Centralbron i Stockholm
Interpellation 2016/17:441 av Erik Ottoson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-04-06
- Överlämnad
- 2017-04-10
- Anmäld
- 2017-04-18
- Svarsdatum
- 2017-05-02
- Sista svarsdatum
- 2017-05-02
- Besvarad
- 2017-05-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
När Stockholm växer är det viktigt att man tänker nytt för att jobba mot visionen om en modern, hållbar och tät storstad.
Den 4 april 2017 presenterade Moderaterna i Stockholms stad en ny vision för en hållbar stad. Visionen är att det ska vara lätt att ta sig fram genom att gå, cykla och åka med kollektivtrafiken på väg, spår och vatten. Förslaget beräknas kosta mellan 10,4 miljarder och 12,4 miljarder kronor och ska finansieras med bland annat markförsäljning.
En av delarna i förslaget är att gräva ned Centralbron i en tunnel, vilket i sin tur skapar en bättre miljö i form av mindre buller, bättre luft och fri utsikt mot Gamla stan. En nedgrävning skapar även en enorm yta för att göra om järnvägsparken till en ny, vackrare park och skapar en helt ny koppling till vattnet. Förslaget innehåller även 10 000 kvadratmeter bostäder längs med Klara sjö, vilket resulterar i ungefär 150 nya lägenheter, 57 000 kvadratmeter saluhall, kontor, hotell och handel längs med Vasagatan under spårområdet och längs med Klara sjö. Det här förslaget bidrar till en vackrare och mer genuin stadsmiljö.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att möjliggöra en förläggning av Centralbron till en tunnellösning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:441
Webb-tv: Centralbron i Stockholm
Dokument från debatten
- Tisdag den 2 maj 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:103
- Protokoll 2016/17:103 Tisdagen den 2 majProtokoll 2016/17:103 Svar på interpellation 2016/17:441 om Centralbron i Stockholm
Protokoll från debatten
Anf. 108 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Erik Ottoson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att möjliggöra en förläggning av Centralbron till en tunnellösning.
En nedgrävning av Centralbron i Stockholm är en fråga som varit föremål för förslag och diskussioner under många år, något som också konstateras av Moderaterna i Stockholms stad då de nyligen lade fram den vision för en hållbar stad som Erik Ottoson hänvisar till.
De fördelar en sådan lösning skulle medföra i termer av en attraktivare stadsmiljö i de centrala delarna av Stockholm är naturligtvis tydliga. Det är dock viktigt att klargöra att åtgärder kopplade till Centralbron i Stockholm i syfte att få en bättre stadsmiljö i grunden är ett kommunalt ansvar.
Regeringens arbete med planering av infrastruktur vägleds bland annat av målet att Sverige ska uppnå EU:s lägsta arbetslöshet till 2020. Samtidigt ska Sverige vara en global förebild i klimatomställningen, och de nationella miljömålen ska nås.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Viktiga frågor som regeringen prioriterar är därför bättre fungerande, hållbara och samhällsekonomiskt effektiva gods- och persontransporter i hela landet och minskad miljö- och klimatpåverkan.
Regeringen överlämnade under hösten 2016 en infrastrukturproposition till riksdagen med förslag om en historiskt stor satsning på Sveriges infrastruktur. I propositionen föreslog regeringen att de ekonomiska ramarna för nästa tolvåriga planperiod, 2018-2029, ökar med drygt 100 miljarder kronor till totalt 622,5 miljarder kronor. Riksdagen har också beslutat i enlighet med regeringens inriktning.
Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om direktiv till åtgärdsplanering. Det innebär att Trafikverket och länsplaneupprättarna fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet respektive länsplaner för perioden 2018-2029.
Trafikverket ska presentera ett förslag till ny nationell plan till regeringen senast den 31 augusti 2017 och länsplaneupprättarna sina förslag till länsplaner senast den 15 december 2017.
I åtgärdsplaneringen identifieras de åtgärder som bör prioriteras. I detta arbete kommer nya projekt och åtgärder att utredas och analyseras på både nationell och regional nivå. Regionala och lokala överväganden behöver därmed göras för att se hur frågan om åtgärder rörande Centralbron kan beaktas inom ramen för detta arbete. Jag vill därför inte föregripa denna process och uttala mig om enskilda åtgärder.
