Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bostadsbristen

Interpellation 2009/10:346 av Palm, Veronica (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-04-28
Anmäld
2010-04-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-05-07
Sista svarsdatum
2010-05-19
Besvarad
2010-05-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 april

Interpellation

2009/10:346 Bostadsbristen

av Veronica Palm (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Bostadsbyggandet i Sverige är historiskt lågt och Stockholm är särskilt hårt drabbat av bostadsbrist. Regeringen och borgerliga kommuner har varit mer intresserade av ideologiska ombildningar och utförsäljningar av hyresrätter än att försöka komma till rätta med bostadsbristen. Enligt länsstyrelsen har bostadsbyggandet i Stockholms län minskat med 2 000–3 000 lägenheter varje år sedan år 2007. Förra året påbörjades rekordlåga 5 100 bostäder och för 2010 är prognosen 7 400 lägenheter. 21 av länets kommuner säger att det är brist på bostäder i kommunen. Nästan alla kommuner uppger att man har brist på hyreslägenheter.

I slutet av 2009 stod det ca 287 000 personer i Stockholms stads bostadskö. Samma siffra vid 2008 års slut var 257 000 personer, vilket innebär att bostadskön har ökat med 30 000 personer eller 12 procent. Unga som tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar är särskilt hårt drabbade. Alla som står i kön är naturligtvis inte bostadslösa – ca 80 procent har någon form av ordnat boende. Men de senaste årens kombination av minskat byggande och ökat köande borde göra en bostadsminister bekymrad.

Min fråga till statsrådet Mats Odell är:

Avser statsrådet att ta några initiativ för att ge dem som står bostadskö och dem som är bostadslösa ökade möjlighet att få en bostad?

Debatt

(12 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:346, Bostadsbristen

Interpellationsdebatt 2009/10:346

Webb-tv: Bostadsbristen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Odell (Kd)
Anf. 11 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Veronica Palm har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att ge dem som står i bostadskö och dem som är bostadslösa ökade möjligheter att få en bostad, och Maryam Yazdanfar har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att ge alla som strävar efter ett nytt eller ändrat boende en reell möjlighet att uppfylla sina drömmar. Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang. Bostadsbyggandet mätt som antalet påbörjade bostäder har varit mycket lågt de senaste åren, bland annat till följd av finanskrisen. Alla indikatorer pekar dock på att botten nåddes under 2009 och att byggandet nu kommer att öka. Som Veronica Palm påpekar säger antalet inskrivna i Stockholms bostadsförmedling inget om den faktiska bostadsbristen. Det finns dock inte skäl att underskatta behovet av bostäder. Vi har återkommande i massmedier kunnat ta del av rapporter om de avarter som florerar på bostadshyresmarknaden, bland annat i Stockholm. Trots att interpellanterna får det att framstå som att bostadsbristen - som i sig är ett symtom på en dåligt fungerande bostadsmarknad - är något som uppstått efter valet 2006, är det ett gammalt problem med rötter i den tidigare förda politiken, där de kostnadsdrivande subventionerna var en viktig orsak till att byggpriserna ökade. Inte minst i Stockholmsregionen har det under en mycket lång tid byggts betydligt färre bostäder än vad den långsiktiga befolkningsökningen kräver, något som till stor del förklaras av inflyttning av ungdomar och vuxna som behöver ett eget boende. Regeringens uppfattning är att en blandning av boende- och upplåtelseformer på bostadsmarknaden är något bra som dessutom skapar valfrihet för hushållen. Införandet av ägarlägenheter är ett uttryck för detta. Även om denna nya boendeform av olika skäl fått en långsam start - lagstiftningen tillkom alldeles före finanskrisen - är det min bestämda uppfattning att den på sikt kommer att kunna bidra både till ökat bostadsbyggande och till ökad variation och valfrihet - även i bostadsområden som i dag domineras av hyresbostäder. Detta är en politik som syftar till att ge fler möjlighet att uppfylla sina drömmar på bostadsmarknaden. Ett ökat bostadsbyggande kräver framför allt en väl fungerande bostadsmarknad med långsiktigt stabila villkor som skapar förutsättningar för företag att långsiktigt äga och förvalta hyresrätter. Genom den proposition om allmännyttiga kommunala bostadsbolag och reformerade hyressättningsregler som regeringen överlämnade till riksdagen i april läggs grunden för ett sådant klimat, detta till skillnad från en politik präglad av bidragsgivning. En politik som främjar jobben, ökar individernas disponibla inkomster och motverkar utanförskapet är, både på kort och på lång sikt, det mest effektiva. Genom jobbskatteavdraget har de allra flesta fått realinkomstökningar och därmed förbättrade möjligheter att uppfylla sina drömmar på bostadsmarknaden. Med fler i arbete och förbättrad privatekonomi kommer hushållens behov av bostäder också att komma till uttryck i en efterfrågan som driver på ett ökat utbud av bostäder. Mitt svar på interpellanternas frågor är att jag självklart kommer att fortsätta att bedriva en politik som främjar en väl fungerande bostadsmarknad och hushållens möjligheter att uppfylla sina drömmar på bostadsmarknaden. Däremot är jag emot subventioner som är missriktade och som motverkar utvecklingen mot en bättre fungerande bostadsmarknad.
