Åtgärder inför nästa lågkonjunktur

Interpellation 2017/18:65 av Niklas Wykman (M)

av Niklas Wykman (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

När finansminister Magdalena Andersson tillträdde posten hävdade hon att hon kom till ett länsat bord – att ladorna var tomma när det gällde statens finanser. Detta tillbakavisades av en närmast enig kår av chefsekonomer och akademiker. Bland andra Nordeas chefsekonom menade att Sverige hanterat krisen på ”ett ganska föredömligt sätt jämfört med många andra länder” och att ”man vilseleder svenska folket när man målar upp en sådan här skräckbild”. Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, menade att finansministerns sätt att diskutera var oseriöst. ”Sanningen är att vi har små underskott i de offentliga finanserna. De är väl motiverade utifrån det konjunkturläge som är”, sa han. ”Vi har Europas lägsta statsskuld i förhållande till BNP. Situationen är utmärkt”, kommenterade nationalekonomen Stefan de Vylder. Även Finanspolitiska rådet tillbakavisade kritiken och menade att den förra regeringens politik i huvudsak var välbalanserad.

Denna bakgrund är viktig att ha med sig när nu regeringen kritiseras, bland annat för att ha lagt fram en underfinansierad budget. Konjunkturinstitutet konstaterar att regeringens budget är kraftigt underfinansierad och inte ligger i linje med överskottsmålet. Om det offentliga välfärdsåtagandet ska behållas på 2018 års nivå krävs budgetförstärkningar på ca 30 miljarder kronor skriver de i sin prognos. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varnade nyligen i en rapport om att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna. Man pekar på att det kommer att bli viktigare med mer långsiktig finansiering av välfärden och mindre kortsiktiga statliga satsningar och att det krävs en rad åtgärder för att täppa till gapet mellan kostnader och intäkter på omkring 59 miljarder kronor, som annars skulle uppstå för att finansiera välfärden år 2021. Tidigare i år skrev Finanspolitiska rådet i sin rapport Svensk finanspolitik 2017 att regeringens aktiva finanspolitik inte är välavvägd. Man skriver ”I rådande konjunkturläge väljer regeringen att i år försvaga de offentliga finanserna. Detta är uppseendeväckande och regeringen bör motivera sin politik samt förklara hur den kan vara förenlig med det finanspolitiska ramverket.”

Ekonomisk politik behöver vara långsiktig. Högkonjunkturer, likt den vi nu upplever, bör användas till att fylla på i de lador finansministern tycker om att tala om samt till att göra viktiga strukturreformer. Detta för att rusta ekonomin och landet för det oundvikliga: att konjunkturen viker ned igen.

Med anledning av ovanstående är min fråga till finansminister Magdalena Andersson:

 

Vilka åtgärder vidtar finansministern och regeringen för att rusta Sverige inför nästa lågkonjunktur?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2017-10-25 Överlämnad: 2017-10-26 Anmäld: 2017-10-27 Sista svarsdatum: 2017-11-16 Svarsdatum: 2017-11-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (7 anföranden)