Yrkesförare och trafiksäkerhet

Interpellation 2019/20:188 av Thomas Morell (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-03
Överlämnad
2019-12-05
Anmäld
2019-12-06
Svarsdatum
2019-12-19
Sista svarsdatum
2019-12-19
Besvarad
2019-12-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

I en tidigare interpellationsdebatt ansåg statsrådet Tomas Eneroth att yrkesförare körde för fort. Så kan vara fallet om vi tittar på individnivå, men att påstå att alla yrkesförare kör för fort är att dra påståendet för långt.

Låt mig citera en text ur riksdagens protokoll från statsrådets inlägg i debatten: ”Jag kan inte låta bli att ändå fundera över den ökade tidspressen inom transportsektorn. Man stressas att köra så snabbt som möjligt. Trafikverkets utredning visar ju att det är yrkestrafiken som i större utsträckning än andra trafikslag bryter mot hastighetsbestämmelserna.”

Just den delen i debatten pekar ut förare av tyngre fordon som notoriska fortkörare. Jodå, det finns förare i tunga fordon som kör för fort, men det finns också förare i tunga fordon som följer hastighetsgränserna och är goda föredömen i trafiken. Det är viktigt att debatten ligger på en nivå, speciellt från regeringens företrädare, där man inte generaliserar och därmed pekar ut en hel yrkesgrupp som ständiga lagöverträdare. Trafiksäkerhet skapar vi tillsammans och då kan man inte i svepande ordalag påstå att en hel yrkesgrupp ständigt kör för fort!

Det statsrådet sannolikt avser är den utredning som gjorts angående hastighetsöverträdelser bland yrkesförare. Läser man den utredningen är det en annan bild som framträder än det som kom fram i debatten. I stället för att peka ut en hel yrkesgrupp borde ministern fokusera på åtgärder som kan stärka trafiksäkerheten.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Vilka konkreta åtgärder vidtar ministern, med utgångspunkt i den aktuella utredningen eller annars, för att stärka trafiksäkerheten?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:188, Yrkesförare och trafiksäkerhet

Interpellationsdebatt 2019/20:188

Webb-tv: Yrkesförare och trafiksäkerhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 66 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag vidtar med utgångspunkt i den aktuella utredningen, eller annars, för att stärka trafiksäkerheten.

Regeringens arbete med trafiksäkerhet utgår från nollvisionen, där ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan dem som utformar och dem som använder transportsystemet. Svenskt trafiksäkerhetsarbete är framgångsrikt. Dödstalen i vägtrafiken har halverats sedan millennieskiftet.

Regeringens beslutade trafikslagsövergripande nationella plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 innebär en satsning på över 700 miljarder kronor. Det innebär ett väsentligt bidrag till trafiksäkerheten, bland annat genom mötesseparering av viktiga vägsträckor, underhållsatsningar, trimningsåtgärder och forskning.

Hastighetsöverträdelser och rattfylleri är fortfarande utmaningar. Regeringen har stärkt trafiksäkerheten genom åtgärder såsom nykterhetskontroller i hamnar, skärpta vinterdäcksregler för tung trafik och förbud mot att förare under färd använder sig av handhållen mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning som hålls i handen.

Sverige är världsledande inom trafiksäkerhet, och regeringen fortsätter att ha hög prioritet på detta arbete. Sverige står exempelvis värd för en global trafiksäkerhetskonferens under februari 2020.


Anf. 67 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Tomas Eneroth för svaret.

Trafiksäkerhet är så mycket mer än bara hastighet. Trafiksäkerhet är en komplicerad fråga. Ungefär 270 personer om året omkommer i den svenska vägtrafiken. Varje dödsfall i trafiken är en förlust, givetvis för den det drabbar och för familjemedlemmar och vänner. Det är också en förlust för samhället.

Förra gången vi hade en interpellationsdebatt pratade vi om hastighetsöverträdelser, och jag reagerade på statsrådets påstående att det är yrkestrafiken som konstant kör fort och som gör det mer än övriga trafikanter. Det är sant, i alla fall enligt den utredning som jag har läst, att det finns delar av yrkestrafiken som kör för fort, dock inte alla. Det är många av yrkesförarna som kör i laglig hastighet eller till och med lägre.