Veronica Palm (S)
Anf. 12 Veronica Palm (S)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Det har inte byggts så lite som det byggs i dag på tio år i Sverige. I Stockholm minskar bostadsbyggandet med 2 000-3 000 bostäder per år. Det är tvärstopp i bostadsbyggandet. 220 av landets kommuner säger sig ha brist på hyresrätter. 20 av landets högskolekommuner säger sig ha brist på studentbostäder. Nybyggnationen av hyresrätter har halverats under den här mandatperioden, samtidigt som antalet unga, människor mellan 19 och 25 år, kraftigt ökar. Sverige växer. Och den kommun som jag bor i, Stockholm, växer kraftigt, så det knakar, men den har växtvärk. Unga människor har ingenstans att flytta. Människor som behöver en ny lägenhet kan inte flytta vidare. Vi kan inte få den tillväxt som den här regionen skulle kunna få utifrån sin potential, därför att det är tvärstopp i bostadsbyggandet. Statsrådet Odell är ansvarig för det här och har i snart fyra år varit ansvarig för bostadspolitiken. Det duger inte att säga: Vi tror att en ny upplåtelseform, som vi inte riktigt vet hur den kommer att fungera, så småningom kommer att lösa bostadskrisen. De unga människor som vill flytta hemifrån i Stockholm, och då är man ung när man är så där 25-30 år, får inte möjligheten utan tvingas bo kvar hemma. Och föräldrarna tvingas ha dem kvar hemma tills de är i 25-30-årsåldern. Jag mötte en kvinna häromveckan. Hon och hennes man har nyligen kommit överens om att de inte ska leva tillsammans längre utan ha växelvis boende med barnen. De är överens om detta. De har valt att leva olika liv och dela på ansvaret för barnen. Det är någonting som man i ett fritt samhälle ska ha möjlighet till, men som de inte kan. Hon säger att ett halvår efter det att de beslutade om separation tvingas hon bo kvar hos sin före detta man, för hon får ingen bostad. Och då handlar det inte om någon lyxig fashionabel lägenhet i innerstan. Hon vill bara ha en lägenhet i den förort där ungarna går i skolan eller i någon av grannförorterna, och det är inte möjligt i Stockholm i dag för en vuxen kvinna som bestämmer över sitt eget liv. Svaret som statsrådet ger på frågan hur man ska ge dem som saknar bostad rätt att få bostad är: Det har varit dåligt förut. Det har varit en dålig politik tidigare. Den förra regeringen gjorde dåliga saker. Nu kommer vi att se om det blir bra med ägarlägenheter. Det räcker inte. När det gäller vad som har varit dåligt och bra och vad som händer över mandatperioder är det så att bostadsbyggande faktiskt tar faktiskt tid. Jag vill ta exemplet Stockholm, som under den här mandatperioden haft en borgerlig majoritet och där 1 500 studentbostäder har färdigställts. Men svaret på frågan hur många som har påbörjats är noll. Det är klart att det kommer till lite bostäder, de som beslutades under förra mandatperioden, men svaret på frågan hur många som har påbörjats är noll. Jag fortsätter att ställa samma fråga till statsrådet: Hur ska de som saknar bostad i Sverige i dag kunna få det?
