AGRA

Interpellation 2010/11:393 av Holm, Jens (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2011-05-18
Anmäld: 2011-05-18
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2011-05-20
Sista svarsdatum: 2011-06-08
Besvarad: 2011-06-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 maj

Interpellation

2010/11:393 AGRA

av Jens Holm (V)

till statsrådet Gunilla Carlsson (M)

År 2006 grundades AGRA, Alliance for a Green Revolution in Africa, på initiativ av Rockerfeller Foundation och Bill and Melinda Gates Foundation. Syftet var att sprida en ”grön revolution” där nya odlingsmetoder, konstgödsel och kemiska insatsmedel skulle spela en viktig roll. Enligt AGRA:s hemsida utesluter man inte heller genmodifiering. Sedan grundandet 2006 har flera statliga finansiärer anslutit sig till AGRA, däribland den brittiska biståndsmyndigheten och Sverige.

Den svenska regeringen stöder AGRA med 60 miljoner kronor från biståndsbudgeten. Eftersom växtförädling och konstgödsel är en viktig del av AGRA kan man förvänta sig att det svenska engagemanget kommer att leda till ökad användning av kemikalier och handelsgödsel i Afrika. I en omfattande analys av världens jordbruk i FN:s regi (International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development, 2008) kom man fram till att den hållbara lösningen för Afrikas jordbruk är att satsa på ekologiska småjordbruk, det vill säga motsatsen till det som AGRA arbetar för.

Det kan tyckas märkligt att den svenska regeringen bortser från den internationella expertisen och i stället satsar stora pengar på att öka användandet av kemikalier, konstgödsel och livsmedelsförädling, dessutom i nära samarbete med multinationella företag. Det finns ett stort behov av att utveckla jordbruksmetoder i Afrika, men om det görs på ett ohållbart sätt och om det dessutom byggs in ett beroende av multinationella företag är det inte mycket vunnet för resurssvaga småbrukare. AGRA utgår från att det är en viss jordbruksmodell som ska överföras till de afrikanska länderna. Risken är stor för att småbrukare i Afrika görs beroende av utländska insatsvaror i stället för att använda naturligt gödsel och eget utsäde.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

1. Har det gjorts någon konsekvensanalys av vilka miljörisker och sociala konsekvenser AGRA kan resultera i?

2. Avser statsrådet att fortsätta med stödet till AGRA?

Debatt

(12 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2010/11:393

Webb-tv: AGRA

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2010/11:115 Tisdagen den 14 juniProtokoll 2010/11:115 9 § Svar på interpellation 2010/11:393 om Agra

Protokoll från debatten

Gunilla Carlsson (M)

