Bredband till alla

Interpellation 2016/17:498 av Magnus Oscarsson (KD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-05-03
Överlämnad
2017-05-04
Anmäld
2017-05-05
Sista svarsdatum
2017-05-19
Svarsdatum
2017-06-13
Besvarad
2017-06-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Vi lever i en tid där den offentliga servicen – men även den kommersiella – alltmer upphör att finnas till hands i form av kontor och anställda av kött och blod. I stället förväntas vi som enskilda medborgare allt oftare använda nätet för allehanda ärenden. Den som saknar fungerande uppkoppling blir i allt högre grad isolerad från sina möjligheter att fullt ut fungera som medborgare.

Telia har påbörjat en avveckling av det fasta telefonnätet i syfte att ersätta detta med fiber eller mobil teknik. Det innebär att Telia i vissa områden exempelvis ersätter vanlig fast telefoni med lösningar via mobilnätet, och ersätter bredband via telejacket (ADSL) med fiber eller mobilt bredband. Detta har medfört att många abonnenter som tidigare haft fungerande bredbandstäckning har förlorat denna. När det fasta bredbandet försvinner uppstår stora merkostnader för abonnenten, som tvingas gå över till en mobil bredbandslösning (om sådan är möjlig). Kostnaden kan öka från 4 000 till 20 000 kronor per år och abonnent.

Telia klippte koppartråden för ca 10 000 abonnenter under 2016 och planerar att klippa bort ytterligare 12 500 abonnenter under 2017. Från många håll rapporteras om problem med anslutningen efter det att kopparnätet ersatts med mobilt bredband. Många mobilmaster blir överbelastade.

I en interpellation i april 2016 frågade jag statsrådet Damberg vad han tänkte göra för att garantera fortsatt tillgång till bredband för alla enskilda och företag på landsbygden som hotades av nedmonterat kopparnät utan rimligt alternativ. Tyvärr blev svaret inte tillfredsställande, då statsrådet inte accepterade principen att användarna inte ska berövas fungerande lösningar innan någon ny fungerande lösning finns på plats.

Huvudalternativet till det nedmonterade kopparnätet på landsbygden har ansetts vara utbyggt mobilt bredband i glesbygd. Enligt PTS själv är 700-bandet särskilt gynnsamt för mobila bredbandstjänster i glesbygd. År 2014 beslöt regeringen att öppna upp 700-bandet för mobilt bredband från år 2017. Emellertid beslutade regeringen under hösten 2016 att skjuta upp tillgängliggörandet av 700-bandet med två år.

Till min häpnad lät regeringen nedmonteringen av kopparnätet fortsätta som planerat, trots det nya beslutet om 700-bandet. Allt fler människor upplever nu frustrationen av att berövas fungerande bredbandsanslutning. Runt om i Sverige talas det om en skandal, det stora bredbandssveket. Ett socialdemokratiskt kommunalråd i Vännäs kommun vädjade till Telia att skjuta upp avvecklingen tills det finns fungerande alternativ.

Regeringens agerande visar tydligt att man sätter systemen framför människan.

Det borde kunna ses som självklart att inte klippa det fasta kopparnätet innan ett fungerande alternativ finns på plats i det enskilda fallet. Det kan lätt ses som ett uttryck för storstadens arrogans när det gamla nätet tas bort innan ett nytt fast fibernät finns på plats.

Landsbygdskommittén, som presenterade sitt betänkande i januari 2017, föreslår att regeringen säkerställer tillgången till bredband för de hushåll och företag som står utan uppkoppling i samband med avvecklingen av kopparnäten. Kommittén skriver att problemen riskerar att fortgå fram till 2020. För att inte kommuninvånare i landsbygderna ska stå utan en fungerande uppkoppling föreslår kommittén därför att regeringen omgående tar initiativ till att säkerställa tillgången till bredband för de hushåll och företag som står utan ersättning i samband med Telias förändringar av kopparnäten. Som möjliga åtgärder föreslår kommittén att den så kallade SOT-nivån omgående höjs, alternativt att man driver på marknadens aktörer för ett snabbare teknikskifte i landsbygderna. Kommittén nämner också att staten i egenskap av ägare kan ställa konkreta krav på teknikkompensation från Telia.

SOT är förkortning för samhällsomfattande tjänst. Grunden för en SOT-tjänst är att säkerställa att grundläggande samhällstjänster i alla delar av landet kan tillhandahållas på likvärdiga villkor. Möjligheten att använda SOT-tjänster inom IT-sektorn regleras i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. I förordningen fastställs nivån för möjligheten att använda SOT-tjänster till 1 Mbit/s. Landsbygdskommittén föreslår att denna nivå höjs avsevärt.

