vi har ingenting emot att man jobbar för att skapa harmoni i samhället, men vi har väldigt mycket mot att man jobbar för att diskriminera svenskar och att man bedriver en mångkulturell politik som splittrar Sverige. Det är vad det handlar om.
I detta anförande instämde Björn Söder (SD).
Anf. 108 Erik Ullenhag (Fp)
Fru talman! Det var intressant att Björn Söder instämde. Vi är i en situation där det här är ett helt annat budskap än vad ni i Sverigedemokraterna försökt finputsa lite grann.
Du säger, Erik Almqvist, i ditt inlägg att vi ska ha harmoni i det svenska samhället. Samtidigt utmålar du dem som är utrikesfödda som brottslingar i största allmänhet. Du har ett inlägg där du jämför instegsjobb med apartheidsystemet i Sydafrika. Någon sans och måtta får det väl ändå vara i den politiska debatten!
Jag vet att det finns en skillnad mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Den skillnaden ligger i att vi vill ha ett öppet och tolerant Sverige där människor som flyr ska kunna få en fristad, den som söker ett jobb ska kunna få ett jobb i vårt land. Vi har också en idé om hur vi ska möta integrationsutmaningarna. Vi har stora integrationsutmaningar i våra städer.
Vi tror att nycklarna dit är jobb och kunskaper i svenska språket. Ni tror att nycklarna dit är att skylla på invandrare. Ni tror att nycklarna dit är att stänga Sveriges gränser. Om ni lyckades, om vi var i situationen att vi inte skulle ta emot några fler invandrare - jag tycker att det skulle vara att svika de svenska traditioner och värden vi har - blir ni svaret skyldiga: Hur möter vi de integrationsutmaningar vi har? Hur ser vi till att den som drabbas av diskriminering när ansökningshandlingen blir bortsorterad får en chans att komma på anställningsintervju? Hur ser vi till - ni angriper ju hela diskrimineringslagstiftningen - att hbt-personer kan få sina rättigheter tillgodosedda? Hur kan vi se till att personer med funktionshinder som diskrimineras kan få upprättelse? Hur ser vi till att skapa en situation där människor som i sin vardag kanske blir bortvalda på grund av sitt kön eller sin sexuella läggning eller sitt ursprung ska kunna få upprättelse?
Ni är också svaret skyldiga när det gäller vilka idéer ni har för att människor ska få jobb. Ser ni inte ett problem med att vi har ett stort utanförskap i vårt land? Det finns människor som vill bidra till det svenska samhället men som inte får den chansen.
Sedan fanns det några påståenden i inlägget som är direkt felaktiga. Jag säger inte att vi ska avskaffa några svenska traditioner. Jag vet inte vad du avser med det. Jag tycker att det är helt okej att vi har skolavslutningar i kyrkor, moskéer eller andra gudstjänstlokaler. Det måste skolan själv få bestämma. Vi har nu tagit fram en ny skollag som innebär att vi ska ta del av vårt gemensamma kulturarv. Varje elev ska lära sig ett antal av de tyngre psalmerna. Man ska lära sig nationalsången. Det är en del av det som har konsoliderat Sverige.
Ni sviker den svenska historien när det handlar om öppenhet och tolerans. Ni eftersträvar ett samhälle som är något helt annat än det som Sverige har varit genom historien.
Låt mig gå igenom det som sägs rent sakligt. Det är direkt felaktigt. Diskrimineringslagen omfattar dem som är födda i Sverige och dem som är kommer från andra länder på alla diskrimineringsgrunder. Om du kan visa en situation då någon som är född i Sverige har blivit diskriminerad på grund av sin etnicitet - det är mycket möjligt att det kan hända - har du möjlighet att vända dig till Diskrimineringsombudsmannen i den värld vi nu lever i. Men i den värld Sverigedemokraterna vill ha vill ni avskaffa Diskrimineringsombudsmannen.
Jag noterade att du inte svarade på någon av de frågor jag ställde. Jag ställde frågan: Finns det diskriminering i samhället? Om det finns diskriminering, vad har ni för idé att göra något åt det? Svaret blev det vanliga. Det blev något slags allmänt förvirrat prat om att invandrare begår fler brott, att alltihop är invandrares fel och att det skulle finnas en omfattande svenskfientlighet.
Jag har hört hur ni gång på gång backar från positioner som ni tidigare har haft. Ni har haft diskussionen om vad som svenskhet. Jag kan ställa den frågan här i riksdagens talarstol. Är Zlatan Ibrahimovic svensk? Dina inlägg andas att han inte är det för han har en utrikes bakgrund. Är han svensk? När får man bli svensk enligt Sverigedemokraternas definition? Är det efter en generation, två generationer eller ska man omfatta vissa av era värderingar för att uppfattas som svensk? Den typen av frågor bör ni reda ut. Ni har inget svar på hur vi skapar ett samhälle som håller samman och som lever i harmoni. Ni skapar större spänningar. Det är ett problem.