I dag finns en bra uppföljning inom åkerierna för att se hur förarna ligger när det gäller utrullning och hur mycket fordonen nyttjas när det gäller effekt och sådana saker. Uppföljning sker hela tiden löpande och månadsvis, och de förare som ligger bra till på åkeriet belönas i regel av åkeriägaren därför att man strävar efter att åkeriet ska ha en låg energiförbrukning och en hög säkerhet i trafiken. Fordonet i sig utgör en reklampelare för företaget. Det står i regel med stora bokstäver på fordonet varifrån det kommer, och det blir ganska snabbt en negativ anspelning på företaget om fordonet ständigt och jämt ses i samband med höga hastigheter eller ligger nära framförvarande fordon eller vad det nu kan vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har själv under lång tid, i stort sett under hela mitt yrkesverksamma liv, arbetat med trafiksäkerhet på olika sätt, antingen i frivilligorganisationer, inom försvaret eller på Motormännens Riksförbund. Jag har också jobbat tolv år på trafikpolisen och har i min vardag sett konsekvenserna av trafikolyckor och hur de påverkar människor, också oss som är på olycksplatsen. Man kan inte gå därifrån och bara ruska av sig, och om det varit barn inblandade är det etter värre. Varje trafikolycka är en tragedi.

Om man vill nå målet för trafiksäkerheten och minska antalet döda och skadade i trafiken måste man se helheten. Det är inte bara hastighet, utan det är nykterhet, beteende i trafiken, respekten för trafikregler, respekten för andra trafikanter där ute, att hålla avstånd och så vidare, att använda bilbälte och att förankra godset om man kör lastbil så att det inte kan trilla av och träffa andra trafikanter.

I de pedagogiska utbildningar jag gått fick jag tidigt lära mig att om man ska arbeta med trafiksäkerhet är det viktigt att inte slå ett hårt argument i ansiktet på den som man vill föra fram ett budskap till, för då blir personen inte mottaglig för det man vill ha sagt. Det var lite den känslan jag fick i den förra debatten då statsrådet sa att yrkesförare generellt sett kör för fort. Det blir fel angreppssätt, för det finns många yrkesförare som kör lagligt. Det är inte dem man vill nå i första hand, utan det är dem som bryter mot regelverket. Jag vill ha en liten förklaring om detta från statsrådet.


Anf. 68 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Thomas Morell! Jag uppskattar engagemanget för trafiksäkerhet. Det råkar vara min hjärtefråga.

Jag tror att Thomas Morell, förhoppningsvis omedvetet, misstolkar vad jag sa i den förra interpellationsdebatten. Vi pratade om stress i arbetslivet och den stress som inte minst lastbilschaufförer utsätts för. Den leder till att man riskerar att hamna i ett läge där man kör för fort. Det vi har sett och som både Transportstyrelsen och Trafikverket har redovisat är att enligt mätningar kör ungefär 70 procent av den tunga trafiken för fort. Ett grundläggande skäl till detta bedömer polisen vara stress i arbetslivet.

Det är hård konkurrens i transportbranschen, inte minst den konkurrens som pressas av otillåten och ibland olaglig cabotagetrafik. Det är tuffa marginaler, och det är transportköpare som ställer hårda krav, vilket gör att många förare pressas till marginalerna. Detta tycker inte jag är acceptabelt.

I Sverige arbetar vi systematiskt med trafiksäkerhet när det gäller infrastrukturens utformning. Det är detta nollvisionen handlar om - mitträcken, automatiska fartkameror och att försöka bygga infrastrukturen så att människor kan göra fel utan att det leder till dödliga olyckor. Där är vi framgångsrika. I samma andetag som vi pratar om dessa viktiga insatser måste vi, just för yrkestrafiken, säga att arbetsgivaren har ett ansvar för vilken arbetsmiljö man har och vilka utmaningar man ställs inför.