Maryam Yazdanfar (S)
Anf. 13 Maryam Yazdanfar (S)
Fru talman! Jag vill börja med att be bostadsministern att lära sig uttala mitt namn Maryam Yazdanfar korrekt, för jag kommer nämligen att jaga bostadsministern med den här frågan fram till den 19 september. Det här en så allvarlig fråga för hela vår region att du kommer att behöva svara på frågorna. Precis som vid frågestunden förra veckan lämnar de här svaren mycket kvar att önska. Den naturliga frågan från oss och från alla dem som söker bostad i det här landet måste vara: Vad gör Mats Odell som bostadsminister hela dagarna? Det är min första fråga. Mats Odell har inga åtgärder att presentera mot den problematik som vi ser i dag. Det är finanskris, det är dåligt väder och det är inte alltid så roligt. Men vad gör bostadsministern för att det ska bli fler bostäder att efterfråga? Jag kan inte låta bli att också säga att om Mats Odell hade haft några ambitioner på bostadsområdet, då hade han tagit chansen just när det var finanskris. Förutom de få månader och kanske det halvår då räntorna faktiskt var höga har ju räntorna varit väldigt låga. Är det någon gång som samhället har haft världens chans att investera i till exempel bostadsbyggande och bostadsrenoveringar, så är det under finanskrisen. Då hade man kunnat förse alla de bostadssökande med sjysta bostäder och skapat nya jobb, men regeringen valde att sitta med armarna i kors och skylla på finanskrisen. Blandade boendeformer är bra, Mats Odell. Men på vilket sätt löser det människors bostadsproblem i dag? Jag vill ställa en annan fråga, som är klassisk, till Mats Odell: Vilket råd ger bostadsminister Mats Odell det unga par i Stockholm som söker en tvåa att bo i och som inte har i runda slängar 2 miljoner och inte kan ta ett banklån på 2 miljoner? Mitt råd till dem är att försöka hitta en lägenhet i Sigtuna eller Sundbyberg, för det är två bra exempel på socialdemokratiska kommuner i Stockholmsområdet som vågar ha en progressiv bostadspolitik. Jag måste också kommentera Mats Odells påstående att det skulle vara regeringens förtjänst att parterna på bostadsmarknaden har kommit överens om ett hyressättningssystem. För tydlighetens skull bör man säga att det är parternas förtjänst, inte Mats Odells förtjänst. Det har han inte fyllt sin arbetstid under de fyra gångna åren med. Bostadsminister Mats Odell är emot subventioner. Han är dock inte emot räntesubventioner för dem som äger sitt boende. Mats Odell är inte heller emot subventioner för hushållsnära tjänster eller subventioner för trygghetsboenden. Det blir ganska inkonsekvent att stå här och säga att man är emot subventioner i största allmänhet när det tydligen är så att subventioner med fel fördelningspolitisk effekt är bra men subventioner med bra fördelningspolitisk effekt är dåligt.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 14 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag instämmer i allt vad statsrådet har sagt i denna debatt, för det var alldeles utmärkt. Jag har ett par kommentarer. För det första noterar jag att i denna debatt deltar fyra stycken boende i Stockholmsområdet. En bor utanför, nämligen fru talmannen som bor i Sundsvall. Anlägger man ett regionalpolitiskt perspektiv på de förslag som kommer från Socialdemokraterna borde jag och Mats Odell som boende i Stockholmsregionen välkomna dessa jättelika subventioner som man vill att olika delar av landet ska ge Stockholm. Ser man till befolkningsutvecklingen i denna region hade Stockholms län inklusive Stockholms stad 44 procent av Sveriges befolkningsökning. Enligt länsstyrelsen flyttar på åtta år ungefär 110 000 människor till Stockholms stad. Det motsvarar två Östersund. Fru talman! Socialdemokraterna vill att vi ska införa nya stimulansbidrag och statsbidrag. Vi ska ta från Sundsvall, Östersund, Ystad, Haparanda, Kalmar och Strömstad och ge Stockholmsområdet en jättelik subvention för att man där ska få lägre bostadskostnad. Den här debatten kan ingen utanför Stockholmsområdet föra. Alla som tittar på detta och bor på dessa och andra orter borde fundera på den socialdemokratiska politiken som vill föra ännu mer skattepengar till Stockholms stad och Stockholms län. Det är Stockholm som gynnas, och möjligen Malmö och Göteborg. Det är precis som förr i tiden när ni hade räntebidrag som i huvudsak gick till detta område. Det är en omvänd regionalpolitik. Det är en våldsam resursöverföring till storstadsområdena och inte till Svenstavik, Ystad och andra intressanta orter som man kan bo på. Fru talman! För det andra: Om ni lovar byggherrar att de ska få pengar under nästa mandatperiod om de bygger, vad gör byggherrarna då? Jo, de väntar på valet och ser hur det går. Om de kan få en massa nya subventioner, varför skulle de sätta i gång under denna mandatperiod? Det är helt koko att lova pengar och bidrag till nästa mandatperiod så att byggherrarna väntar och skjuter upp byggandet. Därför är det klokt att regeringen håller fast vid att inte gå in med nya subventioner, utom på mycket speciella områden. Fru talman! Det är viktigt, som regeringen har slagit fast, att vi använder skattepengarna till våra kärnområden, till sjukvård, skola, infrastruktur och så vidare. Bostäder i storstadsområden får vi som bor här och de som vill flytta hit betala själva. Att ge pengar till byggherrarna så att de kan få ökade vinster i storstadsområden är ingen politik som jag tänker vara med på.
