Beredning av betänkande SOU 2007:9
Interpellation 2007/08:414 av von Sydow, Björn (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-20
- Anmäld
- 2008-02-20
- Besvarad
- 2008-03-07
- Sista svarsdatum
- 2008-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 februari
Interpellation
2007/08:414 Beredning av betänkande SOU 2007:9
av Björn von Sydow (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Regeringen bemyndigade den 27 april 2006 chefen för Utrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att se över stödet till svenskundervisning i utlandet. Utredningen överlämnade i februari 2007 sitt betänkande Svenskan i världen (SOU 2007:9).
Sammanfattningsvis redovisades följande uppgifter om svenskundervisningen i utlandet:
Svenskundervisning bedrivs i dag vid ca 200 universitet och högskolor i över 40 länder. Bortsett från Finland, där ju svenskan är ett av de officiella språken, finns det största antalet institutioner med svenskundervisning i Tyskland och USA med 25–30 institutioner vardera.
Det intresse för språket och landet som detta är uttryck för måste Sverige ta vara på. Att stödja svenskundervisning för människor i andra länder är en väg att främja svenska intressen. En förutsättning är dock att det i respektive lands utbildningssystem finns en grund för svenska insatser.
För Sveriges förbindelser med andra länder är det viktigt att det i dessa länder finns personer som förstår eller behärskar svenska. Det finns också ett mera allmänkulturellt skäl för att stödja svenskundervisning: Att synliggöra svenska språket och stärka dess ställning i andra länder bidrar till förståelse för de värden, traditioner och sociala mönster som kännetecknar det svenska samhället.
Sverige har intresse inte bara av undervisning i själva språket utan även av undervisning som rör det svenska samhället och kulturen. Med svenskundervisning avses undervisning både i svenska och om Sverige.
Det har nu gått ett år sedan betänkandet överlämnades till dåvarande utrikeshandelsministern.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta med anledning av betänkande SOU 2007:9?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:414
Webb-tv: Beredning av betänkande SOU 2007:9
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:75 Fredagen den 7 marsProtokoll 2007/08:75 9 § Svar på interpellation 2007/08:414 om beredning av betänkande SOU 2007:9
Protokoll från debatten
Anf. 41 Ewa Björling (M)
Herr talman! Björn von Sydow har frågat mig vilka initiativ som jag avser att ta med anledning av betänkandet SOU 2007:9
Svenskan i världen
.
Svenskundervisningen i utlandet, som hanteras av Svenska institutet, har en tydlig och stark Sverigefrämjande karaktär genom att den stärker kunskapen om och intresset för Sverige. Det är därför för mig en angelägen verksamhet.
Utredningen
Svenskan i världen
kom för ett år sedan. Utredningens förslag innebär ökade krav på Svenska institutet och ökade kostnader. Några finansieringsförslag angavs inte i utredningen.
Utredningen har inte remissbehandlats men vi har en pågående dialog med Svenska institutet. Institutet har inkommit med en handlingsplan för stöd till svenska språket vid utländska universitet, där man tagit hänsyn till utredningens förslag. Bland annat anges institutets kriterier för verksamheten, nämligen
att utveckla kompetensen och kapaciteten för svenskundervisning vid utländska lärosäten,
att verka för en hög nivå i undervisningen och därmed på studenternas kunskaper,
att utveckla långsiktiga samverkansformer med utvalda universitet med särskilt goda förutsättningar att bedriva en kvalitativ undervisning, spjutspetsforskning eller Sverigefrämjande insatser och
att utveckla en systematisk relationsskapande och uppföljande verksamhet med svenskstudenter i syfte att i högre grad nyttja den Sverigefrämjande potential som de representerar. I detta stärks samverkansmöjligheterna med olika Sverigefrämjande aktörer - forskarmiljöer, handelsfrämjande miljöer med flera.
Jag vet att institutets verksamhet på detta område är mycket uppskattad av de många utländska lärosätena, av utlandsmyndigheterna och av andra Sverigefrämjande miljöer i utlandet - såväl inom forskning som inom utbildning och näringsliv. Jag kan också konstatera att institutet redan förbereder en hel del förändringar av verksamheten med anledning av utredningen.