Politiskt tar vi detta ansvar genom att vi nu har lyckats förhandla fram ett vägpaket - mobilitetspaketet - i EU, där vi får smarta färdskrivare, där vi digitalt kan övervaka och säkerställa att man följer bland annat kör- och vilotidsregler, där vi får bättre kontrollmöjligheter och där fordonen i cabotagetrafiken och i kombitrafiken måste återvända till det land de kommer ifrån och att förarna också måste göra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här gör att vi får sjystare konkurrensvillkor som ger den svenska åkerinäringen, som gör ett fantastiskt gott jobb, bättre möjligheter att köra på ett vettigt sätt och se till att den har råd att investera i en modern flotta, inte minst nu när elektrifieringen slår igenom, och att lastbilschaufförsyrket är ett attraktivt yrke där inte stressen i arbetslivet och inom transportsektorn gör att man pressas att göra fel, utan att man inser att det viktigaste är att man kör säkert och tryggt och kommer fram. Det finns många åkare som tar ett stort ansvar för detta.

Jag tror att det är viktigt att vi för denna diskussion med åkerinäringen och med branschen och att vi ser till att klara både sjysta konkurrensvillkor och drägliga och bra arbetsvillkor så att vi kan locka fler till den viktiga transportbranschen.

När det gäller trafiksäkerhetsarbetet generellt ska jag passa på att säga till Thomas Morell, till riksdagen och till alla som lyssnar att i februari 2020 står Sverige värd för världens största trafiksäkerhetskonferens. FN har gett oss uppdraget att hålla Global Ministerial Conference on Road Safety. Ett nittiotal ministerledda delegationer kommer hit och pratar om trafiksäkerhet och nya planer för de kommande tio årens trafiksäkerhetsarbete internationellt. Man kommer hit till Sverige för att lära därför att vi är framgångsrika. Vi är nu nere i 205 omkomna, tror jag att den senaste siffran var. Det är all-time-low, och det är ett gott tecken. Låt oss hoppas att det håller under året nu, för det visar att vi är på rätt väg, med alkoholkontroller, hastighetskontroller, förebyggande arbete och nollvisionsarbetet. Här är vi långt framme.

Låt oss se till att arbetsvillkoren, inte minst inom yrkestrafiken, är sådana att man känner att man med trygghet kan följa de trafikregler som finns.


Anf. 69 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Ja, vi ligger bra till i år, om man nu kan säga att 205 döda är bra. Det är på rätt väg. Men vi går trots allt mot den värsta trafikhelgen - jul och nyår - och den kan ställa till det lite grann.

För att gå tillbaka till yrkestrafiken, för den ligger mig varmt om hjärtat, vill jag påstå att många av de svenska åkerierna jobbar hårt för både regelefterlevnad och att förarna ska föregå med gott exempel där ute. Man har månatliga genomgångar med sina förare så att man ser hur de ligger till.

Jag skulle gärna vilja ta med mig statsrådet till ett mycket välskött åkeri inte så långt härifrån. Jag brukar träffa dem då och då, och jag har varit där och haft utbildningar vid flera tillfällen och har sett hur de arbetar med trafiksäkerhet, regelefterlevnad och sådana saker. Det känns lite fel att säga att förare generellt kör för fort, för där ligger man verkligen på för att det ska vara enligt bok när förare är ute och kör.

Men vi ser också exempel ute på vägarna där man definitivt inte följer boken. Bara för några dagar sedan stoppade trafikpolisen två fordon. Ett tredje var självmarkerande, som vi brukar säga, för det hade kört upp i en cirkulationsplats och blivit stående där. De var från samma åkeri. Jag ska ta några exempel på vad dessa tre förare hade lyckats med. De hade kört sträckor på upp till 130 mil, vilket är en omöjlighet om man ska följa reglerna om kör- och vilotider. En hade på fyra dygn kört 243 mil, och den sammanlagda körtiden under perioden var 49 timmar och 18 minuter, utan godkänd dygnsvila. När polisen stoppade en av förarna hade han en körperiod på 19 timmar och 54 minuter, just där, vid stoppet. Då hade han kört 102,3 mil. Vid ett tidigare tillfälle hade föraren kört 25 timmar och 39 minuter - 122,1 mil - med en total dygnsvila på 3 timmar och 23 minuter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att någon i denna lokal vill möta en förare ute på vägen som har vilat i 3 timmar under en 24-timmarsperiod. Hur är det möjligt? Jo, de skaffar flera förarkort. Då kör de med ett kort med sitt eget namn på dagen. Sedan har de två falska kort när de kör på natten. Eftersom trafikpolisen ligger hemma efter Bolibompa finns det ingen risk för att de blir stoppade. Då är det ofarligt att köra med två falska kort och sitt eget på dagen. På detta sätt rundar de hela systemet och kommer upp i dessa siffror.

