Ytterligare besparingar på Arbetsmiljöverket
Interpellation 2007/08:162 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-11-14
- Anmäld
- 2007-11-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-11-22
- Sista svarsdatum
- 2007-11-28
- Besvarad
- 2007-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 november
Interpellation
2007/08:162 Ytterligare besparingar på Arbetsmiljöverket
av Eva-Lena Jansson (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Den borgerliga regeringen har beslutat sig för att göra ytterligare besparingar på Arbetsmiljöverket. Redan nu rapporterar bland annat myndighetens distrikt i Örebro (Örebro län, Värmlands län och Västmanlands län) att i och med tidigare besparingar får arbetsmiljöinspektörerna ägna alltmer tid åt administrativa uppgifter och mindre tid för inspektion av arbetsplatser. Detta är naturligtvis till men för ett offensivt arbetsmiljöarbete där det förebyggande arbetet riskerar att komma i skymundan.
De nya aviserade besparingarna kommer enligt Arbetsmiljöverket att leda till att ca 40 inspektörer får lämna sitt arbete. Det går inte att dra några andra slutsatser av regeringens politik än att arbetsmiljöfrågor är av underordnad karaktär och att man har för avsikt att helt underminera det inspektionsarbete och den kunskap som myndigheten i dag besitter.
Med anledning av den redan nu alarmerande situationen på Arbetsmiljöverket vill jag ställa följande frågor till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin:
På vilket sätt avser arbetsmarknadsminister Littorin att bibehålla kompetensen kring arbetsmiljöfrågor på statlig nivå?
Har arbetsmarknadsminister Littorin för avsikt att verka för en avveckling av hela myndigheten Arbetsmiljöverket under denna mandatperiod?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:162
Webb-tv: Ytterligare besparingar på Arbetsmiljöverket
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:49 Torsdagen den 20 decemberProtokoll 2007/08:49 9 § Svar på interpellation 2007/08:162 om ytterligare besparingar på Arbetsmiljöverket
Protokoll från debatten
Anf. 34 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har ställt följande frågor till mig.
1. På vilket sätt jag avser att bibehålla kompetensen kring arbetsmiljöfrågor på statlig nivå.
2. Om jag har för avsikt att verka för en avveckling av hela myndigheten Arbetsmiljöverket under denna mandatperiod.
Arbetsmiljöverket fick i regleringsbrevet för 2007 ett uppdrag att stegvis anpassa verksamheten till det minskade anslaget för åren 2007-2009. Min uppfattning är att verket kommer att finna former för att anpassa verksamheten och fortsatt bedriva en effektiv tillsyn och behålla den kompetens som erfordras.
Uppgifter i november 2007 om att verket tvingas göra ytterligare uppsägningar föranleds inte av några nya åtgärder från regeringens sida. Uppsägningarna görs inom ramen för den anpassning av verksamheten som pågår.
I syfte att skapa bättre möjligheter för myndighetens ledning att hantera situationen har regeringen lämnat besked om att en tillfälligt utökad anslagskredit kommer att ges.
Anf. 35 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag ska citera LO-Tidningen från den 16 november: "Arbetsmiljöverket skär ned igen - 50 jobb bort. Runt 225 anställda på Arbetsmiljöverket har redan förlorat sina jobb, och nu väntar nya neddragningar. -Det är djupt olyckligt att det kommer en andra omgång. Det är inte bra för verksamheten och det är inte bra för personalen, säger Karl-Erik Andersson, Sacoföreningens ordförande på Arbetsmiljöverket. Regeringen minskade anslaget till Arbetsmiljöverket med 160 miljoner på tre år i förra årets budget. Därför har stora neddragningar skett sedan dess. Hårdast har huvudkontoret i Solna drabbats, där nästan varannan anställd har fått sluta. Men det räcker inte. Ytterligare 50 tjänster måste bort för att budgeten ska hållas och den här gången drabbas den regionala verksamheten. -Målet var att behålla så mycket som möjligt av den regionala verksamheten, men vi har redan tagit bort vad vi kan, säger verkets pressekreterare Catarina Edgar. Hon tillägger att det nu blir inspektörer som får gå, eftersom distriktskontoren redan minskat sin administrativa personal."
Utifrån den här beskrivningen blir min fråga: Hur kan arbetsmarknadsministern mena att man kan behålla kompetensen? Jag har ju fått ett svar där det står att man fortsatt kommer att bedriva en effektiv tillsyn och behålla den kompetens som erfordras. Då blir min fråga: Vilken kompetens är det som inte kommer att behövas på Arbetsmiljöverket med tanke på den neddragning som sker nu?