Mats Odell (Kd)
Anf. 15 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Regeringen lägger fram en proposition om de nya regler på bostadshyresmarknaden som parterna har förhandlat fram. Vi behöver inte diskutera vem som är ansvarig för detta, men jag kan konstatera att det har blivit en mycket bra överenskommelse. Den hade kunnat träffas under de många åren med Socialdemokraterna vid makten - de anses väl stå ganska nära en del av dessa organisationer - men så skedde inte. Problemet med interpellanterna är att det låter som att alla i Stockholm kommer att få bostad direkt om bara De rödgröna kommer till makten. En ung människa kommer att slippa en bostadskö på över tio år; det kommer att lösas direkt. Vad är det ni föreslår? Jo, nya subventioner, precis som Gunnar Andrén var inne på. Vad säger de som ska vara de glada mottagarna av dessa subventioner? Jo, att de inte vill ha pengarna, för de späder bara på kostnadsutvecklingen ytterligare. Sveriges Byggindustrier sade i ett pressmeddelande samma dag som ni presenterade denna politik att detta leder fel. Det leder snarast in i de problem som man för närvarande brottas med på detta område. Ni ogillar Alliansens politik, men ni har ingen egen. Det är problemet, fru talman. Gillar man hyresrätter, vilket samtliga här gör, varför har Socialdemokraterna då vanvårdat hyresrättens villkor? Allmännyttans hyresnormerande roll, som nu ska försvinna, har funnits sedan andra världskriget. Mig veterligen har Socialdemokraterna haft makten under större delen av tiden från då till nu. Mellan 1990 och 2006 ökade antalet hyresrätter med 4 procent medan antalet bostadsrätter ökade med 35 procent. Ni innehade regeringsmakten under nästan hela den perioden. Vad gjorde Socialdemokraterna? Ingenting. Man hoppades att de byggsubventioner för små hyresrätter som var utformade av politiker och byråkrater skulle ordna upp läget, men det gjorde de inte. Under den sista tiden av socialdemokratiskt regeringsinnehav, åren 2000-2006, byggdes det mer än dubbelt så många bostäder per invånare i Norge och Finland och nästan lika många i Danmark. Under den sista mandatperioden med er vid makten fördubblades antalet kommuner med bostadsbrist från 61 till 122. Ansvarigt statsråd hette Mona Sahlin. Hur trovärdiga är ni som konsulter för hur man ska öka hyresrättsbyggandet i Sverige? Sanningen är att för första gången sedan 1990 var antalet kommuner som uppgav bostadsbrist färre 2009 än året innan. Jag är inte nöjd med detta, men jag har svårt att se att Socialdemokraterna är experter på området när det talar om att återinföra den misslyckade politiken från före 2007. Ni behöver tänka nytt, men ni vägrar att tänka nytt. Ägarlägenheter som kommer att utöka marknaden för hyrda bostäder säger ni rätt och slätt nej till. Har ni något annat att komma med i er bostadspolitik än förslag till nya subventioner för produktion? Vill ni göra det mer attraktivt för dem som ska investera och att investera i hyresrätter? Nej, jag har inte upptäckt det. De som köper en hyresfastighet ska drabbas av ytterligare en höjning av stämpelskatten. Fru talman! Jag är ledsen att behöva konstatera att oppositionen som har ett ganska högt tonläge är helt tomhänta när det gäller förslag som skulle kunna ändra på de förhållanden som man tar upp i sina interpellationer.