Min fråga till statsrådet Peter Eriksson är:

 

Vad kommer statsrådet och regeringen att göra för att, under tiden från i dag till år 2020, säkerställa tillgången till bredband för de hushåll som hotas av Telias klippning av kopparnätet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:498, Bredband till alla

Interpellationsdebatt 2016/17:498

Webb-tv: Bredband till alla

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 92 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Magnus Oscarsson har frågat mig vad jag och regeringen kommer att göra för att, under tiden från i dag till år 2020, säkerställa tillgången till bredband för de hushåll som hotas av Telias klippning av kopparnätet.

Just nu pågår en omställning till framtidssäker infrastruktur för elektroniska kommunikationer. Omställningen har redan pågått under en längre tid. I dag har de flesta redan genomfört teknikskiftet. Ca 1 miljon av hushållen använder fortfarande kopparnätet för bredband. För de allra flesta av dessa finns det bra alternativa lösningar.

Regeringens målsättningar på bredbandsområdet omfattar alla och finns presenterade i bredbandsstrategin. Målet till år 2025 är att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband. Målet är teknikneutralt, vilket innebär att anslutningen kan tillhandahållas genom fast eller trådlös teknik, eller en kombination av olika tekniker.

Teknikutvecklingen och den svenska marknadsutvecklingen har lett till god utbyggnad av fibernät och ökad mobiltäckning, något som gör det möjligt att avveckla kopparnäten. För att regeringens vision i bredbandsstrategin ska bli verklighet krävs insatser från både privata och offentliga aktörer. Regeringen verkar därför för att den positiva utvecklingen när det gäller bredbandsutbyggnad fortsätter och kommer att fokusera på aktiviteter inom de strategiska områden som strategin pekat ut.

Som komplement till de investeringar som görs av marknadens aktörer har regeringen inom ramen för landsbygdsprogrammet avsatt 4,25 miljarder kronor för stöd till utbyggnad av snabbt bredband i gles- och landsbygd där de kommersiella förutsättningarna för bredbandsutbyggnad saknas. Utöver det har regeringen även möjliggjort bredbandssatsningar på 1,2 miljarder kronor inom ramen för regionalfondsprogrammen i de norra delarna av landet. Till och med år 2020 har regeringen också avsatt 21 miljoner kronor per år på regionala bredbandskoordinatorer som ett sätt att främja och underlätta för utbyggnaden av både offentliga och privata aktörer.

Enligt PTS senaste bredbandskartläggning fortsätter tillgången till snabbt bredband att öka i Sverige. I oktober 2016 hade 71 procent av hushållen och företagen tillgång till 100 megabit per sekund, och ca 91 procent hade tillgång till 30 megabit per sekund. Utöver det har över 99,9 procent av hushållen och företagen tillgång till minst 10 megabit per sekund, även i lands- och glesbygd.

På uppdrag av regeringen har PTS nyligen utrett vilken nivå för samhällsomfattande tjänster, SOT, som är lämplig för att säkerställa att alla hushåll och företag har tillgång till internettjänster som är grundläggande för att kunna bo och verka var som helst i landet. PTS rapport bereds nu i Regeringskansliet, och regeringen avser att ta ställning till vilken nivå för SOT som är lämplig.

För övrigt har regeringen nyligen beslutat att större delen av det så kallade 700-megahertzbandet ska öppnas för att PTS ska kunna auktionera ut det så snart som möjligt. Det innebär att vi kommer att kunna få snabbare uppkoppling och ännu bättre täckning över hela landet i det mobila nätet de närmaste åren.


Anf. 93 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Under mina resor runt om i Sverige kommer nästan alltid bredband på tal. Varför klipps koppartråden? Den frågan får jag alltid.

Det goda med koppartråden är att det finns tillgång till ADSL och bredband. När tråden klipps finns det i värsta fall ingen kontakt med omvärlden via bredband. När det fasta bredbandet försvinner uppstår stora merkostnader för den enskilde abonnenten, som tvingas gå över till mobila bredbandslösningar som kanske inte fungerar eller möjligen hänvisas till kommunen, som säger att den inte har möjlighet att få fram det här på det sätt som önskas. Kanske måste man själv gräva ned en kabel. Kostnaderna skjuter då i höjden för den enskilde.

Telia har klippt koppartråden för ca 10 000 abonnenter under 2016 och fortsätter i full fart att klippa koppartråd även under detta år - 12 500 räknar man med under 2017.