Nu kunde polisen slå hål på detta, som väl var. Detta handlar om ett svenskt åkeri. Men man följer ett tydligt mönster och tar in förare från annat håll, i detta fall från ett rumänskt bemanningsföretag. De får betalt per mil.

Anledningen till att polisen stoppade den första bilen var att den körde alldeles för fort. Det var ingångsvärdet för polisen vid det första stoppet.

Då ser man vad effekten blir när förare betalas per mil och delar ut ett antal förarkort. Då blir effekten att det går alldeles för fort, och förarna kör alldeles för länge. Detta skapar oerhört stora risker, och framför allt bryter det ned den sunda konkurrensen.

Detta duger inte. Därför måste det bli en mer vass kontroll ute på vägarna för att säkerställa trafiksäkerheten och för att säkerställa den sunda konkurrensen.


Anf. 70 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för detta. Jag tror inte att vi har olika uppfattningar om detta. Det är lite udda att säga det till en sverigedemokrat. Vi brukar ju tycka väldigt olika. Men när det gäller trafiksäkerhetsarbetet är det självklart att det har högsta prioritet för regeringen. Det är ett av skälen till att vi också har tillsatt en utredning om effektivare kontroll över yrkestrafik. Det är ett initiativ som jag har tagit för att se till att vi i Sverige kanske tillskapar en yrkestrafikinspektion. Vi har nu öronmärkta pengar till polisen för att kontrollera inte minst cabotagetrafiken. Vi har under denna mandatperiod ökat kontrollmöjligheterna mer än någonsin. För att inte tala om insatserna med klampning, sanktionsavgifter och många av de verktyg som numera finns för att kontrollera yrkestrafiken men som inte fanns för bara ett antal år sedan när vi hade en borgerlig regering som över huvud taget inte brydde sig om den olagliga verksamhet som faktiskt fanns på vägarna och som pressade svensk åkerinäring.

De exempel som Thomas Morell tar upp visar att det finns ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har man ett ansvar för den arbetsmiljö som chaufförerna utsätts för och den beroendeställning som de är i.

Jag märker att Sverigedemokraterna ofta undviker denna diskussion och säger att det handlar om kontroller på vägarna. Vi ska öka kontrollerna på vägarna; det är självklart. Vi ska se till att det blir både digitala kontroller och personliga kontroller i ökad utsträckning. Det är viktigt.

Men man kan inte komma ifrån att det också finns ett perspektiv som handlar om vilken stress som chaufförerna utsätts för. Då kommer vi in på frågor som rör Arbetsmiljöverket och deras resurser och förutsättningar för regionala skyddsombud. Det är ämnesområden där Sverigedemokraternas eget engagemang har varit väldigt litet och där de inte har sett behovet av ökade resurser för vare sig arbetsmiljöforskning eller arbetsmiljöarbete. Här hoppas jag att de byter uppfattning och ser behovet av att också titta på arbetsgivarnas ansvar framöver. Vi kommer nämligen att behöva fler chaufförer framöver, och vi kommer att behöva fler som arbetar inom transportsektorn. Det är inte attraktivt att jobba i transportsektorn om framtidsvisionen är att vara på en rastplats, sova i hytten, laga mat utanför och vara underbetald. Så har bilden av chaufförsyrket varit under lång tid. Det är därför som vi jobbar på europeisk nivå och på svensk nivå för att se till att skapa bättre villkor för yrkestrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag besöker ofta åkerier. Ett av mina favoritåkerier är Ernsts Express i Avesta som lyckas vara en attraktiv arbetsgivare. Man investerar i en modern flotta och är också med och utvecklar transportnäringen med till exempel elvägsförsöket. Samtidigt är man mycket angelägen om att vara ett föredöme när det gäller både moderniseringen av flottan och inte minst lagligheten.