Dessutom ska man tänka på att arbetsmiljöbegreppet har vidgats sedan 1990-talet. Man arbetar mycket mer med negativ stress, mobbning och andra saker som man tidigare inte jobbat med. Det betyder att de problem som man kanske inte såg förut finns i dag. Det innebär också att det är ett annat klimat på arbetsplatserna i dag och därmed andra saker att inspektera.
När det gäller att kunna ta in Arbetsmiljöverket på en arbetsplats där man har en dålig arbetsmiljö eller behöver hjälp är ju skyddsombuden en viktig del. I det klimat som vi nu ser på arbetsmarknaden är det faktiskt svårt att rekrytera nya skyddsombud. I Sekotidningen den här veckan kan man läsa att rädsla för repressalier är en anledning till att många inte vill blir skyddsombud. Det var tydligt när Sekotidningen försökte få tag på skyddsombud till reportaget. Det fanns de som inte ville ställa upp av rädsla att framstå som bråkstakar och bli omöjliga i sina branscher. Här är ju Arbetsmiljöverket en del som kan vara med och bidra till att stärka skyddsombuden.
När jag ställer frågan om arbetsmarknadsministern har för avsikt att verka för en avveckling av hela myndigheten under denna mandatperiod kan det ju verka lite ironiskt. Men det jag känner är att man faktiskt håller på att plocka bort så mycket kompetens att frågan är vad som bli kvar på Arbetsmiljöverket. När man plockar bort inspektörer, som nu också får ta hand om administrativt jobb, blir det väldigt lite inspektion. Då är frågan: Vem är det som ska stödja de arbetsplatser där arbetssituationen är otillfredsställande? Vem är det som ska göra de här punktinsatserna mot vissa företag där man kan gå in och titta på en hel verksamhet när arbetsmiljöinspektörerna inte kommer att ha tid? Att hänvisa till att man har dragit ned till 1990 års verksamhet tycker jag inte är ett svar i sig. Det man då säger är att man har lägre ambitioner i dag än tidigare. Det har vi förstått tidigare. Jag tycker att det är synd att arbetsmarknadsministern inte vill erkänna att man har lägre ambitioner.
Så mina frågor kvarstår: Vilken kompetens är det som inte kommer att behövas nu när man drar ned? Och har man ambitionen från regeringens sida att faktiskt behålla Arbetsmiljöverket även efter den här mandatperioden?
Anf. 36 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Tyvärr har det framkommit att det nu blir ytterligare en nedskärning på Arbetsmiljöverket utöver vad som redan är aviserat. Det kommer att handla om ungefär 50 tjänster nästa år utöver de redan beslutade. Det kan tyckas att det inte är så många tjänster, men lägger man ihop allt det här blir konsekvenserna rätt så förödande. Bara de här 50 tjänsterna gör väldigt stor nytta i dag. Det som också är allvarligt är att vi nu rör oss ännu längre bort från ILO:s rekommendation. ILO är FN:s arbetsmiljöorgan, som riktar rekommendationer till medlemmarna i FN, där Sverige är med. ILO säger att man ska ha en inspektör - minst - per 10 000 anställda. Vi har någorlunda levt upp till den här rekommendationen tidigare. Men först kom regeringens första besparingspaket på Arbetsmiljöverket. Då kom vi ned i 0,8 inspektörer per 10 000 anställda. Med de sammantagna besparingarna kommer vi nu ned i 0,65 inspektörer per 10 000 anställda. Man kan jämföra med våra grannländer Danmark och Norge. Danmark har 1,78 inspektörer per 10 000 anställda. Norge har 1,85 inspektörer per 10 000 anställda. I Danmarks fall var det dessutom så att man gjorde en neddragning av inspektörer i första ledet, men sedan upptäckte man att konsekvenserna blev så förödande för arbetsmiljön och de anställda att man gjorde en kraftig satsning igen och kom upp i de här siffrorna. Det tycker jag att vi också snarast borde göra.
