Det offentliga åtagandet inom geodata

Interpellation 2019/20:42 av Larry Söder (KD)

till Statsrådet Per Bolund (MP)

Det statliga bolaget Metria har i GIS-rapporten 2019 redovisat hur GIS-mognaden är hos svenska kommuner, myndigheter och bolag. Följande slutsatser dras i rapporten:

• 45 procent av organisationerna har en central GIS-samordning. Men arbetssätten efterlevs inte alltid och många organisationer saknar flexibilitet och kan inte snabbt reagera på nya eller ändrade behov. 
• Bara 6 procent av organisationerna har en GIS-användning som är strategiskt optimerad för deras verksamhet.
• De 35 procent av organisationerna som har en GIS-strategi får mer nytta av sin geodata och möjlighet att skapa värde i större delar av organisationen.
• Många av de som använder GIS mer sällan har svårt att hitta rätt data och 71 procent har svårt att avgöra kvaliteten på informationen. Förmågan att hitta rätt beslutsunderlag i en värld med ökande datamängder kommer att avgöra morgondagens konkurrenskraft för många organisationer. Rätt information behöver vara tillgänglig för beslutsfattare oavsett om de är i fält eller på ett kontor.
• Hälften av målgruppen (49 procent) har sin GIS-data utspridd i olika system. Det leder till att information hamnar i silos i stället för att komma hela organisationen till del.

I rapporten anges att det finns många hinder för att skapa effekt av de investeringar som gjorts inom geografisk information. Brist på GIS-personal, budgetbegränsningar och bristande GIS-kompetens är vanligast. 71 procent av organisationerna litar inte på sin information.

EU har antagit en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet), och regeringen har tillsatt en särskild utredare som fått i uppdrag att lämna de förslag som ett genomförande av det omarbetade direktivet ger anledning till. Utredaren ska bland annat

• genomföra en översyn och utvärdering av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen 
• analysera behovet av författningsändringar för att genomföra det omarbetade PSI-direktivet och säkerställa en ändamålsenlig nationell reglering som, ur ett rättsligt perspektiv, främjar och stöder den offentliga förvaltningens arbete med att tillgängliggöra öppna data och annan offentlig digital information 
• analysera hur en tydligare reglering kring avgiftsuttag kan utformas 
• lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2020.

Datadriven transformation pågår nu inom flera viktiga samhällsområden som kräver bättre ordning på data och öppna data. Regeringen lovade vid flera tillfällen under mandatperioden 2014–2018 att lägga fram en proposition om öppna geodata.

Metrias rapport visar att problem och brister finns, och från regeringens sida utlovas nödvändiga reformer som försenas. Det offentliga åtagandet från statens och kommunernas sida måste skötas på ett tydligt och bra sätt.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra det offentliga åtagandet inom detta område och införa öppna geodata så att nödvändiga effektiviseringsvinster kan hämtas hem under denna mandatperiod?