Anf. 22 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om det har gjorts någon konsekvensanalys av vilka miljörisker och sociala konsekvenser Agra kan resultera i samt om jag avser att fortsätta att stödja Agra. Alliansregeringen har sedan 2009 gjort särskilda livsmedelssatsningar i biståndsbudgeten om 100 miljoner kronor per år för att bidra till att bekämpa svält och undernäring. Livsmedelsförsörjningen är ett stort globalt problem. Svält och undernäring drabbar ca 925 miljoner människor i världen varje år. Problemen har dessutom förvärrats av de kraftigt ökade internationella livsmedelspriserna som fördyrat maten för miljontals fattiga människor i utvecklingsländerna. Regeringens särskilda livsmedelssatsning år 2010 gick dels till Agra, det vill säga Alliance for a Green Revolution in Africa, med 60 miljoner kronor, dels till Sveriges lantbruksuniversitet med 40 miljoner kronor. Agra är en afrikansk organisation som drivs av afrikanska forskare och samarbetar med regeringarna i 13 afrikanska länder. Agra är en ny och intressant aktör som arbetar målinriktat med hela värdekedjan inom livsmedelsförsörjningen, från jordbrukare vidare till marknad och slutligen konsument. Satsningarna görs med syfte att höja produktiviteten i det afrikanska jordbruket, det vill säga hos småbrukare och särskilt kvinnor, som står för en mycket stor del av arbetet i jordbruket. Det sker genom insatser för bättre mark- och vattenanvändning samt genom forskning om bättre utsäde och gödsling. Vidare bidrar Agra till att skapa fungerande marknader och bättre inkomster för småbrukare samt större säkerhet vad gäller rättigheter till mark, särskilt för kvinnor. Detta ger i sin tur större möjlighet för jordbrukare att få tillgång till krediter och därmed chanser till ökade investeringar. Agras arbete bygger på en bred bas av kunskap och forskning. Inriktningen på arbetet stöds dessutom av ett stort antal rapporter som behandlat jordbruksutvecklingen de senaste åren, bland annat Världsbankens World Development Report 2008 och Afrikanska utvecklingsbankens sektorstrategi för jordbruk 2010-2014 samt internationella jordbruksforskningsinstitut, däribland International Food Policy Research Institute, Ifpri, som ingår i den konsultativa gruppen för jordbruksforskning, CGIAR, som Sverige också stöder. Det afrikanska jordbruket har under de senaste 45 åren ständigt tappat i produktivitet, och Afrika söder om Sahara har nu fem till sex gånger lägre skördar per hektar jämfört med det högproduktiva jordbruket i övriga världen. Jordbruket i regionen använder praktiskt taget inte någon handelsgödsel alls, har ingen bevattning och jordarna är i hög grad utarmade. Det har medfört att Afrika söder om Sahara nu har den högsta andelen undernärda i världen, 25-30 procent. Under samma period har södra Asien, som dragit nytta av den gröna revolutionen, minskat hungern kraftigt. För att öka det afrikanska jordbrukets produktivitet och minska svälten krävs insatser bland annat i form av moderna odlingsmetoder, bättre bördighet genom naturlig jordförbättring, bevattning samt forskning för att få fram mer högavkastande växtsorter. Detta är precis vad Agra arbetar med. Agra använder inte GMO:er och arbetar inte för en ökad användning av dem. Vidare är den ökning av mängden handelsgödsel som kommer att spridas genom insatser via Agra mycket liten. Den når knappt en fjärdedel av de mängder som i dag används i det högproduktiva jordbruket i övriga världen och bedöms inte innebära risker för vare sig människor eller miljö. Sammanfattningsvis bedöms Agras insatser bidra till en stärkt livsmedelsförsörjning och därmed en förbättrad social situation i Afrika. Något beslut om fortsatt stöd till Agra har inte tagits. Regeringen har i 2011 års biståndsbudget avsatt ytterligare 225 miljoner kronor för den särskilda livsmedelssatsningen som bland annat kommer att användas till forskning, mark- och vattenfrågor, ökad produktivitet samt för att utveckla fungerande marknader. Ett beslut om hur dessa medel fördelas kommer att fattas under hösten 2011.

Jens Holm (V)

Anf. 23 Jens Holm (V)