Från många håll rapporteras om problem med anslutning efter att koppartråden har ersatts med mobila bredband. Många mobilmaster blir helt enkelt överbelastade.

Vad har regeringen för ansvar att tala med Telia, som regeringen faktiskt är delägare i, om att man ska vänta med att släcka ned bredbanden runt om i Sverige? Varför talar inte ministern med Telia och framför budskapet att man ska vänta med nedmonteringen av bredbandet tills det finns ett fullgott alternativ?


Anf. 94 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Förklaringen är att detta har pågått ganska länge. Jag stod själv i denna talarstol för tio år sedan och talade om precis samma fråga. Då var det en annan regering. Efter det kom det en borgerlig regering som satt i åtta år. Inte någon gång under denna period har Telia haft kravet på sig att vänta, utan man har successivt fortsatt att avveckla kopparnätet.

Samtidigt har vi byggt ut både de mobila näten och de fasta bredbandsnäten i Sverige. I dag är vi alltså i slutfasen av avvecklingen av kopparnätet. I dag har vi också mycket bättre teknik utlagd. Vi har mycket bättre täckning och mycket snabbare uppkopplingar i de mobila näten, och vi har en tillgänglighet till bredband i form av fiber som är på en mycket bra nivå.

Det mål som vi nu har till 2020 om att 95 procent av hushållen och företagen ska kunna få en snabb uppkoppling har vi möjlighet att klara av. Men det kommer att kräva att vi fortsätter att satsa pengar också från staten under de närmaste åren för att klara detta mål. I och med detta, och med den utläggning av nya mobila nät som är på gång, kommer vi att ha en så pass bra yttäckning att det, enligt mig, inte finns någon större anledning att oroa sig. Alla kommer att kunna få en helt okej uppkoppling till nätet, antingen via de mobila näten eller via bredband med fiber.

Det gör att denna diskussion kan reduceras åtminstone till den nivå som Magnus Oscarsson var inne på nu, nämligen att det blir en kostnad. Det stämmer att det blir en kostnad när man går över till den nya tekniken. Men samtidigt får vi en framtidssäkrare och bättre teknik. Den gamla koppartråden har sett sina bästa dagar. Det innebär att Sverige kommer att vara ledande på detta område. Vi har då möjlighet att i större utsträckning lägga ut offentliga tjänster över nätet, och människor kan få en högre livskvalitet genom att de i ännu större utsträckning kan sköta många vardagsärenden via nätet i framtiden.


Anf. 95 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag tackar ministern för detta svar.

Det kan inte vara så att du inte träffar medborgare som har bekymmer med uppkoppling. När jag är ute och åker möter jag jättemånga människor som talar just om detta.

För ett par veckor sedan var jag i Valdemarsvik och träffade där Annelie och Rembrandt, som är företagare och driver Yxningens Camping utanför Gusum. De berättade hur bekymrade de var över att bredband genom ADSL ska släckas ned. Av naturliga skäl kommer det många barn till en familjecamping, och de vill ha en internetuppkoppling. Så finns inte det. Annelie och Rembrandt var jättebekymrade för hur det ska gå för denna camping.

Jag möter gång på gång människor som har bekymmer när Telia nu klipper koppartråden. Det kan inte vara något nytt för dig, Peter Eriksson, utan det måste du ha fått höra under dina resor. Jag vet att du reser mycket ute i landet.

Jag funderar på hur man tänker. Tidigare har 700-megahertzbandet varit ett alternativ. Jag är jätteglad att i dag få höra att ni ändå har tänkt till där. Sedan beslutade regeringen att man skulle vänta i två år. Jag blev mycket förvånad över det. Men nu har jag förstått att ni tänker öppna upp detta igen, och det tycker jag är mycket positivt. Kan du, Peter Eriksson, berätta lite grann hur du tänker när det gäller 700-megahertzbandet, och varför talar du inte talar med Telia? Varför kan du inte diskutera med dem?

Peter Eriksson talar om att det är ett teknikskifte och att den förra regeringen också var inblandad. Naturligtvis var det så. Men det är ni som nu regerar, och det är du som är minister. Ta ansvar och tala med Telia och berätta hur det ser ut i landet. Försök på detta sätt att göra skillnad.


Anf. 96 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag håller med om att Telia naturligtvis har ett ansvar att sköta om sina kunder och se till att denna övergång mellan olika tekniker fungerar på ett bra sätt. Jag håller också med om att det inte alltid har varit så att man överallt har tagit detta ansvar.

Jag har talat med Telia om detta. Naturligtvis tycker vi från regeringen, som delägare i detta bolag, att man måste ta detta ansvar på allvar och sköta det på ett bra sätt.

