Den illegala importen av hundar

Anf. 22 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Magnus Oscarsson har frågat mig vilka initiativ på rättsområdet jag är beredd att ta för att försvåra för de kriminella att smuggla in hundar till Sverige och för att motverka köpares benägenhet att införskaffa hundar som kan misstänkas ha införts illegalt i landet samt vilka övriga åtgärder jag är beredd att vidta för att stävja den illegala importen av hundar till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Först av allt vill jag tydliggöra att det är olagligt att smuggla in hundar till Sverige och att det är straffbart att köpa en smuggelhund.

Det är inte helt lätt att komma åt problemet med illegal införsel av hundar eftersom det finns människor som är beredda att gå mycket långt för att tillhandahålla djur och vilseleda potentiella köpare. Det förekommer inte sällan att djur förses med falsk identitet och falska hälsointyg i syfte att ge sken av att man har följt gällande regelverk för införsel av hundar.

I botten på problematiken ligger att det finns en högre efterfrågan på vissa hundar än vad den legala marknaden förmår att möta i alla lägen. Utan köpare och en marknad för illegalt införda hundar finns det ingen lönsamhet och inga incitament för personer att smuggla hundar.

Mot den bakgrunden är det allra mest effektiva vapnet mot illegal införsel att den som vill köpa en hund har tålamod nog att vänta på att köpa en hund som man är helt säker på har fötts och vuxit upp under goda förhållanden.

Att alla har en god kunskap om de djurskydds- och hälsomässiga problem och risker som är förknippade med illegal införsel av hundar och om de metoder som används för att lura konsumenterna är ett mycket viktigt led i att motverka handeln med illegalt införda hundar.

Alla de myndigheter som har beröringspunkter med problematiken kring illegal införsel av hundar - Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Tullverket - arbetar med att sprida kunskap och information på olika sätt och i olika kanaler för att motverka sådan handel. Det finns till exempel bra och konkreta råd på myndigheternas hemsidor om vad man ska tänka på i samband med ett hundköp.

För att förstärka det myndighetsgemensamma samarbetet på det här området startade Jordbruksverket 2020 ett samverkansforum där SVA, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna, de regionala smittskyddsläkarna och Arbetsmiljöverket är representerade.

Det är också viktigt och värdefullt att många - organisationer, företag och enskilda - är engagerade i denna fråga och jobbar på det sätt de kan för en mer säker handel med hundar. Vi behöver alla hjälpas åt för att motverka denna olagliga, oetiska och riskfyllda handel.

Anf. 23 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Under den pågående pandemin har fler, kanske till följd av hemmavistelse och en längtan efter sällskap, övervägt att skaffa en hund. Det i sig är väldigt bra, men den ökade efterfrågan har gjort att väntetiderna är långa för att få tag på en hundvalp från någon av de uppfödare som är registrerade hos Svenska Kennelklubben. Väntetiden kan vara upp till ett år.

Till följd av detta har den illegala införseln av hundar ökat enormt. Den organiserade hundsmugglingen sker under samvetslösa förhållanden. De kriminella ser att det finns stora pengar att tjäna. En insmugglad valp kan säljas för mellan 20 000 och 60 000 kronor. Men de valpar som säljs är ofta traumatiserade på grund av svåra uppväxtförhållanden samt resor under hemska förhållanden till slutdestinationen.

Hundarna föds upp i valpfabriker där tikar tvångsparas för maximal och frekvent valpning. Valparna skiljs mycket tidigt från sina mammor med påföljande beteendestörningar. Sjukdomar och parasiter förekommer, och rabies är inte ovanligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De illegalt insmugglade valparna säljs i regel med hjälp av sociala medier vars plattformar används för att annonsera och upprätta kontakt med personer som söker en hund. De sociala medierna är enkla att använda anonymt utan spårbarhet.

Smugglingen sker med små risker då eventuella straff är låga. För de smugglande är kopplingar till annan kriminell verksamhet inte långt borta. En straffrättsligt hårdare bedömning av brottet skulle med största sannolikhet minska antalet smugglingar av hundar. Om det dessutom blev straffbart att köpa insmugglade hundar skulle tröskeln för att köpa en insmugglad hund höjas avsevärt.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson: Vilka initiativ på rättsområdet är statsrådet beredd att ta för att försvåra för de kriminella att smuggla in hundar till Sverige?