Fru talman! Tack, Gunilla Carlsson, för svaret på min interpellation om Agra, som vill främja en ny grön revolution i Afrika. Jag vill börja med att säga att få saker kan väl vara viktigare än att verka för en ökad livsmedelsproduktion i utvecklingsländerna, i synnerhet i Afrika. För något år sedan nåddes vi av nyheten att det nu är mer än en miljard människor i världen som hungrar. Den siffran har ökat. Från att successivt ha gått ned sedan 70-talet ökar nu andelen människor som går till sängs hungriga och svälter. De är i dag fler än någonsin. Jag tror att Gunilla Carlsson och jag delar engagemanget och viljan att komma med vårt bidrag till den viktiga frågan. Jag tror inte att Agra och, som jag ser det, en företagsstyrd utvecklingsmodell är det som man ska pådyvla utvecklingsländerna. Gunilla Carlsson säger att Agra är ett afrikanskt initiativ. Man kan dock fråga sig om det verkligen är så med tanke på att Agra bildades - det skedde 2006 - av Rockefeller Foundation och Gates Foundation, två nordamerikanska fonder. Om vi tittar på den styrelseförteckning som finns för Agra ser vi att tio personer sitter i styrelsen. Sju av de tio som sitter i Agras styrelse har direkta kopplingar till multinationella företag på jordbrukssidan eller till nordamerikanska stiftelser. Det gäller i synnerhet kopplingarna till det nordamerikanska jordbruksbolaget Monsanto samt till Rockefeller Foundation och Gates Foundation. Är det då ett problem att multinationella företag är djupt involverade i detta biståndsprojekt? Jag tycker inte att det är ett problem ifall stora företag vill vara med och bidra till utvecklingen i världen. Tvärtom ska de göra det. Däremot tycker jag att det blir problem med trovärdigheten om man framställer Agra som ett initiativ från afrikanska brukare och afrikanska forskare när det vid en närmare granskning visar sig att det finns tunga intressen bakom. Vad är Monsanto? Jo, världens största jordbruksföretag, det ledande företaget i världen vad gäller genmodifierade produkter samt utsäde och kemikalier till jordbruket. Om de har starka intressen i detta projekt tycker jag att man ska förhålla sig kritisk till det. Jag tycker att man ska hålla sig kritisk till hela idén om att Afrika ska gå samma väg som Nordamerika och Västeuropa vad gäller jordbruket - att pumpa in mer handelsgödsel och kemikalier och göra sig mer beroende av ett fåtal multinationella företag som äger licenserna för grödorna, som äger utsädet, som äger hela kompetensen för den modellen. Det kan fungera om man har mycket pengar och kan betala för det, men när det är fråga om småbrukare i Afrika tror jag att man snarare behöver utveckla det småskaliga, hållbara jordbruket, involvera i synnerhet kvinnorna och ge mikrokrediter. Man behöver hitta hållbara utvecklingsmodeller som passar de människor som bor i områdena. Man ska inte pådyvla dem en modell som passar Monsanto och andra multinationella företag. Jag efterfrågade en konsekvensanalys, men tycker inte att Gunilla Carlsson riktigt ger svar på om regeringen har gjort en socioekonomisk och ekologisk konsekvensanalys av Agra. Detta vill jag ha svar på.

Gunilla Carlsson (M)

Anf. 24 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Jag har läst interpellationen och svaret och tycker att det är en intressant debatt som förs. Jag sitter som ersättare och var tidigare ledamot i Gentekniknämnden i Sveriges riksdag. Där behandlar vi ofta ärenden utifrån tekniken och vad tekniken är. När man börjar komma in på de socioekonomiska aspekterna och de multinationella företagens koncentration och ägande blir det väldigt jobbigt många gånger. Politiken måste se till många värden. Det är vi alla väl medvetna om i denna kammare. Vad är det som påverkas av det vi genomför och beslutar? Man blir alltid påverkad av att höra om företag som beter sig på vissa olika sätt eller som har en maktkoncentration som inte alltid är sund ur ett demokratiskt perspektiv. Jag påstår inte att detta är fallet med Agra; jag kan för lite om Agra. Men i diskussionen kommer det här upp som ett exempel. Vi ser nu att det blir allt svårare att klara av livsmedelsförsörjningen på jorden. I den diskussionen finns det många faktorer som vi som politiker måste ta i beaktande. Det handlar om att det storskaliga gigantiska monokulturjordbruket, som vi många gånger talar om globalt och som är förhärskande globalt, är indränkt i ett oljeberoende. Samtidigt har vi konflikten med en oljepeak och minskad tillgång till olja som blir allt dyrare, vilket gör att det blir allt svårare och allt dyrare att ta fram den livsmedelsproduktion vi behöver. I det sammanhanget är det väldigt intressant att se vad det är man satsar på. Är det så att vi satsar på de kvinnor som genom ett hållbart jordbruk producerar de livsmedel som de själva behöver och också kan ha ett överskott att sälja? Då är det väldigt intressant hur man kan underlätta för dem och hur man kan använda sig av hållbar teknik och hållbara odlingssystem. Det är där jag tycker att politiken ska sätta in sin kraft: på att uppmuntra de hållbara odlingssystemen. De är många gånger ekologiska. Det finns sådana som inte är ekologiska men som jag tror man kan säga också är hållbara, men ofta är det ett väldigt ekologiskt tänk. Man recirkulerar näringsämnen, ser till att jorderosionen inte gynnas och ser till att det finns ett ekosystem som är hållbart. Allt det här påverkas väldigt mycket av politiska beslut. I denna debatt tycker jag att det kan vara intressant att få höra vad det är för kanaler som biståndet till de kvinnliga jordbrukarna går genom. Har vi någon kontroll på vad det är för effekter det kan ge?