Anf. 109 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Frågan om att förlägga Centralbron i en tunnellösning under staden har, precis som statsrådet säger, diskuterats i olika sammanhang. Anledningen till det är att det finns uppenbara fördelar med en sådan lösning. Inte minst lösgörs stora ytor i Stockholms innerstad som skulle kunna användas till bättre saker än att köra bil på, till exempel till bostäder och arbetsplatser. Det skulle skapa en bättre närmiljö och bättre förutsättningar för tillväxt i centrala Stockholm. Men, precis som statsrådet säger, är stadsrummets utveckling i huvudsak ett kommunalt ansvar.
Det är lite mot denna bakgrund som frågan ställts till statsrådet om vad hon är villig att vidta för åtgärder.
Så här preliminärt tycker jag att statsrådets inledande svar lämnade en del intressanta öppningar som jag har en del följdfrågor till.
Man avfärdar inte helt och hållet statligt deltagande i ett sådant här projekt, tolkar jag det som. Statsrådet får gärna antingen bekräfta eller dementera det. Det sägs i interpellationssvaret att detta inte bara är ett kommunalt ansvar, utan också arbetet med den nationella planen som nu är på väg beskrivs. Både statsrådet och jag är bekant med den, men för säkerhets skull tål formalian upprepas. Man beskriver också arbetet med länsplanen i Stockholm och att det där skulle kunna finnas öppningar.
Jag vill därför fråga statsrådet: Ska detta tolkas som en öppning för statlig hjälp i arbetet med att förlägga Centralbron i en tunnellösning? Tror statsrådet i så fall att det i huvudsak skulle röra sig om hjälp genom nationell plan eller rör det sig enbart om hjälp genom länsplanen?
Anf. 110 Statsrådet Anna Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Som jag sa i mitt svar är detta i första hand ett kommunalt ansvar. Det beror framför allt på att det är en kommunal, och inte en statlig, väg. Åtgärden som sådan, att gräva ned vägen, skulle i första hand vara ett stadsutvecklingsprojekt snarare än ett trafikprojekt. Åtgärden skulle då inte ge bättre förutsättningar för trafiken, men det skulle däremot ge bättre förutsättningar för en levande stad. Det innebär att det i första hand är kommunen som har ansvaret.
Länsplaneupprättarna har vissa möjligheter att medfinansiera åtgärder också i det kommunala vägnätet under förutsättning att man inom regionen kommer överens om att dessa åtgärder ryms inom det som lagen medger.
Om frågan blir aktuell kommer den i första hand att hanteras av länsplaneupprättarna. Detta ska då ställas mot andra behov i infrastrukturen i den här regionen.
Anf. 111 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack, statsrådet för det kompletterande svaret som innehöll ett viktigt förtydligande!
Länsplaneupprättarna - länsstyrelsen och landshövdingen - har ju en god kännedom om området. Det pågår säkert många diskussioner om vad som behöver göras i det aktuella länet.
Även om jag håller med om att grundvalarna i regelverket helt är i enlighet med det som statsrådet säger finns det fler och fler initiativ i olika sammanhang som luckrar upp gränserna mellan vad som är statligt, vad som är kommunalt och vad som är regionalt. Ett exempel på det är någonting som den här regeringen har initierat, de så kallade stadsmiljöavtalen med statlig medfinansiering för att vidta stadsmiljöåtgärder som på olika sätt skapar nyttor, till exempel genom kollektivtrafik och cykelstråk. Riktigt så svartvitt är det ändå inte.
I det här fallet är det svartvitt, om jag tolkar statsrådet korrekt och att det inte blir aktuellt med någon form av hjälp eller stöd i den nationella planen.
Det ska även tilläggas att åtgärder inom Sverigeförhandlingen och Stockholmsförhandlingen, som i grunden är landstingsansvar, har fått hjälp genom både statlig och kommunal medfinansiering. Gränserna luckras dock upp och avtal sluts, eller hur man nu väljer att beskriva det. Men jag tolkar det som att det inte finns någon öppning att i det här fallet inleda dialog eller samtal om avtal om en tunnelförläggning. Är det korrekt uppfattat?
Anf. 112 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jag vidhåller min uppfattning sedan många interpellationsdebatter och i många andra sammanhang att vi inte föregriper det arbete som Trafikverket nu ska göra med att ta fram den nationella planen.