Anf. 24 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan!

Det här är en viktig fråga inte minst givet den utveckling som vi har sett på området. Magnus Oscarsson nämnde i sin frågeställning att när man tittar på statistik över hur många hundar som beslagtas ser man en kraftig uppgång under 2020 fram till november - det är den senaste statistik vi har. Det kan säkert hänga ihop med coronapandemin och folks önskan att skaffa sig ett husdjur - och nya möjligheter att jobba hemifrån och lösa en situation som man kanske inte hade tidigare.

Jag är helt enig med Magnus Oscarsson om att det i grunden är något positivt att fler människor känner att de kan och vill ha ett husdjur. Det betyder självklart inte att det är okej, bara för att väntetiden är lång när efterfrågan ökar på att köpa ett djur, att i stället vända sig till en olaglig kanal och köpa en hund som är insmugglad till Sverige.

När det gäller det som Magnus Oscarsson redogjorde för kring det som skulle vara en önskvärd utveckling på det här området kan jag bara konstatera att det redan är straffbart att köpa en smuggelhund. Jag bedömer också att straffskalorna på det här området är ganska höga, inte minst om man jämför med annan brottslighet på området. Det är straffbart både att smuggla och att köpa en hund med böter eller fängelse upp till två år eller fängelse i mellan sex månader och sex år om brottet bedöms som grovt.

Väldigt många gånger finns det anledning att bedöma de här brotten som grova av flera skäl - dels för att de är en del av organiserad brottslighet, dels för att djuren transporteras på ett sådant sätt att det medför stort lidande för dem och det alltså är djurplågeri. Det innebär att man också kan addera den typen av straff och påföljder i en eventuell domstolsprocess. Dessutom är det risk för att man för in smittor i Sverige som kan vara skadliga för folkhälsan.

Det finns alltså en rad olika omständigheter som gör att även om det här redan är brottsligt, och även om jag tycker att påföljderna i sig kanske är hårda, finns det stor anledning att ta samlade grepp för att se till att arbeta mer systematiskt med att få bort det här fenomenet - både få ned det i volym och få bort det.

Det finns framför allt tre sätt som jag tror är viktiga för att lyckas med detta. Ett är att man samverkar mellan alla myndigheter som har ansvar på det här området i Sverige. Jordbruksverket sätter upp regler för hur det ska se ut, och Tullverket har ansvar för att kontrollera och så vidare. Också andra myndigheter har beröringspunkter när det gäller detta, och därför har man inrättat ett samverkansforum för att poola sina resurser och bli duktiga på det här området - man har Jordbruksverket, SVA, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna, det regionala smittskyddet och Arbetsmiljöverket. Det är alltså väldigt brett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det här arbetet jobbar man mycket med att framför allt sprida information, för det absolut snabbaste och effektivaste sättet att komma till rätta med ett sådant här problem är att få köparen att inte välja att köpa en insmugglad hund. Jag tror att här finns ganska mycket att hämta, för jag tror att de flesta människor, i alla fall de som vi talade om initialt som har upptäckt att det här skulle kunna vara en trevlig möjlighet givet ett nytt sammanhang, inte är intresserade av att medverka till en kriminell handling som dessutom innebär stort lidande för djuren. Samtalskampanjer i sociala medier och på andra sätt är en viktig del i detta, men det är också viktigt att arbeta inom EU.

Här har Sverige varit väldigt aktiva tillsammans med ett antal länder - Belgien, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Man har tagit initiativ till djurplattformen, som bland annat jobbar med denna fråga. Jag kan återkomma i mitt nästa anförande till vad jag tycker att man behöver lyfta där.

Anf. 25 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ministern, för ditt svar! Denna brottslighet är väldigt stor, och kriminella ligor drar in enorma belopp. Det tullen får tag på i dag i Sverige är bara toppen av ett isberg. Vi har sett fruktansvärda tv-inslag och dokumentärer om hur hundar smugglas hit till Sverige. Det sker ofta med bilar. Vid ett tillfälle hittades 39 medtagna hundvalpar under ett bilsäte. Ni kan bara tänka er den förfärliga stanken i den bilen.