Tina Ehn (Mp)

Anf. 25 Tina Ehn (Mp)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen. I huvudsak delar jag regeringens uppfattning att det är väsentligt att med biståndspengar bidra till social och ekonomisk utveckling. Jag blir dock lite bekymrad på grund av bland annat det som statsrådet anger om handelsgödsel, att det är en väldigt liten del som används för att förbättra jordkvaliteten och få ut så stora skördar som möjligt. Precis som Jens Holm och Tina Ehn har nämnt är hållbart jordbruk också en fråga om egenmakt och vardagsmakt, att kunna påverka sin egen livssituation och ha ekonomiska förutsättningar att så självständigt som möjligt göra saker i sitt eget jordbruk som småbrukare och inte göras beroende av stora multinationella företag och deras produkter - samtidigt som man kan få upp ett bättre självförtroende och ge kvinnor större möjligheter att skapa egna livsbetingelser och förutsättningar. På det viset blir jag lite bekymrad om det är så att biståndspengarna direkt eller indirekt kommer storföretagen till gagn på något vis, att de har möjlighet att använda många av sina produkter för att till viss del förbättra jordkvaliteten men samtidigt minska möjligheterna till egenmakt. Jag har en direkt fråga till statsrådet. Det handlar om de kommande biståndspengarna på 225 miljoner kronor som anges i interpellationssvaret. Kommer regeringen att vara observant på att pengarna används för hållbart brukande? Kommer pengarna också att syfta till att varje brukare, till exempel i Afrika, har möjlighet att inte bli beroende av storföretagen och deras expansionslust utan i stället få större egenmakt och vardagsmakt?

Pyry Niemi (S)

Anf. 25 Pyry Niemi (S)

Gunilla Carlsson (M)

Anf. 26 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Jag tackar för interpellationen och för intresset för den här högaktuella globala frågan. Det är egentligen djupt besvärande att vi har att hantera den år 2011, då vi borde veta och kunna bättre. Fler människor går och lägger sig hungrande. Det stämmer att vi som Jens Holm antydde egentligen har haft en fantastisk utveckling vad gäller fattigdomsminskningen i världen. Fler människor har kunnat äta sig mätta. Men samtidigt är det mellan 800 miljoner och en miljard människor som lägger sig hungriga. Det är förskräckande många barn som är undernärda och därmed inte kan tillgodogöra sig skolutbildning och ha en framtid i vår rätt så komplicerade värld. Det här är en fråga som vi behöver ha ökad uppmärksamhet kring, inte minst när vi också ser att vi får en stark befolkningsutveckling och en tilltagande urbanisering, som även gör att väldigt många människor som är fattiga och sårbara kommer längre bort från direkt egen försörjning ute på landsbygden och därmed kanske riskerar att bli ännu mer sårbara. Samtidigt har vi ökade anspänningar, vilket är självklart när vi blir fler på klotet som ska dela på våra gemensamma resurser i form av jord och vatten. Vi behöver diskutera hur det ser ut, hur vi kan mätta en växande befolkning på jordklotet utan att föröda de ekologiska grunder som finns för vattenanvändning och de jordar som vi redan i dag använder. Då måste man titta på hur man kan öka produktiviteten. Här är det bekymmersamt att Afrika kommer efter så pass mycket. Vad kan vi lära oss av den gröna revolutionen i till exempel Sydostasien? Jo, man har tittat mycket på situationen för brukarna. Hur har man kunnat få fram fungerande marknader och transporter? Hur har man kunnat öka produktiviteten? Det här är oerhört komplexa och mångsidiga frågor som vi hanterar inom ramen för det svenska stödet till jordbruksutveckling. Man har bistått utvecklingsländerna med diverse expertis, investeringar, stöd till brukarnas roll och överföring av forskning och framsteg, men vi har i dag inte direkt hållbara odlingssystem. Produktiviteten har minskat, men också näringsinnehållet per producerad enhet, och jordarna utarmas. Vi har jorderosion, felaktig vattenanvändning och för lite kunskap om hållbar användning av de jordar som många afrikaner i dag brukar. Det beror många gånger på att det är kvinnor som är bönder, tror jag. Man har inte velat investera i kvinnors egenmakt eller kvinnors marknader. De har inte haft tillgång till kapital och insatsvaror. Många av dem är oändligt långt ifrån att över huvud taget kunna köpa någonting från Monsanto. Det är viktigt att vi tittar på den omfattande problematiken på det här området och erkänner att Sveriges riksdag och regering ser på detta sammantaget. Agra fick förra året 60 miljoner kronor för att arbeta med den gröna revolutionen i Afrika, som ligger efter väldigt mycket. Det gör vi tillsammans med diverse andra personer. Jag ska återkomma till det. Jag vill också svara på frågorna. Nej, vi har inte gjort någon formell konsekvensanalys av stödet till Agra. Jag är tacksam för interpellationen, för den gör att vi tittar igenom detta, svarar på frågor och ser om det finns någon grund i de lite - får jag ändå påtala det? - lösa påståenden som kommer om att det nu finns ett extremt beroende av multinationella företag som kanske inte bara vill gott. För mig är det precis tvärtom. I de nya formerna för arbete med Agra uppmuntrar Bill Gates och Kofi Annan oss att vara med, för vi måste göra någonting tillsammans. Man använder erfarenheter från bland annat forskning och andra på marknaden verksamma företag. Det kan också medföra något gott. Därför hoppas jag att vi inte utgår från att vi bara pratar om Agra eller att vi nu säger att det finns en massa rykten om att det finns konstiga länkar emellan. Låt oss i interpellationsdebatten diskutera: Hur får vi ett hållbart jordbruk? Hur investerar vi i kvinnors deltagande i ekonomin? Det är sådant som jag hoppas att få återkomma till i mitt nästa inlägg, fru talman.