Som handelsminister är jag mån om att verka för ökad svensk goodwill världen över. Främjande av svenska språket i utlandet är en del av de bredare insatserna för Sverigebilden och svenska intressen i vår omvärld. Det är min avsikt att sända ut Svenska institutets handlingsplan till närmast berörda för kommentarer i syfte att nå en bra och framtidsinriktad lösning på frågorna kring svenskundervisningen i utlandet.
Anf. 42 Björn von Sydow (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka handelsministern för svaret och för inriktningen som handelsministern ger. Jag tycker också att den inriktning som Svenska institutet arbetar med är lovande och bra.
Jag vill berätta lite. När jag var försvarsminister besökte jag bland annat Ryssland. Jag tror att det var år 2001. Jag hade bett att få komma till Kaliningrad och till marinbasen Baltijsk.
Det var grått. Det var slitet. Det var ganska tröstlöst. Hela Kaliningrad är, som vi alla vet, närmast en social katastrof. Det var lördag, så det var ovanligt dött. Men jag hade bett att få komma och träffa universitetet. Jag hade fått reda på att det där fanns svenskundervisning. Det var lördagsstängt på ett sätt, men där öppnade sig en möjlighet för mig att träffa studenter.
De var optimistiska. Det var mest tjejer. De ville någonting. De ville lära sig om Sverige, svenskarna och det svenska språket. De trodde att det var en väg för dem att kunna leva, kanske till och med påverka, på ett mer människovärdigt sätt än hur det var att leva i Ryssland och Kaliningrad.
Jag tog intryck av detta och försökte i fortsättningen på resor, både som försvarsminister och sedan som talman, träffa dem som läser svenska på universiteten och högskolorna i omvärlden. Överallt mötte jag detsamma: en vilja och ett fantastiskt sug efter att få komma i kontakt med det svenska samhället.
Vi förstod att vi måste ha med oss bokgåvor. Det gick så långt att vi tänkte: Kan inte vi riksdagsledamöter ta med oss alla de böcker vi har stående på tjänsterummet och skänka dem? Det gjorde vi också. Jag vill inte påstå att det var containrar, men det var ganska mycket vi kom i väg med. Jag kände: Det här är rätt!
Handelsministern! Vi har 19 universitet och högskolor i Ryssland där man läser svenska på något sätt. Det är ett land där den demokratiska utvecklingen går tillbaka, där det inte ens en gång går att tala om att det råder demokrati. Jag tycker att det då gäller att hitta vägar för att ha kontakt och stödja det som skulle kunna bära upp en demokratisering av det ryska samhället någon gång i framtiden, förhoppningsvis snart. Bilden av Sverige kan vara till hjälp för det.
Vad man vill se i Sverige är vår samhällsstruktur, men också våra värden: demokratin, empatin människor emellan, humorn och spänningen i vår litteratur. Vi har sammanlagt 12 000 studenter som läser vid 200 universitet och högskolor i flera världsdelar. Det kostar lite drygt 10 miljoner kronor. Det är här jag tycker att handelsministern och regeringen ska göra någonting i enlighet med Svenska institutets inriktning för att vi ska kunna fortsätta med Ryssland.
Anf. 43 Ewa Björling (M)
Herr talman! Jag kan inte annat än hålla med Björn von Sydow i hans målande beskrivning av hur viktigt det är med demokratisering och större öppenhet i Ryssland. Det upplever jag inte minst när jag är ute och främjar Sverige som handelsminister. Jag ser hur svårt det är i dag för små och medelstora företag att etablera sig i Ryssland på grund av korruption, administration och så vidare.
Kan vi förtydliga Sverigebilden är det alldeles utmärkt. Ett bra sätt att göra detta är svenskundervisning. Ett annat bra sätt är att vi alla tillsammans för ut Sverigebilden, vårt nationella varumärke Sverige, på ett tydligare sätt än vad vi tidigare har gjort och påtalar de viktiga värden som avser Sverige. Det handlar om öppenhet, nytänkande, omtänksamhet, tolerans och empati - flera av de viktiga aspekter som Björn von Sydow tog upp. I detta är Svenska institutets arbete oerhört viktigt.
Jag kan nämna några siffror också. Björn von Sydow talar om 10 miljoner. Under 2007 uppgick kostnaderna till 12,3 miljoner kronor. Sverigefrämjandet - under anslaget till Svenska institutet - stod för 6,6 miljoner kronor. Svenska institutet har också genom särskilda uppdrag fått ytterligare 700 000 kronor, där det handlar om specifikt främjande av svenska språket i Finland.