Veronica Palm (S)
Anf. 16 Veronica Palm (S)
Fru talman! Vi ska väl försöka sansa debatten och hålla oss till verkligheten som är att bostadsbristen i landets kommuner har fördubblats under den här mandatperioden. Det är 220 kommuner, 75 procent av landets kommuner, som upplever bostadsbrist. Det är tvärstopp i byggandet. Jag förstår att Mats Odell gärna pratar ägarlägenheter. Jag är den första att vara glad om någon människa får möjlighet att skaffa sig en ny bostad genom denna reform som man har klarat av att åstadkomma på fyra år. Men det duger inte. Det räcker inte. Det är inte lösningen på problemet. Det är inte lösningen på det tvärstopp som har varit i byggandet och den bostadsbrist som vi upplever inte bara i de 26 kommunerna i Stockholmsregionen utan i många andra delar av landet. Det är bostadsbrist i 220 av landets kommuner. Det är ett vägval. Det är inte mer komplicerat än så. Det handlar om politik. Det handlar om huruvida man, som högern, tror att marknaden löser det - det har vi testat i fyra år, och det har gått sådär - eller om man tror att man kan använda verktygen. Jag ska ge två förslag. Det här är det första: Det finns ungefär 10 000 arbetslösa byggnadsarbetare i Sverige. Vi har ett stort antal hyresrätter som byggdes på 60- och 70-talet då vi hade en socialdemokratisk aktiv och progressiv politik för att ge människor möjlighet till boende, men lägenheterna behöver rustas upp. De behöver klimatomställas och fräschas upp. Det behöver säkert bytas stammar, och de behöver framför allt miljöanpassas. Man behöver byta fönster och täta. En socialdemokratisk politik är att ta chansen och inte vänta och hoppas att det löser sig av sig självt. Det har vi gjort i fyra år. Ta chansen och förbättra ROT-avdraget så att det också omfattar hyreslägenheter så att man kan klimatanpassa dem och göra dem bättre. Det är både klimatsmart och jobbsmart. Det här är det andra förslaget: Vi har 10 000 arbetslösa byggnadsarbetare. Vi har en mängd bostadslösa människor i hela Sverige. Då säger vi att vi ska använda gemensamma resurser för att stimulera i gång det hela. Marknaden fixade det inte själv. Det är fortfarande arbetslösa byggnadsarbetare och det är fortfarande bostadslösa människor i stora delar av landet. Vi vill ha ett investeringsstöd för att bygga hyresrätter och komma i gång med byggandet. Människor behöver bostäder och jobb - det som den här regeringen har misslyckats med. Det är både bostadssmart och jobbsmart. Så hänger en rödgrön politik ihop. Det handlar inte om att vänta och se och hoppas utan om att ta chansen att lösa jobbkrisen, bostadskrisen och klimatkrisen på en gång och utnyttja de möjligheter vi har. Jag kan inte låta bli att ställa en ny fråga till statsrådet eftersom jag inte har fått särskilt bra svar på den fråga jag ställde. Gunnar Andrén säger att han håller med om allt som statsrådet säger. Då måste jag fråga om statsrådet också håller med om allt som Gunnar Andrén säger. Han säger att tvärstoppet i byggandet när högern har makten i Sverige inte bara beror på den förra socialdemokratiska regeringen utan att det inte byggs något i Sverige beror också på en framtida socialdemokratiskt ledd regering. Det är nog ett av de mest flagranta sätt att smita från ansvar som jag någonsin har hört i den här kammaren. Tycker statsrådet att det också är rätt?