Jens Holm (V)

Anf. 27 Jens Holm (V)

Fru talman! Tack för det svaret! Jag tycker inte att min kritik vilar på så värst lösa grunder. Jag har läst på ganska bra om Agra och talat med det fåtalet människor i Sverige som kan någonting om det. Jag har säkert glömt vissa. Jag vidhåller att det finns ett trovärdighetsproblem ifall initiativet kommer från nordamerikanska stiftelser och sju av nio ledamöter har kopplingar till multinationella företag eller stiftelser och ministern framställer det som ett initiativ från Afrika. Det är någonting som skorrar lite falskt. Jag vill upprepa min fråga. Tycker inte Gunilla Carlsson att det kan finnas en intressekonflikt när det är dessa starka ekonomiska intressen som också har intresse av att sälja GMO-produkter, insatsvaror och utsäde till jordbruket och så vidare? Kan det inte finnas en sådan målkonflikt? Om det kan finnas en sådan intressekonflikt skulle man vilja att regeringen har lite beredskap för det. Jag utesluter inte att det kan vara bra att pengar kommer från stora företag. Men man måste vara försiktig ifall det finns sådana intressen bakom. Det aviseras 225 miljoner kronor till livsmedelssatsningar för nästa år från regeringen, främst på det globala planet antar jag. Då skulle man vilja ha någon indikation redan nu på vart pengarna kommer att gå. Är de 60 miljoner kronorna till Agra kvar eller inte? Att vänta med det ända till hösten eller i början på vintern gör att det nästan är 2012. Där får ministern berätta lite mer. Vi har numera i Sverige en politik för global utveckling. Det är någonting som alla partier står bakom. Där talar man inte minst om att det ska finnas samstämmighet mellan olika politikområden. I PGU säger man till exempel att vi ska minska miljöbelastningen i syd. Där finns exempelvis kemikalieberoendet. Om man å andra sidan lanserar en jordbruksmodell som just är baserad mycket på kemikalier och sådana insatsvaror går det precis i motsatt riktning mot vad vi säger i politik för global utveckling. Hur ser ministern på det? Ministern säger också att användningen av handelsgödsel kommer att bli maximalt en fjärdedel av användningen i resten av världen. Hur kan ministern veta det? Vad har man för grund för att det just är en fjärdedel? Jag vill också ta upp frågan om GMO. Just nu utvecklar inte Agra några genmodifierade produkter eller ger pengar till det. Men om man läser på Agras hemsida säger de: Vi utesluter inte satsningar på framtida genmodifierade produkter. Jag tycker att man som finansiär i Agra, som den svenska regeringen är, skulle kunna ställa krav på att vi inte vill att pengarna ska gå till utvecklandet av GMO i utvecklingsländer. I Europa har vi inte valt den Nordamerikanska modellen. I USA och Kanada finns GMO nästan överallt. I Europa har vi haft en väldigt restriktiv linje, vilket jag tycker är bra. Man skulle därför kunna passa på att ställa krav. Min fråga är om regeringen har ställt några sådana krav och lyft fram frågan inom ramen för Agra.