Alla dessa delar är oerhört viktiga att fortsätta, men vi måste också se till hur handlingsplanen ser ut. Vi kommer också att skicka ut detta till några nyckelpersoner för att de ska få uttala sig om huruvida detta är rätt inriktning och kunna komma med vidare god input i detta.
Det är en oerhört viktig fråga, och jag är glad att Björn von Sydow har ställt interpellationen.
Anf. 44 Björn von Sydow (S)
Herr talman! Det gläder mig att höra att det har hänt mer och att det finns mer pengar ute för de här insatserna. Det är klart att jag är positiv till det. Det är väldigt positivt att höra handelsministerns syn på Ryssland och om den stora svårighet och utmaning som alla demokratier som är grannar till Ryssland har. En av linjerna bör vara det som regeringen nu går in för, nämligen att upprätthålla svenskstudierna vid de ryska universiteten och för övrigt kanske även lägre ned i skolsystemet.
Låt mig få ta upp en annan dimension: Tyskland, herr talman. I Tyskland är det 30 universitet och högskolor som har svenskundervisning. Kanske har man i Tyskland ibland en överdriven bild av Sverige, med det empatiska och gröna. Tv-serierna i Tyskland idylliserar möjligen Sverige en del. Vi kan också ha problem med revyer, problem på vår arbetsmarknad och så vidare.
Men nog är det fantastiskt att det hos EU:s största makt finns ett så stort engagemang för det svenska samhället och det svenska språket. Det spelar roll att det är fler i Tyskland som läser svenska än vad det är svenskar som läser tyska.
Jag har fått reda på tidigare uppgifter att i tyska systemet har man delvis kommit att förändra universitetsstrukturen och finanserna för exempelvis ett språk som svenska. Det motiverar att vi tänker igenom detta.
Det måste vara ett stort socialt och politiskt värde inom demokratikretsen i EU att det i EU:s största land finns många unga människor som strävar efter att bekantgöra sig med Sverige och det svenska språket.
Jag ser i utredningen att många av de små språken numera inte riktigt är eftersökta. Men det gäller inte svenska. Man rapporterar att intresset för att studera svenska ingalunda har avtagit. Tvärtom rapporterar man från flera universitet i västra Europa att man har människor som vill läsa svenska men inte kan hitta platser för dem.
Jag vill inte gå in på ytterligare länderexempel. Men det ska också sägas att det i Förenta staterna är nästan 30 universitet och högskolor där man har svenskundervisning. Den bild jag har fått är att det ändå behövs ytterligare pengar för att klara ominriktningen som Svenska institutet för en dialog om med Regeringskansliet.
Jag har sett uppgifter i utredningen som pekar på att i ett land som Nederländerna har man kanske 10 000 studenter utomlands som läser holländska. Man gav 27 miljoner kronor för några år sedan. Vi har ca 12 000 studenter. Därtill kommer de 50 000 studenter som finns i Finland som läser svenska. Vi ger vid den här tiden ca 11 miljoner.
Den stora efterfrågan på vårt språk och närhet till vårt samhälle och vår kultur skulle motivera en ekonomisk insats i enlighet med de linjer som både utredningen och institutet föreslår. Det finge i så fall vara mer pengar i systemet. Det handlar ändå endast om 5-7 miljoner till.
Anf. 45 Ewa Björling (M)
Herr talman! Jag startar med en kort kommentar angående Tyskland. Jag var själv nyligen på besök i Tyskland. Det är naturligtvis väldigt viktigt, eftersom det i dag är vår främsta handelspartner.
Det jag upplevde där var just att tyskar har en otroligt positiv bild av Sverige. Svenskarna har inte en lika positiv bild av Tyskland. Det är någonting vi behöver ändra på. Det är också många fler tyskar än svenskar. Det är en naturlig del i att siffrorna ser ut som de gör, som Björn von Sydow nämnde.
En oerhört essentiell del i detta handlar om att stärka EU:s inre marknad. Det gäller att se till att verkligen få ökad rörlighet avseende kapital, varor, tjänster och människor. Med ökad rörlighet och fler människor som rör sig över gränserna blir det också mer naturligt att lyssna till svenska, se Sverige och att Sverige är ett spännande och intressant land och därmed också kunna föra ut svenskan i världen.