Maryam Yazdanfar (S)
Anf. 17 Maryam Yazdanfar (S)
Fru talman! Jag är oerhört stolt över att bo i Stockholmsregionen. Jag tycker att det är en helt fantastisk plats att bo på. Jag är väldigt glad över att många människor i Sverige tycker att det är en fantastisk plats att bo på och vill flytta hit. Man kan undra om det bara är ett kommunalt eller regionalt ansvar eller om det finns ett nationellt intresse av att Sveriges tillväxtmotor kan brumma i gång hela Sverige genom att man bygger och låter välutbildade människor få komma till Stockholmsregionen och sätta ned sina bopålar och skapa framtidens Sverige. Jag tycker det. Uppenbarligen tycker inte regeringen det. När det gäller den här frågan, liksom många andra, sitter man med armarna i kors. Jag reagerar över Mats Odells sifferexercis. Han säger att antalet hyresrätter blev färre och antalet bostadsrätter fler under 90-talet. Det är ju dina partikamrater som i alla 26 kommuner i Stockholmsområdet där högern har styrt har ombildat hyresrätter till bostadsrätter. Det är ju dina partikamrater. Du kanske ska ta upp det på Kristdemokraternas stämma, eller vad ni kallar era kongresser. Du kanske ska ta upp med dina kommunala partivänner vad ni sysslar med på kommunal nivå. Mats Odell fortsätter att nöta in budskapet att han har infört ägarlägenheter. Var är de ägarlägenheterna? Bostadsbilagorna kommer varje helg. Jag ser inga annonser om ägarlägenheter. Är Mats Odell nöjd? Räcker det? Man har använt fyra år till att ta fram en proposition om ägarlägenheter. Det har inte byggts så många ägarlägenheter - jag har inte sett någon, men det finns säkert. Vad är Mats Odells ambition för de kommande fyra åren? Om det här var rivstarten i den borgerliga bostadspolitiken, vad kommer sedan? För ett tag sedan hade vi en bostadspolitisk diskussion i kommunfullmäktige i Solna där jag också är med. En av Mats Odells allianskamrater sade: Egentligen är bostadspolitik förhållandet mellan utbudet på bostadsmarknaden och efterfrågan på bostadsmarknaden. Det är bostadspolitik. Utifrån ett ideologiskt perspektiv tycker jag att det är befriande att höra. Det är marknadens lagar som ska gälla. Det är marknaden som ska styra den här livsviktiga sektorn. En bostad är nödvändig för att man ska kunna skapa sig ett eget liv. Det är ett ärligt besked till väljarna och Stockholms unga. Om Mats Odell inte har några nya förslag att presentera, säg då vad din bostadspolitik handlar om ideologiskt i stället för att lägga ut dimslöjor. Då kan väljarna själva ta ställning till om det är något de vill lägga sina röster på. Är du nöjd, Mats Odell?
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 18 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag tycker att oppositionen är väldigt klok. De avstår från att med ett enda ord kommentera den våldsamma resursöverföring till Stockholmsregionen som Stockholmspolitikerna föreslår, anförda av Stockholms arbetarekommuns ordförande. Det är ingen ringa fråga vem som ska betala för dem som ska bo i Stockholm. Det är en viktig fråga. Det gäller även de andra storstäderna. Frågan är om vi ska ta pengar från vård, skola och infrastruktur till exempel och ge till enskilda hyresvärdar i Solna, Danderyd, Sundbyberg, Stockholm och andra kommuner som med den socialdemokratiska politiken får nya subventioner. Det är en viktig regionalpolitisk fråga. Jag är helt övertygad om att en betydande majoritet i landet inte tycker att det ska vara mer subventioner till de stora regionerna och som inte tycker att vi ska införa ett bakvänt räntebidragssystem som det som avskaffades 1991. Ni lovade att ha kvar det. Så blev det inte. Jag tror inte att ni kommer att kunna uppfylla det här löftet heller. Vi som bor i den här regionen välkomnar verkligen dem som vill flytta hit. Jag håller med Maryam Yazdanfar om att det är en fantastisk region. Det kan vi vara överens om. Det faktum att 44 procent av landets befolkningsökning skedde i Stockholms stad och län är ett bevis på det. Vi löser inte problemen genom ytterligare subventioner betalade av någon annan, i huvudsak av personer som bor utanför regionen. Vi ska betala våra bostadskostnader själva. Om man lovar subventioner till byggherrar under nästa mandatperiod, Veronica Palm, vilken byggherre väntar då inte med att sätta i gång bygget?