I grunden kvarstår ändå att denna övergång från kopparnätet till fiber och till snabbare mobilt bredband är en bra övergång. Vi behöver denna teknikomställning i hela landet.

Det finns ett litet antal människor, som jag, som bor långt ute i skogen och som ännu inte har riktigt bra uppkopplingar. Men det har förbättrats även för oss. Sedan 4G lades ut har det blivit bättre. Successivt kommer det nu också att införas tal på 4G. Då kommer man att ha både internetuppkoppling och tal på denna bättre täckning.

Snart kommer, som jag sa, 700-megahertzbandet att auktioneras ut. Det gäller också 450-megahertzbandet. Båda dessa frekvensband har bra yttäckning. Därmed kommer vi att få ännu bättre möjligheter till bra mobila nät över hela Sverige. Det är själva poängen när de läggs ut att man ska se till att områden med sämre uppkoppling, vita fläckar, också ska garanteras en bra täckning.

Det finns en rad olika tekniker som man kan använda. En del av dem kostar lite mer. Det finns enstaka hushåll - enligt Post- och telestyrelsen ett nittiotal hushåll i Sverige - för vilka man inte klarar de krav som vi ställer när det gäller samhällsomfattande tjänster. De har möjlighet att vända sig till PTS för att få hjälp. Men för de allra flesta finns det bra alternativ teknik. Dock kostar det lite grann vid omställningen.


Anf. 97 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Det är inga småpengar vi talar om, utan det handlar om väldigt mycket pengar. Förr kanske det kostade 5 000, men nu vi talar om kanske 20 000 eller i värsta fall uppåt 100 000. Vi talar alltså inte om några småpengar för den enskilde att satsa.

Jag ska berätta om Sonja. Hon är 90 år och bor i Rödja utanför Sävsjö. Hon har i dag fast telefon via ADSL, vilket funkar perfekt. Telia har gett löfte om att klippa den tråden. Sonja får i dag gå ut till en sten utanför och försöka få kontakt. Hon kanske är en av dem du nämnde, ministern, som inte kan få detta; det är möjligt. Men den enskilde blir drabbad.

Jag tycker att det finns en röd tråd här, och det är följande: Hade detta skett i en storstad hade det blivit ramaskri. DN hade haft rubriker om det. Nu sker det dock ganska tyst ute på landsbygden, och det är knappt någon som lägger märke till det. Det tycker jag är problematiskt. Signalen är lite grann att den som bor på landsbygden får skylla sig själv. Telefonen kanske inte fungerar, men det får du ta. Är du företagare? Jaja, koppartråden är klippt för länge sedan.

I Miljöpartiets valmanifest 2014 talade ni om att bygga ut snabbt bredband - en säker och jämlikt tillgänglig offentlig service till hela landet. Jag tänker på detta med hela landet och på Sonja, som är 90 år. Jag undrar hur du som minister tänker. Varför prioriterar regeringen staden framför landsbygden? Varför nedmonteras landsbygden så radikalt som nu sker?


Anf. 98 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Magnus Oscarsson säger att han tänker på Sonja som är 90 år. Då tänker jag så här: Varför tänkte Magnus Oscarsson inte på Sonja när vi hade en borgerlig regering under åtta års tid?

Ni antog då en bredbandsstrategi som gällde 90 procent av svenska folket, Magnus Oscarsson. En hel miljon människor lämnades helt utanför den bredbandsstrategi ni antog för några år sedan. Jag tycker inte att det var särskilt ansvarsfullt, måste jag säga - särskilt inte om man bryr sig om människor som bor på landsbygden. En miljon människor tyckte ni inte ens var värda att nämna i den bredbandsstrategin.

Nu har den rödgröna regeringen, i december, antagit en ny strategi - därför att det behövdes. Den omfattar alla i Sverige. 100 procent ska få bra, snabbt bredband senast 2023. Då har vi nämligen målet som gäller mobila nät. 95 procent ska ha ett snabbt bredband redan till 2020. Jag är stolt och glad över detta. Jag vet att regeringen satsar mer pengar än den förra regeringen gjorde för att vi ska få ut detta så snabbt som möjligt och för att det ska ge en livskvalitetsstärkande effekt över hela Sverige.

Detta ger stora möjligheter till många människor, och jag tycker inte att vi har någonting att skämmas för. Vi har försökt tänka på Sonja och alla de andra som bor på landsbygden. Jag tycker att det är synd att inte ni gjorde det under den förra mandatperioden, Magnus Oscarsson. Då hade vi kommit längre.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.