Tina Ehn (Mp)

Anf. 28 Tina Ehn (Mp)

Fru talman! Jag upprepar säkert en del som har sagts. I vilket fall som helst var det väldigt intressant det som ministern sade här om att produktiviteten och näringsinnehållet har minskat. Det är precis det som är problematiken med det storskaliga monokulturjordbruket. Man ska kanske inte alla gånger underhålla det utan ifrågasätta vart pengarna går och vad det är man satsar på. Det som det ekonomiska systemet gynnar är många gånger kvantitet och inte kvalitet. Det har varit så, och det är också så inom jordbruksproduktionen. Därför är det väldigt intressant att höra att det inte finns någon formell konsekvensanalys. Det är någonting som vi tillsammans här kan bevaka och på något sätt lyfta fram. Ministern kan ta med sig att det är någonting som man önskar i sådana beslut. Vart går pengarna, och vad leder det till utifrån många av de frågor som vi har ställt här i dag? Vi bör veta vad vi gör. Det är vår uppgift som politiker, även om det inte alltid är lätt att veta vad alla konsekvenserna blir. Det låter som att vi borde vara mer noggranna. Det är viktigt att vi stöttar det hållbara jordbruket och dessa kvinnors möjlighet att öka sin produktivitet på ett hållbart sätt inom jordbruket.

Pyry Niemi (S)

Anf. 29 Pyry Niemi (S)

Fru talman! Statsrådet hann förmodligen inte svara på min fråga, så jag återkommer en gång till de 225 miljoner kronor som ska användas för nästa år. Statsrådet nämner också möjligheterna för kvinnor till egenmakt. Det tycker jag är vällovligt. Jag vill ändock poängtera att 225 miljoner kan vara både väldigt mycket och väldigt lite pengar. Man kan se det i en liten skala i förhållande till den totala produktionscykeln och hur mycket pengar som måste investeras för att minska undernäringen och skapa goda förutsättningar i till exempel Afrika. Då är det väldigt väsentligt att pengarna används rätt och att det kan följas upp och utvärderas på ett sådant sätt att de kommer småbrukarna och framför allt kvinnorna till godo. Det handlar inte bara om att utveckla och utbilda inom odlingsmetoder. Det handlar också om att människor ska kunna påverka sin egen vardag, bistå med kunskap, se till att skapa en bra vattenförsörjning med mera. Det är lite oroande det som Jens Holm säger om Agra. Jag har inte alls expertkunskap om organisationen. Men jag blir ändå bekymrad om det stämmer att det är ett initiativ inte från Afrika utan från nordamerikanska stiftelser som i grunden kanske - jag säger inte att det är så - har andra avsikter än just främja småbrukarnas intressen. De kanske i första hand vill få in sina egna produkter på sikt för att kunna få en ny marknadsandel i exempelvis Afrika. Det vore väldigt bra om statsrådet nu gav en indikation till oss som har ställt dessa frågor inför nästa års budget. På vilket sätt kommer pengarna att användas? Kommer de till exempel att gå till de kvinnor som främst är småbrukare? Kommer de att kunna användas på ett bra sätt så att det hållbara och det ekologiska jordbruket premieras?

Gunilla Carlsson (M)