Mats Odell (Kd)
Anf. 19 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Veronica Palm säger att när Alliansen regerar blir det tvärstopp i byggandet. Det är ju inte seriöst! Varför blev det tvärstopp i byggandet? Det fanns inte någon som helst förutsättning vare sig för dem som skulle bygga hus eller för dem som skulle köpa att få lån till detta från den 16 september 2008 och fram till i dag. Vi har infört statliga lånegarantier för byggnadskreditiv, vi har betalat ut ungefär 580 miljoner med sådana garantier och vi har ansökningar på, om jag minns rätt, 1,8 miljarder. Det blev i stort sett tvärtstopp, Veronica Palm, i all aktivitet på byggmarknaden utom sådant som redan var i gång. Jag förstår att det känns lättare och roligare att skylla det här på regeringen och säga att vi skulle ha hällt grus i maskineriet där det pågick ett byggande. Men jag tror att väljarna och tittarna själva begriper att det där är nonsens. Veronica Palm pekar på miljonprogrammet som hon tycker att det är bra att Socialdemokraterna såg till att bygga på 60- och 70-talet. Nu har ni väldigt sent, skulle jag säga, kommit på att ni har övergett de här husen. Nu behöver de rustas upp, och så anslår ni pengar. Jag har tittat på vad de pengarna skulle räcka till som ni nu lyfter fram. Det räcker till ungefär 800 kronor per kvadratmeter i upprustningskostnad. Vad säger då de allmännyttiga bostadsföretagen att det skulle behövas för att kunna göra en sådan upprustning som Veronica Palm utmålade här? Sabo säger att det behövs 12 000 kronor per kvadratmeter, inte 800 kronor. Stå inte här och låtsas som att ni har löst det här problemet med det förslag som ni lägger fram, för det är inte seriöst! Maryam Yazdanfar frågade mig om jag är nöjd. Nej, jag är inte nöjd, absolut inte! Vi har en prekär bostadssituation i Sverige, och den beror på att det under de senaste 25 åren har byggts hälften så mycket i Sverige som i våra nordiska grannländer. Det är inte gjort i en handvändning, framför allt inte under en finanskris, att bygga i fatt det som har släpat efter under den socialdemokratiska, felaktiga bostadspolitiken. Jag hoppas att de som tittar och lyssnar på denna debatt förstår det. Jag vågar i alla fall säga att det här är väldigt viktigt. En annan sak jag vill ta upp är att ni sade nej i socialdemokratin till den lösning som vi gick in på, nämligen att vi skulle gå på en lösning där vi inte hade social housing. Det var det som den utredning av Michaël Koch som Mona Sahlin tillsatte kom fram till. Ni sade nej till vårt förslag. Vi har nu facit på vad det hade inneburit om vi skulle ha gått på er linje, nämligen genom att titta på vad som hände i Holland. Där har kommissionen ganska nyligen kommit med ett förslag som innebär att de hushåll som ska bo i den holländska allmännyttan inte får tjäna över 330 000 kronor. Gör de det får de flytta ut, eller så får man sälja fastigheten. Det är ganska enkelt att räkna ut att det är en normalsituation att två vuxna tjänar över 15 000-16 000 kronor var. Det innebär att med er politik skulle vi ha varit tvungna att sälja ut en stor del av allmännyttan för att uppfylla de krav som nu ställs på ett socialt boende. Nu har vi i stället tillsammans med Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsföretagen träffat en överenskommelse som gör att vi kan ha kvar allmännyttan och att den ska fungera på likvärdiga villkor som de privata företagen. Där räddade vi Sverige från en socialdemokratisk politik som hade varit katastrofal för hyresrätten.
Veronica Palm (S)
Anf. 20 Veronica Palm (S)
Fru talman! Fast det, Mats Odell, kan ju inte du ta åt dig äran av! Det är ju en överenskommelse mellan parterna. Och när det gäller utförsäljningar av gemensamt ägda hyresrätter har vi facit i verkligheten i Sverige. Där ser vi hur ett av skälen till att unga i Stockholm varken kan etablera sig på bostadsmarknaden eller arbetsmarknaden är att de inte kommer in. De får ingen möjlighet att få plats, för det finns inga hyresrätter. Det är klart att sådana som jag som sedan länge är etablerade på arbetsmarknaden och har en fast inkomst kan köpa sig lägenheter. Men alla kan inte det, och då handlar det inte ens en gång om fattig eller rik, utan då handlar det om unga. Ingen ung kan från första dagen på arbetsmarknaden vara etablerad, och då behöver även de som har det gott ställt få möjlighet att få en första lägenhet. Den borgerliga majoriteten både i kommunerna i länet och i landet har underminerat det. Det finns inte möjlighet för unga människor att ta sig in på bostadsmarknaden och få sin första bostad. Jag vill avslutningsvis tacka för debatten. Det har varit en klargörande debatt som tydligt visar att det finns två linjer. Antingen tror man att det går att göra saker, att man kan investera sig ur krisen, att man kan dra nytta av att vi har möjlighet att bygga, att byggande i sig är jobbskapande och att man kan koppla ihop jobbkris, klimatkris och bostadskris och faktiskt göra något bra av det, eller så tror man att man ska sitta still i båten och hoppas att det löser sig. Det har det inte gjort vare sig när det gäller klimatkrisen, jobbkrisen eller bostadskrisen. Där är den tydliga skillnaden.