Anf. 109 Erik Almqvist (Sd)
Fru talman! Till att börja med tycker jag inte att det ingår i vår roll som politiker att peka på enskilda individer och tala om vem som är svensk, vem som är turk eller vem som är norrman. Jag anser inte att det hör hemma i den här församlingen.
Diskrimineringsombudsmannen har visst förespråkat ett avskaffande av svenska traditioner. Man har, tvärtemot vad Erik Ullenhag säger, gått ut och sagt att skolavslutningar i kyrkan kränker vissa elever och att man borde sluta med det. Man har sagt att
Den blomstertid nu kommer
inte ska sjungas på skolavslutningar. Man har sagt att adventsljusstakar i fönster bör plockas bort. Det Erik Ullenhag säger är direkt felaktigt.
Jag tycker också att det är intressant att när Erik Ullenhag själv ska definiera svenskhet är det enda han, Folkpartiet och Alliansen nämner att Sverige alltid har varit ett öppet och tolerant land. Det enda som vi kan vara stolta över och det enda som Erik Ullenhag menar håller oss svenskar samman och skapar en nationell identitet för oss är att vi är jätteöppna för att ta emot långt många fler invandrare än något annat land i Europa.
Om man sedan tycker att det här får konsekvenser i form av motsättningar och segregation, som ni i Folkpartiet kan konstatera i era segregationsrapporter som återkommer med regelbundet, säger ni att det är något som man inte får ifrågasätta. Då lägger man i stället skulden på den svenska majoriteten, och så inrättar man diskrimineringsombudsmän ger dem i uppdrag att diskriminera svenskar. Man inför instegsjobb som faktiskt är en etnifiering av lagstiftningen. Man ger olika rättigheter, olika villkor på arbetsmarknaden och totalt olika ekonomiska förutsättningar utifrån vilken etnisk bakgrund man har. Nu talar man till och med om att införa frizoner. Alliansen vill införa skattelättnader i zoner där en hög andel av befolkning har en annan bakgrund än svensk.
Jag menar att det här är en form av apartheidpolitik. Att behandla människor olika utifrån etnisk bakgrund är en form av apartheidpolitik.
Jag har redan svarat på frågan om det finns diskriminering. Den finns absolut, men den är mycket mer mångbottnad och mångfasetterad än vad Erik Ullenhag vill ge sken av. Han hävdar att det bara skulle vara svenskar som kan diskriminera.
I detta anförande instämde Björn Söder (SD).
Anf. 110 Erik Ullenhag (Fp)
Fru talman! Jag kan prata mer om vad jag ser som svenskhet och svenska värden. Felix, Findus och Bonniers är svenska företag och starka svenska varumärken som startats av människor som har kommit från ett annat land till Sverige. De har skapat jobb i Sverige.
Jag tror att ett litet land som Sverige, som är beroende av att handla med andra länder, blir rikare om vi är öppna mot andra länder. All forskning och historia visar att länder som sluter sig, som stänger sina gränser, blir fattiga.
Sedan kan man, som Erik Almqvist gör, rida på konflikter och skapa större spänningar i samhället därför att man vill det. Jag erkänner mer än gärna att vi har mycket stora integrationsutmaningar i vårt land. Men skillnaden mellan Sverigedemokraterna och regeringen är att ni inte har någon lösning. Vi talar om hur vi ska kunna lyfta upp utsatta områden genom att till exempel pröva nystartszoner. Det kallas apartheid. Vi talar om hur vi kan se till att människor snabbare kommer in i arbete och får chansen genom att instegsjobb eller ett nystartsjobb för den som har varit långtidsarbetslös. Det är ni också emot. Ni har över huvud taget inga idéer för hur människor ska få jobb.
Jag är övertygad om att en lyckad integrationspolitik kommer att skapa ett Sverige som blir rikare framöver därför att fler människor får arbete och fler företag startas. Jag tror att det är ganska få av svenska folket som tycker att det är en speciellt bra idé att säga nej till alla åtgärder för att se till att människor får jobb. Jag ser utmaningar i Rosengård, jag ser utmaningar i Tensta och jag ser utmaningar i Rinkeby. Jag har en idé om vad jag vill göra. Skillnaden mellan dig och mig är att det enda du gör är att du skyller på invandrare. Du presenterar inte ett enda konkret förslag.
Allra sist vill jag för riksdagens protokoll säga att diskrimineringslagstiftningen är skriven så att den gäller oavsett vilken etnisk bakgrund man har. Det är en av de bärande delarna i den. En homosexuell person som är född i Sverige kan få upprättelse genom diskrimineringslagen. Den kvinna som drabbas av könsdiskriminering och är född i Sverige kan få upprättelse. Den svensk som är född i Sverige kan få upprättelse om man drabbas etnisk diskriminering. Så är diskrimineringslagstiftningen skriven. Den ska fortsätta att vara skriven så. Det är ett viktigt verktyg i kampen för ett samhälle som håller ihop.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.