Anf. 30 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Jag ska försöka att svara på alla frågor. Jag vill börja med att säga att jag absolut inte påstår att Jens Holm för sitt resonemang på lösa grunder. Den frågeställning som vi nu kommer att diskutera, och som också resulterat i Pyry Niemis fråga, är: Har Agra en dold agenda? Finns det för mycket intressen från multinationella företag som nu har en idé om att man ska använda genmodifiering på bredden och se till att på olika sätt skapa en global icke-konkurrensutsatt, icke-transparent av storföretagen illvilligt skött jordbruksutveckling? Det är inte med de ögonen som vi har gått in i Agra. Det är precis tvärtom. Det är ett intressant samarbete där Agra fokuserar på fattiga småjordbrukare, lokala resurserna och lokal kunskap, och det är särskilt kvinnorna som står i fokus för detta. Vi har också haft möten med Agra bland annat på Sveriges lantbruksuniversitet. I förra veckan var också en representant för Agra av afrikanskt ursprung på plats och försökte öka intresset i Sverige för vad Agra gör för afrikanska småjordbrukare. Vi försöker med Agra se till att det blir ett minskat beroende av de multinationella storföretagens intressen i Afrika, Kinas expansionsplaner och så vidare för att se vad det finns för afrikanska förutsättningar och behov. Vi måste titta på de problem som i dag råder med monokulturer, jordkvaliteter som utarmas och näringsinnehållet som är för lågt för att kunna se till att barnen överlever och fler ska kunna äta sig mätta. Vi måste titta på de lokala förutsättningarna och vara beredda att investera i växtförädling och med insatsmedel. Det gäller att se till de kan ha jordbruksmaskiner som gör att de kan minska vattenanvändningen. Det gäller att se till att de får ta del av kunskap, forskning och framsteg så att de har rätten att utveckla sitt eget jordbruk utifrån lokala förutsättningar. Det är därför som Kofi Annan är så glad att vi tillsammans med Bill Gates innovativa idéer med pengar från andra organisationer inklusive en del biståndsgivare ser till att nu verkligen försöka lyfta fram behovet av en grön revolution i Afrika. Det är en av de många kanaler vi har valt. Jag svarade ärligt på frågan om huruvida vi har gjort en konsekvensanalys vad gäller miljöaspekterna och de sociala aspekterna med att stötta Agra. Jag svarade: Nej, vi har inte gjort det. Men i och med interpellationen får vi nu en anledning att titta på detta. Det betyder inte att vi inte vet vad Agra gör och att vi inte vet att detta är väl använda pengar. De gör just det som Sverige har bestämt sig för inom ramen för vårt ökade engagemang för att få i gång produktiviteten i det afrikanska jordbruket. Detta har två skäl. Det första är att försöka minska svälten och hungern i världen, framför allt i Afrika, och möta de ökande behov som en växande befolkning kommer att ha med urbanisering, som jag sade, och med bristande vatten- och markutrymme. Det andra är att vi ser att detta är ett sätt att få i gång den ekonomiska sektorn i många länder. Vi kan inte förvägra afrikanerna att nu utveckla sitt jordbruk på egna meriter. Kan vi nu bidra med bistånd? Ja. Kan vi bidra med kunskap? Ja. Kan vi bidra med ökat intresse och en samlad politik för global utveckling med ökat marknadsinträde och annat? Ja, det är just det vi gör. Jag ska försöka hinna svara på frågan om satsningen på 225 miljoner kronor. Den ska ses i ett sammanhang. Det är en särskild satsning. Därutöver stöttar vi Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, FAO och Ifad. Det finns en mängd organisationer som ägnar sig just åt jordbruksutveckling. Agra är en liten del av detta. Jag avser att återkomma till de 225 miljoner kronorna, för det handlar mycket om att göra riktade insatser där vi ser att det behövs kunskap. Vi ska försöka lyfta fram en del frågor. Det handlar framför allt om det som vi har gjort med Agra inom ramen för förra årets särskilda satsning: Vi måste lyfta det afrikanska jordbruket och se till att det ägarskap och det engagemang som finns i dessa 13 afrikanska länder inte bara blir bättre lyssnat på utan också mer tillgodosett utifrån de lokala förutsättningarna. Här tycker vi att Agra har varit en intressant kanal och en bra samarbetspartner som ökar kvaliteten och som definitivt är transparent med vilka som sitter i styrelsen, hur resultaten ser ut och vart pengarna går.