Regeringen talar nu väldigt mycket om rehabilitering. Det är mycket bra, för det är helt nödvändigt för att vi ska få människor som har blivit utslagna, huvudsakligen på grund av dålig arbetsmiljö, tillbaka till arbete. Problemet är att det är Arbetsmiljöverket som ska kontrollera att den här rehabiliteringen fungerar. Det är ju inte minst företagen som ska hålla i rehabiliteringen och vidta åtgärder. Men med den här neddragningen blir det näst intill omöjligt för Arbetsmiljöverket att verkligen kontrollera verksamheten. Det är tyvärr så att alla arbetsgivare inte sköter sina uppdrag. Det här är en kostnad och ett merarbete för företagen. Ska det fungera i praktiken måste någon kontrollera att det fungerar. Regeringen har talat mycket om bidragsfusk. Där är det ökade kontroller som är nödvändiga. Det gäller självklart på det här området också. Man kan väl inte vara så naiv att man tror att det löser sig av sig självt.
Sedan är det precis så som Eva-Lena Jansson sade, att arbetet på skolorna mot våld och mobbning är helt avhängigt att Arbetsmiljöverket har resurser till att kontrollera att skolorna sköter sitt uppdrag och gör upp planer för hur man ska kunna förebygga det här.
Sedan är det också så att inom byggbranschen, inte minst i Skåne, som jag kommer ifrån, kan man se att det nu är högkonjunktur. Då är det ännu fler etableringar av oseriösa byggföretag. Vi har väldigt dålig kontroll över det här, och det sker väldigt många olyckor på grund av att arbetsmiljön ofta är usel. Det är ju en besparing för arbetsgivaren att både ha personal med dåliga löner, svartanställda, och att inte ha rätt säkerhetsföreskrifter. Det är rätt vanligt att byggjobbare ramlar ned från ställningar och kan bli invalidiserade. Det innebär ju stora kostnader. Här är Arbetsmiljöverket avgörande när det gäller att vara ute och kontrollera arbetsplatserna, något som de får allt mindre pengar för.
Anf. 37 Sylvia Lindgren (S)
Fru talman! Jag hade inte tänkt slänga mig in i den här debatten men vi har ju diskuterat arbetsmiljöfrågorna vid flera olika tillfällen. jag kan inte låta bli, för arbetsmarknadsministern sade i inledningen att det var väl känt vilka argument han har i de här frågorna. Han var tydlig, för det har ju sagts vid flera tillfällen att de besparingar som genomförts, bland annat på Arbetsmiljöverket och med avvecklingen av Arbetslivsinstitutet, är viktiga förutsättningar för regeringens satsningar för flera i arbete. Det har varit grunden i det här, men vi socialdemokrater har en annan syn på arbetslivet. Vi tycker att det logiska borde vara att satsa på fler i arbete
och
på förebyggande arbetsmiljöinsatser för att minska risken att människor slås ut från arbetslivet. Det är naturligtvis en viktig skiljelinje i våra ställningstaganden kring de här frågorna.
Jag vet att arbetsmarknadsministern är intresserad av det här med statistik och siffror i olika sammanhang. Det kom ju upp en liten diskussion om skyddsombuden tidigare. När det gäller funktionsutbildningarna för huvudskyddsombud är det ingen tvekan om att det här börjar få stora konsekvenser. År 2006 beställde förbunden platser för att utbilda 1 329 skyddsombud men det blev 1 146 deltagare som genomgick någon av arbetsmiljöutbildningarna. Det betyder att ungefär 86 procent av den beställda kursverksamheten kunde genomföras. Tittar man på 2007 beställde förbunden långtifrån lika många platser. Man förbokade endast 618 deltagare. Till slut blev det 374 deltagare på någon av arbetsmiljöutbildningarna. Det betyder att man fyllde 61 procent av den beställda kursverksamheten. 2007 beställdes det alltså mindre än hälften av tidigare års deltagarantal, och det deltog en tredjedel jämfört med tidigare års deltagarantal.
Det är siffror som talar för sig själva. Det innebär att man har dragit ned på arbetsmiljöutbildningarna, inte minst när det gäller skyddsombuden. Jag tycker att siffrorna talar för sig själva.
Det är klart att det får konsekvenser för verksamheterna. Det har rapporterats här tidigare. Hillevi Larsson tog upp olika byggföretag. Eva-Lena Jansson tog upp situationer i Örebro när det gäller detta. Vi kan se från industrin, framför allt Livs, som anser att man har en trend som mer och mer styrs av ett bundet arbete och att detta fortsätter. HTF och Sif har också haft negativa indikationer när det gäller det här arbetet.