Nästa viktiga område gäller någonting som pågår just nu. Det handlar om att försöka slutföra frihandelsavtal för att vi lättare ska kunna handla med våra grannar. Alla handelskontakterna är oerhört viktiga för att föra ut Sverige i världen och för att ta världen till Sverige och därigenom också språket.
Vi vet i dag att de studenter som följer svenskundervisning i utlandet själva har sökt sig till utbildningen och därmed redan har ett intresse och engagemang för Sverige. Utbildningen är väldigt viktig. De får ökade kunskaper i svenska språket och blir ett slags ambassadörer för Sverige eftersom de oftast bibehåller sitt intresse för Sverige efteråt. Svenska institutet behåller också genom sin alumniverksamhet en god relation till dem. Dessa studenter blir ofta viktiga för svenska företag i utlandet för både sin Sverigekännedom och sin språk- och kulturkompetens avseende Sverige.
Svenska institutet har i sitt budgetunderlag begärt ytterligare medel för verksamheten. Det är inte möjligt för mig att här i dag svara på detta. Först ska vi försöka få ett så fullgott underlag som möjligt.
Jag måste ändå få påpeka att frågan är oerhört viktig. Det handlar egentligen inte bara om svenska språket i sig utan om helheten i form av Sverigefrämjandet utomlands och vad vi vill få ut för Sverigebild.
Det gäller också hur Sverige kan upplevas som attraktivt för utländska investeringar. Ju mer kännedom världen får om Sverige och svenska språket, desto lättare blir det att få flera människor att komma hit.
Anf. 46 Björn von Sydow (S)
Herr talman! Jag delar helt handelsministerns inlägg och åsikter och hoppas att handelsministern kan klara pengarna också.
Herr talman! Jag har varit handelsminister. Jag vet att om man har små pengar med sig i kassakistan - och det har man som handelsminister - är det inte lätt att göra omfördelningar. Det är inte lätt att klara nya saker. Det är svårt även om det handlar om små pengar.
Jag har läst handelsministerns handelspolitiska deklaration från i tisdags. Jag kunde inte vara här då. Jag delar verkligen det som står på s. 20, 21 och framåt. Där tar handelsministern upp, och även här i dag, den inre marknaden och de fria rörligheterna. Handelsministern lyfte fram regeringens syn på hur en positiv Sverigebild hänger ihop med de ekonomiska möjligheterna.
Jag hoppas att det som regeringen genom handelsministern har deklarerat för riksdagen också ska vara möjligt att arbeta med internt och att tala om för finansministern: Det här har vi bundit oss för. Det motiverar att redovisa och komma med ett förslag som gör det möjligt att föra just den integrerade politik som handelsministern och regeringen står för. Pengarna är därmed principiellt motiverade genom den deklaration som handelsministern på regeringens uppdrag har lagt fram för kammaren.
Jag ber att få tacka handelsministern för den positiva inställning som regeringen har i den här viktiga frågan. Den hör till framtiden för Sverige och för de människor som vill ta ett intryck av vårt samhälle i nuet i både ekonomiskt och humanistiskt hänseende.
Anf. 47 Ewa Björling (M)
Herr talman! Jag vill tacka för intressanta inlägg från Björn von Sydow. Det känns skönt att höra att vi delar värderingar i denna viktiga fråga.
Jag ska kort nämna något angående utredningen. Där påpekar man att formerna för dialog och samarbete med de utländska universiteten måste utvecklas med utgångspunkt i svenska intressen och svenskundervisningens roll i Sverigefrämjandet. Vi vet redan i dag att Svenska institutet har inlett en omorientering så att verksamheten ska bli mer i linje med nya Sverigefrämjandet och därmed också mer aktivt.
Det pågår ett väldigt intressant reformarbete avseende Svenska institutet rent generellt. Jag var nyligen och besökte Svenska institutet. Jag känner verkligen hur man i god anda genomför arbetet. Jag är övertygad om att Svenska institutet kommer att lyckas med att föra ut svenska i världen, att visa den nya tydliga Sverigebilden och därmed också kunna attrahera fler att komma hit till Sverige.
Det allra viktigaste handlar i slutändan om regeringens politik - att skapa förutsättningar för fler människor att komma i arbete. Och hur gör vi då det? Jo, genom fler utländska investeringar och genom en ökad export. Allt det här måste gå i linje med varandra på ett tydligt men ändå integrerat sätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.