Smugglaren lurar köparen. Hundarna är ofta sjuka och i dåligt skick, och det är ett stort djurplågeri. Åklagarmyndigheten lägger tyvärr ned ärenden då detta inte prioriteras. Vad som händer i dag om hundar upptäcks av tullen är att Jordbruksverket kontaktas. Påföljden är oftast att smugglarna ska vända hem med hundarna till det land de kommer ifrån. Det är därför jag tar upp frågan.

Tror ministern att smugglarna gör det? Jag tror inte det. Det visar sig också att vad smugglarna gör är att de tar med sig hundarna inte till Rumänien och till Serbien utan kanske till Danmark. De försöker på ett annat ställe och hoppas på att där ha mer tur med att få in bilen, som är fullastad med hundvalpar.

Denna typ av brottslighet måste få ett slut. Jag tycker att det är jättebra att ministern tar upp olika saker. Men jag tror att det är viktigt - frågan har nu varit uppe både medialt och på andra sätt - att det faktiskt blir en rättsprocess så att smugglarna lagförs.

Jag noterade att ministern i sitt svar sa följande:

"För att förstärka det myndighetsgemensamma samarbetet på det här området startade Jordbruksverket 2020 ett samverkansforum, där SVA, Tullverket, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna, de regionala smittskyddsläkarna och Arbetsmiljöverket är representerade."

Vad innebär det i praktiken? Det skulle vara jätteintressant att veta och att få ett svar från ministern. Kan vi nu räkna med kraftfulla insatser mot smugglarna? Det hoppas vi på att vi får se.

Anf. 26 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi kan börja med det samverkansforum som är inrättat. Syftet där är att man ska poola sina resurser och att man ska jobba effektivt och riktat med information och kampanjer. Jag tror ändå att de flesta människor som köper en hund inte vill medverka till detta och att de skulle välja ett annat alternativ om de förstod vad det är man är med och bidrar till genom att välja detta alternativ.

Sedan finns det absolut fall som skulle uppstå ändå. Den som vill begå en illegal handling försöker oftast att kringgå systemen. Förutom att jobba med information och informationskampanjer måste vi alltså jobba för att få en effektiv kontroll. Det handlar om anmälningar och om att vara tydlig med var man kan lämna tips och så vidare. Och vi måste jobba på EU-nivå. Det arbete som vi bedriver där gör vi givetvis som nation. Men det är också en del i det samverkansforum som har inrättats att varje myndighet ska jobba med sin motsvarande myndighet inom ramen för detta. Det handlar inte minst om att upprätta bra kontaktnät kopplat till detta.

Sverige har varit väldigt pådrivande i arbetet med att lyfta djurskyddsfrågorna på EU-nivå, och vi har hittat ett antal länder, som jag nämnde tidigare, som är like-minded. En av de saker som vi har fått till är en EU-plattform för djurskydd, där man arbetar med dessa frågor. En av arbetsgrupperna där, som man i sin tur har tillsatt, arbetar just med handel med sällskapsdjur för att säkerställa att det finns bra rutiner och regler för att fånga upp det på EU-nivå. Det är nämligen aldrig en nations problem när detta händer. Man åker genom många EU-länder. Och ett säljarland och ett köparland måste vara involverade i detta för att det ska bli ett problem, helt enkelt.

Man har också adresserat e-handelsplattformarna i arbetet på EU-nivå, och man jobbar aktivt gentemot dem. De finns oftast på globala arenor. Där handlar det väldigt mycket om dialog och information. E-handelsplattformarna ger uttryck för att de är ointresserade av att delta i illegal verksamhet på detta område. De vill sprida kunskap och information som gör det tydligt för köparen vad det är som gäller, vart man vänder sig och hur det ska se ut på området.

Det handlar också om att säkerställa att hundarna är id-märkta. De ska ha veterinärintyg eller EU-pass, och det ska finnas dokumentation om giltig vaccination mot rabies. Det ska vara säkerställt och tydligt. Det är regler som redan gäller inom ramen för EU. I Sverige har vi utöver det en regel om att alla hundar ska märkas och registreras i det centrala hundregistret. Det är något som många hundköpare faktiskt inte vet om. Där behövs det också mer information och kunskap.