År 2006 gjorde verket 40 000 inspektionsbesök. År 2010 räknar man med att klara av 28 000 inspektionsbesök. År 2006 gjorde verket 22 500 enskilda besök. Man beräknar att klara 16 000 besök 2010.
Det är mycket statistik och siffror. Jag vet att det är sådant som Sven Otto Littorin gillar.
Det är viktigt att ta vara på det för att se effekterna av skyddsombudsarbetet. Mera jobb - ja, där är vi överens. Men se till att det också blir goda jobb. Det är en viktig förutsättning för folkhälsan.
Anf. 38 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Varför man från förbunden har utbildat färre i arbetsmiljöutbildningarna är en fråga som Sylvia Lindgren nog borde ställa till förbunden och inte till mig. Partsmedlen är ju oförändrade. Hur det har gått till vet inte jag.
Till Eva-Lena Jansson kan jag säga att den andra omgången av uppsägningar inte är ett resultat av några nya besparingar eller någon ny politik. Det är konsekvensanalyser som man har gjort på Arbetsmiljöverket med en ny generaldirektör. Anslaget är, som vi har sagt i åtminstone fem eller sju interpellationsdebatter i det här ärendet, på samma nivå som vid sekelskiftet. Därefter höjdes anslaget kraftigt under de därpå följande åren. Om man vill läsa statistik kan man studera att det inte finns någon uppenbar koppling mellan Arbetsmiljöverkets anslagsnivå och de arbetsmiljörelaterade skadorna vid olyckor.
Hillevi Larsson pratar om inspektörer och om att det finns en rekommendation från ILO. Som jag har sagt i åtminstone tre interpellationsdebatter är det inte en rekommendation utan en styrelsenotering.
Man ska också komma ihåg att man inte räknar med partssamverkan och skyddsombudsverksamheten när man gör detta underlag. Det är en specifik svensk lösning på detta problem. Om man skulle räkna med det ser bilden helt annorlunda ut. Därför går det inte att göra jämförelsen på de sätt som Hillevi Larsson gör.
Anf. 39 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Arbetsmarknadsministern sade att det inte finns någon koppling mellan ökade satsningar på Arbetsmiljöverket och fler inspektioner. Är det så jag ska tolka det du sade? Jag skulle vilja få ett förtydligande kring det.
När det gäller regeringens uppdrag i Arbetsmiljöverkets regleringsbrev har man gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att se över att minskningarna av anslagen så långt som möjligt ska belasta andra delar av verksamheten än den regionala tillsynen.
I LO-tidningen säger faktiskt verkets pressekreterare: Målet var att behålla så mycket som möjligt av den regionala verksamheten, men vi har redan tagit bort vad vi kan på huvudkontoret. Hon tillägger att det nu blir inspektörer som får gå eftersom distriktskontoren redan har minskat sin administrativa personal.
Bekymrar det inte arbetsmarknadsministern att fler inspektörer får lämna? Jag är i alla fall bekymrad.
Orsaken till de ytterligare neddragningarna är att kostnaderna blir högre än beräknat och att Arbetsmiljöverket liksom andra myndigheter inte får täckning för stigande priser och löner.
Bekymrar det inte arbetsmarknadsministern? Jag tycker att det är väldigt bekymmersamt.
Redan nu har myndigheternas distrikt i Örebro län, Värmlands län och Västmanland meddelat att med de tidigare besparingarna får arbetsmiljöinspektörerna ägna mer tid åt administrativa uppgifter och mindre tid åt inspektion. Detta är naturligtvis till men för det offensiva arbetsmiljöarbetet där det förebyggande arbetet riskerar att komma i skymundan.
De nya besparingarna kommer enligt Arbetsmiljöverket att leda till att ca 40 inspektörer får lämna sitt jobb. Det går inte att dra några andra slutsatser av regeringens politik än att arbetsmiljöfrågor är av underordnad karaktär och att man har för avsikt att helt underminera inspektionsarbetet och den kunskap som myndigheten i dag besitter.
Jag säger precis som Sylvia Lindgren: Bra med fler jobb, men jobben måste ha bra arbetsvillkor. Vi kan inte tillåta att människor slits ut. Redan i dag är det alldeles för många människor som drabbas av arbetsskador, tillbud och olyckor. Det är inte bra att vi hejar på en utveckling där det kommer flera sådana arbeten. För mig är det jätteviktigt att de nya arbeten som växer fram ska ha trygga anställningsvillkor med god arbetsmiljö och ett klimat där människor törs ta på sig ett fackligt uppdrag som skyddsombud.
