Anf. 25 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Jag förstår att finansministern vill byta samtalsämne och ha en bredare politisk diskussion. Det är i linje med att ha politiska ambitioner, och det är också givetvis i linje med att försöka kringgå den diskussion som det här handlar om.
Ekonomistyrningsverket säger att finansministern inte klarar av att sköta sitt uppdrag i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Finanspolitiska rådet säger att finansministern inte klarar av att sköta sitt uppdrag i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen säger att de inte hittar något stöd för den expansiva politik som regeringen bedriver. Konjunkturinstitutet konstaterar mycket tydligt att finansministern inte klarar av att bedriva budgetpolitik i enlighet med det finanspolitiska ramverket. En finansminister som är underkänd av Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet talar givetvis inte gärna om sitt ansvar för offentliga finanser. Men att ta ansvar för offentliga finanser är kärnuppgiften för en finansminister.
Magdalena Andersson försökte trolla bort korten genom att säga att tidigare regeringar också fick kritik. Ja, det är därför man har den här typen av myndigheter. Men inte en enda gång konstaterade Finanspolitiska rådet att tidigare regerings politik inte skulle ha varit välavvägd eller inte skulle ha skötts i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Det är bara Magdalena Andersson som har blivit underkänd av Finanspolitiska rådet, ingen annan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag förstår vidare att finansministern gärna försöker trolla bort korten genom att prata om överskott och underskott på ett så enkelt sätt som möjligt. Det är klart att man ska ha underskott i lågkonjunktur och överskott i högkonjunktur. Men finansministern vet givetvis om att det är lite mer komplicerat än så. Ekonomin ska stimuleras när det som kallas outputgap är negativt, det vill säga när vi har outnyttjade resurser i ekonomin, och den ska stramas åt när vi har positiva outputgap, vilket betyder att vi använder resurserna mer än vad som är brukligt i ekonomin.
Enligt Konjunkturinstitutet inträffade brytningen från negativa till positiva gap år 2016. Även enligt Finanspolitiska rådet och Riksbanken inträffade den 2016. Enligt det egna departementet inträffade den år 2017. Det var rimligt att bedriva en stimulerande eller något stimulerande politik så länge outputgapen var negativa. Därefter ska man givetvis bedriva en åtstramande politik, och den tiden är nu. Men samtliga myndigheter bedömer att finansministern bedriver en alltför expansiv politik.
Detta betyder att inget av det Magdalena Andersson nyss sa stämmer. Det var alltså inte så att Sverige var inne i en stark tillväxt under de år finansministern hänvisar till. Vi hade negativa outputgap, vilket enligt all gängse ekonomisk teori betyder fortsatt läge för mild eller i viss mån till och med relativt kraftfull stimulans av ekonomin.
Det finansministern sa stämmer helt enkelt inte. Så låter det när en finansminister vill trolla bort korten och förenkla diskussionen på ett sådant sätt att man möjligtvis kan ta politiska poäng men på inget sätt kan vinna trovärdighet hos en etablerad ekonomskara. Det är också därför Finanspolitiska rådet, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen säger att den politik som regeringen bedriver inte är förenlig med det finanspolitiska ramverket.
Herr talman! Den här diskussionen vill finansministern uppenbarligen inte ha. Hon vill ha en mer blandad och allmän politisk debatt där man kan säga saker som låter bra. Men det räcker inte som finansminister att säga saker som låter bra.
På Magdalena Anderssons axlar vilar ansvaret för de offentliga finanserna, de skyddsvallar vi behöver när nästa kris slår till. Där är sanningen att vi inte ens en gång har en tredjedel av de skyddsvallar vi hade inför 2008, och 2008 klarade vi oss knappt ändå.