Maryam Yazdanfar (S)
Anf. 21 Maryam Yazdanfar (S)
Fru talman! Sverige är i dag ett av de länder med högst ungdomsarbetslöshet i Europa. I Stockholm i dag har vi 99 000 unga i bostadskö. Jag menar att ekvationen arbetslös och bostadslös blir hopplös inför framtiden. Det är det sämsta sättet att börja sitt vuxna liv på. Bostadsministern skulle kunna lösa halva den här ekvationen. Bostadsministerns svar är ägarlägenheter. Som Veronica Palm tidigare sade har denna debatt varit väldigt klargörande. Jag frågade i mitt förra anförande bostadsministern vad ambitionerna är för framtiden. Jag frågade vad ambitionen inför framtiden skulle vara då ambitionerna för de här första fyra åren var ägarlägenheter, vilket bostadsministern är nöjd med. Jag fick inget svar. Jag misstänker att det är samma recept som gäller: Sitt med händerna i kors, ta gärna åt dig äran av andra aktörers ansträngningar och hänvisa till ägarlägenheter. Det är klargörande. Samtidigt rusar priserna på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen i höjden. Människor är överbelånade och oroliga för framtiden i en ekonomiskt orolig tid. Farhågorna om en bostadsbubbla växer sig allt starkare. Och bostadsministern hänvisar till ägarlägenheter. Det är klargörande. Tack så mycket!
Mats Odell (Kd)
Anf. 22 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Det har säkert varit klargörande. Jag tackar också för en spännande debatt. Jag tycker att den har visat att vi har två alternativ. Ett av de alternativen vill subventionera produktion av hyresrätter. Det är en politik som vi har prövat ganska länge i det här landet. Senast före valet 2006 satsades 2,7 miljarder, som togs in från olika delar av landet, på detta. Men det byggdes naturligtvis inte bara i Stockholm, Göteborg och Malmö utan också runt omkring i landet. Det viktiga här tror jag är att säga att när det gäller de två alternativen säger ni att det ska byggas 40 000 bostäder till år 2016 om ni får hålla på. Vad säger då Boverket? Den senaste prognosen där de har sammanställt vad Sveriges kommuner anser om liggande planer visar att det redan nästa år kommer att byggas 40 000 bostäder i Sverige. Nu säger Boverket att de tror att det är lite för optimistiskt. De har erfarenhet, och det är inte fullt så bra som prognosen visar. Det är en mycket kraftig ökning av bostadsbyggandet i Sverige som vi nu ser framför oss enligt alla enkäter och prognoser. De visar att det kanske kommer att byggas 33 000 bostäder nästa år helt utan subventioner. Redan nästa år, fru talman! Det är enkäter som insamlats från kommunerna, och där kan vi se vad det finns för planer. Det finns alltså mycket som talar för detta bara branschen får stabila och långsiktiga villkor, och det får den genom den proposition och det beslut som riksdagen av allt att döma ska fatta den 17 juni i denna kammare. Därmed kommer vi att skapa långsiktigt goda villkor. Ni inom oppositionen tror att ni genom subventioner till 2016 ska komma upp i 40 000 bostäder. Jag tar inte åt mig äran av detta. Det är parterna som förhandlat fram villkoren. Parterna har fått vara med och utforma propositionen, ända in i tryckeriet, skulle jag vilja säga. Vi har tagit hänsyn till deras synpunkter, och det är förutsättningen för att det kommer att bli långsiktigt. Jag är glad, fru talman, att även Socialdemokraterna står bakom politiken för långsiktigt goda förutsättningar för byggande av hyresrätter.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.