Menar ministern att det inte är bekymmersamt att det är arbetsmiljöinspektörer som försvinner? Jag förstod inte av ministerns svar på min tidigare fråga vilken kompetens det är som Arbetsmiljöverket inte behöver ha nu. Ministern har svarat att man kommer att kunna ha kvar den kompetens man behöver. När man nu tvingas sparka inspektörer, vilken kompetens är det man gör sig av med? Vilken kompetens är det man inte behöver i dag som man behövde förra året?
Anf. 40 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Jag anser inte att man kan jämföra ett skyddsombud och en arbetsmiljöinspektör. Det är ju arbetsmiljöinspektören som är utbildad och känner till alla risker i arbetsmiljön. Även om vi har många duktiga skyddsombud i det här landet är det ändå inspektörerna som är garanten för att arbetet sköts.
Skyddsombuden har ju inga myndighetsutövande funktioner. Det har däremot Arbetsmiljöverket. Det som verkligen kan sätta press på arbetsgivaren är att man hotar med att arbetsgivaren får betala vite om man inte åtgärdar brister inom en viss tid. Man kan till och med få stänga ned hela verksamheten tills man har rättat till arbetsmiljöproblemen. Det gör att en inspektion av Arbetsmiljöverket kan göra otroligt stor nytta för de anställdas arbetsmiljö.
Det förekommer i vissa andra länder att man har försäkringslösningar där arbetsgivaren får försäkra sig mot dålig arbetsmiljö. De som har de sämsta arbetsmiljöerna får då betala den högsta premien. Det är i sig ett incitament för att sköta arbetsmiljöarbetet. Något sådant har vi inte i Sverige. Man kan inte jämföra systemen rakt av. Man måste räkna in olika faktorer.
Grunden är ändå inspektörerna. Jag anser inte att man kan jämställa ett skyddsombud med en inspektör. Det är faktiskt något helt annat.
Regeringen arbetar nu med att äldre ska hållas kvar i arbetslivet. Det har jag ingenting emot så länge det sker på frivillig grund för de äldre som vill jobba längre. Då är arbetsmiljön avgörande. Många går ju till och med i förtidspension. Vi har yrkesgrupper inom industrin och vården till exempel som pensioneras långt tidigare än andra för att de har slitsamma jobb. Arbetsmiljöarbetet är basen. Det är mycket som berörs av detta.
Anf. 41 Sylvia Lindgren (S)
Fru talman! När man drar ned på partsmedel och dylikt påverkar det naturligtvis skyddsombudsutbildningarna och register och dylikt som är på väg att försvinna.
Med tanke på att allt fler med arbetsskador ska ut på arbetsmarknaden i så kallade utvecklingsgarantier eller nyfriskjobb krävs naturligtvis också kunskap och tillsyn när det gäller arbetsplatsanpassning för dessa människor så att de inte förvärrar sina skador. Vem ska bevaka att det sker?
Ingen hänsyn till den enskilde individens möjligheter och förutsättningar, neddragningar på arbetsmarknadsutbildningarna och arbetsmiljön och flyttningar kors och tvärs över landet och till och med över nationsgränserna - är det den utvecklingen av arbetslivet som vi har att se fram emot?
Fru talman! Ytterst handlar detta om vilken människosyn man har. Vi socialdemokrater anser att år 2007, när det går bra för Sverige, borde alla ha rätt till en positiv utveckling när det gäller arbetsmiljön och när det gäller ett förebyggande arbete för att förhindra ohälsa och utslagning. Frågorna som man kanske måste ställa sig i detta sammanhang är: Vad anser den borgerliga regeringen att arbetsmiljön är värd? Med tanke på inledningen av diskussionen: Anser regeringen att dålig arbetsmiljö ger en ökad välfärd?
Anf. 42 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Sylvia Lindgren sade i sitt förra inlägg att Socialdemokraterna har en annan syn på arbetslivet, och nu kryddar Sylvia Lindgren till det med människosyn. Det stämmer säkert. Det är nämligen så att Socialdemokraterna lämnade efter sig detta femtedelssamhälle, där var femte svensk i arbetsför ålder står utanför. Det tycker jag visar vilken konstig människosyn som Sylvia Lindgren representerar. Det är uppenbarligen inte arbetslinjen som är poängen även om fagert tal låter sig höras.
Jag vill påminna Sylvia Lindgren om att man inte har dragit ned partsmedlen, utan det är Arbetsmiljöverkets anslag som vi talar om, och det är två helt skilda saker.