Däremot konstaterar jag att stadsmiljöavtalen, Stockholmsförhandlingen och storstadsförhandlingen har haft fokus på att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåtgärder. Det gäller framför allt för Sverigeförhandlingen.
I det här fallet handlar det mer renodlat om ett stadsutvecklingsprojekt. Där finns det inga egentliga kopplingar till vare sig förbättrad kollektivtrafik eller förbättrade cykelmöjligheter, åtminstone inte som jag kunde uppfatta av interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är självklart möjligt för Stockholms stad att ansöka om stadsmiljöavtalspengar eller att se om det finns andra lösningar inom ramen för länsplanearbetet.
Däremot avslutades Sverigeförhandlingen och storstadsförhandlingen när det gäller Stockholm nyligen. Där har den här frågan inte aktualiserats. Att det inom ramen för den förhandlingen skulle gå att i efterhand fylla på med ytterligare skulle jag bedöma som tämligen utsiktslöst.
I ett tidigare skede av processen som har varit ganska långdragen - den har pågått inte bara i flera år utan i flera decennier, om man ska vara lite noga - hade man ett val mellan nedgrävning av Centralbron och Citybanan. Efter moget övervägande valde man Citybanealternativet för att skapa bättre förutsättningar för framkomligheten för kollektivtrafiken. I det vägvalet valde man lite grann bort nedgrävning av Centralbron.
Men, som sagt var, om man inom regionen är överens om den här prioriteringen och tycker att det är angeläget att använda länsplanemedel för detta antar jag att det är fritt fram för länsplaneupprättaren att gå fram med ett sådant förslag. Jag är dock tveksam till att det kommer att ha den digniteten när det ställs mot andra angelägna åtgärder i regionen som syftar till att exempelvis förbättra framkomligheten och öka kollektivtrafikandelen.
Anf. 113 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack, statsrådet för det kompletterande svaret!
En del i det förslag som har kommit från Moderaterna i Stockholms stad är att det på ungefär motsvarande plats ska förläggas en ny cykelväg från centrala Stockholm till Södermalm för att skapa bättre förbindelser och bättre förutsättningar för att på ett säkert sätt transportera sig med cykel i Stockholm - någonting som vi alla som har försökt att cykla i Stockholms innerstad uppskattar. Hur långt man kan gå med det är inte någonting som jag och statsrådet kan utröna under den en och en halva minuten som återstår av min talartid.
Det är intressant att höra statsrådets resonemang. Jag tror inte heller att man kan "knö" in detta i någon Sverigeförhandling i så här sent skede. Jag tror inte heller att det går att "knö" in det i någonting annat, med undantag av om en modig regering skulle initiera ett projekt i denna riktning som andra regeringar har försökt för att hitta samverkansformer över de olika uppdelningarna nationellt, regionalt och kommunalt för hitta synergieffekter och gemensamma finansieringslösningar.
Men jag tolkar det som att det inte finns någon sådan öppning i dag utöver de konventionella processerna, och det är egentligen svar nog på frågan.
Anf. 114 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Staten går in med ganska mycket medfinansiering i infrastrukturobjekt just i den här regionen och i de andra storstadsregionerna inom ramen för Sverigeförhandlingen. Där överträder man också de ansvarsgränser som finns, det vill säga att man medfinansierar kollektivtrafiklösningar. Det finns goda skäl till det eftersom detta är en region som har stora behov av mer investeringar, inte minst i spårinfrastruktur, än vad man regionalt och kommunalt klarar av att bära. Då är det rimligt att staten träder in.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man det inte har tagits något initiativ när förhandlingen var uppe på bordet utan kommer precis efter det att förhandlingen är avslutad kan frågan ställas varför man inte tog upp det några veckor tidigare. Då hade frågan kanske kunnat beaktas i den förhandlingen. Eller också insåg man att det kanske inte hade fungerat.
Om man planerar för omfattande åtgärder för att öka cyklingen och cykelmöjligheterna i Stockholm finns ju alla förutsättningar för att ansöka om medel ur stadsmiljöavtalen. Däremot är det tveksamt om en nedgrävning för 10-20 miljarder - beroende på vem man frågar - står i paritet med den ökade cykling som man skulle kunna åstadkomma med de insatserna. Möjligen skulle man kunna använda pengarna mer effektivt just för ökad cykling.
Men jag önskar Erik Ottoson fortsatt lycka till i det här arbetet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.