Det handlar alltså om flera olika saker. Det handlar om att säkerställa att man har bra regler, rutiner och riktlinjer. Det handlar om att säkerställa att de kan kontrolleras och efterlevas. Där ser jag den stora utmaningen. Och det handlar om att nå ut med information om vilka regler och riktlinjer som gäller till den som framför allt är köpare och konsument här.

Det pågår ett arbete inom ramen för detta på alla tre områden, men jag utesluter inte att vi kommer att behöva ta steg vidare kopplat till det här. Jag uppfattar att det finns en stor samsyn, både politiskt och mellan myndigheter, kring att detta är något som vi absolut inte vill se. Det göder nämligen organiserad brottslighet. Och får man in hundar jämte systemet innebär det en risk för smittspridning, inte minst av rabies, som är en sjukdom som vi inte har i Sverige och heller inte vill ha.

Anf. 27 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svar och en intressant debatt! Jag lyfter denna fråga eftersom den har blivit stor. Talar man med de som arbetar med detta - tullen och andra - märker man att detta är toppen av ett isberg. De upplever att det är en tandlöshet. Det är därför vi tycker att det är viktigt att försöka lyfta detta. Jag hör också att ministern vill ta steg vidare. Det skulle vara jätteintressant om ministern ville berätta vad det innebär.

Risken för smittor är överhängande. Det kan i sin tur få mycket allvarliga konsekvenser, precis som ministern var inne på. Hundar som är insmugglade kan bära på rabies, som Sverige blev helt fritt från 1886. Det vore ett stort folkhälsoproblem om det kom in.

Det smugglarna gör är fruktansvärt, men även köparna har ett stort ansvar. Att köpa en insmugglad hund måste få rättsliga konsekvenser. I dag finns det ett stort bekymmer: Om en veterinär misstänker att en hund är insmugglad, om papperet eller chippet för hunden inte stämmer, får veterinären inte anmäla hundägaren - på grund av personuppgiftslagen. Det menar jag är fel. Man måste kunna se över det när det handlar om insmugglade hundar.

England har nyligen infört en lag som kallas Lucy's Law. Den innebär i korthet att hundar och katter yngre än sex månader inte får säljas av andra än uppfödaren. Detta kanske kan stävja försäljningen av unga hundar från andra än uppfödaren. Det är ett förslag som jag tycker att regeringen borde ta efter. Det kanske är ett av stegen vidare, som ministern talade om.

Anf. 28 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag är absolut beredd att ta till mig och titta vidare på olika sätt att stävja detta. Jag tror att det finns en stor samsyn om att detta är något som inte ska förekomma, av alla de skäl som både jag och Magnus Oscarsson har upprepat flera gånger i denna debatt.

Jag har också noterat det som Magnus Oscarsson nämnde i sitt slutanförande: att det från veterinärhåll har lyfts att de skulle vilja kunna anmäla när de misstänker att en hund är insmugglad. Det kan de inte göra i dag. Skälet är, precis som Magnus Oscarsson säger, att det är emot GDPR-lagstiftningen och den sekretess som finns där. Där har vi fått rättsfall som är prövade av enskilda individer som har vänt sig emot att veterinärer just har gjort det, och därför är det inte en möjlig väg framåt.

Å ena sidan utesluter jag inte att man tittar på hur man hanterar det i ett vidare perspektiv. Å andra sidan skulle det krävas lång utredning och förändrad lagstiftning för att man skulle kunna få ett sådant undantag på plats. För mig är det därför viktigt att man också jobbar parallellt med de verktyg som vi redan har.

Magnus Oscarsson lyfte att han tycker att det är tandlöst att för få anmäls och döms för den här typen av brott. Min bild är att det inte saknas vare sig lagstiftning eller rättslig grund för att sätta dit smugglare eller för att sätta dit den som faktiskt köper en hund. Det är alltså möjligt att få fängelse i upp till sex år för att ha köpt en smugglad hund. Det är ett högt straffvärde givet andra brottsrubriceringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det väldigt mycket handlar om att se till att frågan har tillräckligt hög status och är tillräckligt högt uppe på dagordningen och att människor inser den totala vidden av problem som de här brotten faktiskt innebär.

Av det skälet tackar jag särskilt Magnus Oscarsson och den tv- och mediebevakning som varit på det här området under hösten. Detta bidrar sammantaget till att vi kanske får bättre tillämpning av den lagstiftning som faktiskt redan finns på plats.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.