Sedan talade Eva-Lena Jansson om vad som har hänt här. Jag vill förtydliga lite grann. Det finns ingen rak koppling, som jag sade i mitt förra inlägg, mellan Arbetsmiljöverkets anslag och antalet arbetsmarknadsrelaterade skador och olyckor. Det är inte så att den procentuella ökningen av anslagen, den kraftfulla som vi såg i början av detta sekel, motsvarades av en motsvarande nedgång i antalet arbetsplatsrelaterade olyckor och skador. Så är det sagt.
Jag tror att vi måste arbeta bredare. Det handlar inte bara om Arbetsmiljöverkets anslag, utan det handlar om något bredare. Grunden är naturligtvis Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet. Men vi behöver mer. Det är också därför som vi har startat arbetet med en ny tankeram för arbetsmiljöfrågorna som ska mynna ut i en ny nationell arbetsmiljöstrategi. Det är möjligen svar på den sistnämna frågan, om vi menar allvar med arbetsmiljöfrågorna. Den här frågan har varit sorgligt undanträngd i den allmänna debatten under alla de år som Socialdemokraterna hade ansvar för arbetsmiljöpolitiken. Då hände i princip ingenting mer än att det blev mer pengar. Men det blev inte bättre för det.
Anf. 43 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag har svårt att hålla mig för skratt. Men man borde inte skratta. Men när jag får detta svar från Sven Otto Littorin får jag ta det som han säger med en klackspark.
Om man har ökat antalet inspektörer, satsat mer på Arbetsmiljöverket och fler arbetsskador och olyckor anmäls, kan det då finnas en koppling till att människor har förstått att de ska anmäla saker och att de törs anmäla därför att Arbetsmiljöinspektionen har kommit in på arbetsplatser där det kanske inte har funnits starka skyddsombud och inte har funnits kollektivavtal och att de anställda därmed har getts möjlighet att inse att det som har drabbat dem har varit en arbetsskada och att de därför ska anmäla den?
Jag tycker att Sven Otto Littorin inte förstår kopplingen, att det faktiskt kan vara så att antalet ökade inspektioner också kan visa att människor törs göra anmälningar.
Jag har fortfarande inte fått något svar på vilken kompetens som inte kommer att behövas på Arbetsmiljöverket. Uppenbarligen tar man nu bort kompetens. Då är frågan: Vilken kompetens är det som man inte behöver i framtiden?
Jag gav i min tidigare interpellation ett exempel. En byggnadsarbetare hade satt upp en liten byggnadsställning för att nå fönstren. Ställningen lutar en aning på det mjuka underlaget, och bara en meter bakom går järnvägen som dagligen trafikeras av tåg. Om ställningen skulle tippa är det inte bara arbetaren som riskerar att förolyckas utan även lokföraren och eventuella passagerare då ställningen kan få tågtrafiken att spåra ur. Om inte Arbetsmiljöinspektionen hade gjort denna inspektion hade dessa människor fortfarande jobbat där.
Nu ska antalet inspektörer i Örebro län minska, vilket kommer att innebära att antalet inspektioner på arbetsplatser utan skyddsombud kommer att minska. Vems fel är det? Jo, det är regeringens fel.
Anf. 44 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Om det fanns en bra koppling mellan Arbetsmiljöverkets anslag och antalet arbetsplatsrelaterade olyckor skulle vi kunna nå noll om vi bara tillsköt tillräckligt mycket medel. Är det detta som Socialdemokraterna föreslår? Det är det naturligtvis inte.
Jag vill påpeka att detta är ett bredare frågespektrum. Vi tog i en debatt alldeles nyss upp hamburgerkedjorna och de otillständiga arbetsvillkor som råder där. Det var inte Arbetsmiljöverkets inspektörer som upptäckte det. Det var inte heller facket eller skyddsombuden som upptäckte det, trots att det fanns kollektivavtal på huvudarbetsplatsen. Det var medierna som upptäckte det. Det tycker jag ganska väl illustrerar att det inte räcker. Det är jätteviktigt med Arbetsmiljöverkets inspektörer. Det är jätteviktigt med det regelverk som finns runt omkring. Men det räcker inte, och det räcker inte att tro att man kan lösa problemet genom att ge Arbetsmiljöverket mer resurser. Det räcker inte. Vi måste göra mer, och där står Socialdemokraterna handfallna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.