Jens Holm (V)

Anf. 31 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag skickar tillbaka ytterligare en fråga till Gunilla Carlsson som jag inte tyckte att jag fick svar på. Det gäller frågan om GMO. Agra säger att man i dag inte stöder GMO på något vis, men man utesluter inte att man kan göra det i framtiden. Med en sådan formulering tycker jag att man öppnar ganska tydligt för en GMO-satsning i Afrika. Jag vill veta vad den svenska hållningen är. Tycker man att det är helt okontroversiellt, eller tycker man att detta är något som man ska se mer kritiskt på? Jag tror att denna debatt lite grann har lärt oss att det grovt sett finns två sätt att se på livsmedelsproduktion i världen. Det blir förstås generaliserande. Å ena sidan kan man tycka att det behövs en ny grön revolution, mer insatsvaror, kanske GMO, mer konstgödsel, mer kemikalier i jordbruket och så vidare. Å andra sidan kan man dra den slutsats som man har gjort i en av de mest omfattande analyser av livsmedelsproduktionen i världen. Jag talar då om FN-rapporten Agriculture at a Crossroads , som kom för ett par år sedan. Där drar man bland annat slutsatsen att det som bönder i utvecklingsländerna behöver är ett ekologiskt, småskaligt jordbruk. Anledningen till att man drog denna slutsats tror jag är att det ska vara småskaligt eftersom bönderna då har kontrollen själva. Detta kommer aldrig att bli några multinationella företag, utan de kommer att producera för sig själva och för sin marknad i närområdet. Det ska vara ekologiskt till största delen därför att jordbruket i den rika världen har gjort sig beroende av import av fossil energi. Det håller inte i längden att vi fortsätter importera fossil energi. Det håller inte heller i längden att vi har så mycket insatsvaror som vi har. Framtiden ligger i det småskaliga ekologiska jordbruket, och det är tyvärr inte den väg som Agra stakar ut. Agra står för en helt annan utvecklingsmodell. Det är därför jag tycker att det är så viktigt att problematisera frågan.

Gunilla Carlsson (M)

Anf. 32 Gunilla Carlsson (M)

Fru talman! Tack för interpellationen! Jag är säker på att vi kommer att få återkomma i debatten, för den är superviktig. Det jag alltid upprepar är detta: Jag tycker inte att utvecklingsländerna ska upprepa våra misstag. Vi måste erkänna att den kemikalieanvändning vi har, den övergödning vi har på grund av en felaktig koncentration av hur jordbruket bedrivs i delar av Europa och vårt stora beroende av olja i insatsvaror för att driva ett ekonomiskt hållbar jordbruk i Europa inte kan kopieras. Det vore illa för Afrika. Men det är lika illa att låsa fast 800 miljoner människor i hunger, svält, umbäranden och undernäring som gör att de inte kan klara ett liv framöver. Vi måste nu se till att investera i insatsvaror och även få fram produkter som har ett högre näringsinnehåll och som kan mätta fler. Vi ska ta bättre vara på de begränsade vattenresurser som finns och ta bättre ansvar för marken i Afrika. Här tycker jag att vi har ett bra samtal med Agra, och jag känner inte igen beskrivningen av Agra. Det är just detta jag tycker att de hjälper oss med. Hur kan vi hitta den afrikanska vägen för att lösa problem utan att upprepa misstag? Hur kan Afrika lära sig av det som har gjort Sverige starkt? Kan det finnas mer av kooperation? Hur skapar vi möjlighet för lokala marknader? Och hur ser vi till att vi är innovativa och verkligen adresserar problemen? Om vi bara talar om småskaligt och ekologiskt svarar vi inte heller upp mot de behov som undernärda barn har och som kvinnor ibland har när de inte får tillgång till makt, medel och ekonomi att kunna driva det ekologiska på ett bra sätt. Vi måste se till att vi nu hittar ett afrikanskt sätt att både häva fattigdomen, undernäringen och svälten och se till att vi får fart på det afrikanska jordbruket. Då behövs en hel del av nytt tänkande, och jag tycker att Agra står för detta. Jag har därför också delat Agras uppfattning, vilket vi nog får nya interpellationer om. Om man i detta läge utesluter modern växtförädling och inte ser till att vi får högre avkastning och mer näringsinnehåll i de produkter som tas fram och säger nej till allt detta blir det svårt att svara på frågan om hur vi ska kunna mätta allt fler hungriga afrikaner. De har rätt inte bara till mat utan också till en framtid. Det är därför vi kommer att fortsätta att arbeta med Agra. Jag är också tacksam för den granskning som riksdagen utför på området. Vi återkommer.

Intressenter

Frågeställare

Jens HolmVänsterpartiet

Besvarad av

Gunilla CarlssonModeraterna