Det gäller för oss att värna de goda åkare som finns, och det är väldigt många som vill göra rätt. Då ska de ha rätt till sjysta konkurrensvillkor, så att de kan fortsätta bedriva en bra arbetsmiljöpolitik gentemot sina anställda.

Avslutningsvis: När det gäller trafiksäkerhetsarbetet vill jag passa på att säga att en av de viktigaste insatserna i närtid handlar om både kontrollverksamheten och hur vi bygger infrastruktur. När vi nu gör stora och omfattande investeringar i svensk infrastruktur kommer vi att lägga 9-10 miljarder kronor på bland annat mittseparering för att frontalkollisioner ska undvikas. Det är någonting som räddar liv. Måtte nu siffran 205 hålla. I så fall är det den lägsta uppmätta siffran någonsin när det gäller antalet dödade i trafiken i Sverige. Det är en framgång för svenskt trafiksäkerhetsarbete, och det är någonting som vi i så fall ska vara mycket stolta över.


Anf. 71 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Tomas Eneroth för detta. Jag vill inte vara den som är pessimistisk, men jag tror tyvärr inte att den siffran håller över jul- och nyårshelgerna. Erfarenheterna visar att det kommer att ske ett antal olyckor.

Hur som helst är trafiksäkerhetsarbetet viktigt. Många åkerier gör faktiskt ett enastående arbete för att verksamheten ska bedrivas enligt regelboken och att det ska vara säkert för förarna. Det finns många åkerier som gör ett fantastiskt jobb.

Jag besökte ett åkeri i Stockholm i helgen. Där var jag med på en YKB-utbildning. Vi hade en diskussion om vikten av att hålla hastigheter, att uppträda som goda föredömen i trafiken och så vidare. Arbetsgivaren var oerhört tydlig gentemot arbetstagarna om att prio ett i verksamheten är att följa regelverket och visa hänsyn till andra trafikanter. Om man inte gör det skadar det varumärket.

Jag vill därför säga att väldigt många av de svenska åkerierna faktiskt försöker ha en bra arbetsgivarroll och en bra trafiksäkerhetspolicy.

Det åkeri som jag tidigare tog upp vill jag inte kalla för arbetsgivare, utan jag vill snarare benämna det som slavdrivare. Man tvingar människor att köra långt mycket mer än vad kroppen klarar. Vid förhöret av föraren somnade föraren. Jag har själv varit med om att en förare som vi tog och som hade kört i 55 timmar somnade. Det går inte att ha denna typ av förare ute på vägarna. Det kan vi vara överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill passa på att önska talmannen, statsrådet och övriga deltagare här inne en god jul och ett gott nytt år.


Anf. 72 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för detta. Det finns en utmaning i att fortsatt pressa ned antalet skadade och döda i trafiken. Det handlar om infrastrukturens utformning, övervakningsmöjligheter och ny teknik och hur vi använder den. Geofencing och digitalisering ger ökade möjligheter, på tal om smarta färdskrivare, att faktiskt få bättre flöden i trafiken och samtidigt sänkta hastigheter. Här är jag ändå optimist när det gäller möjligheterna att minska antalet skadade och döda i trafiken. Men det handlar också om arbetsmiljöansvar och arbetsgivarens ansvar.

När 70 procent av yrkestrafiken kör för fort är det någonting grundläggande som är fel. Jag tror att det handlar om osjyst konkurrens, stress i arbetslivet och brist på tydlighet när det gäller vilka regler som gäller. Här finns en läxa att göra också för svensk åkerinäring. Man jobbar aktivt genom Fair Transport 2.0 på ett väldigt bra sätt med att stärka både förtroendet för åkerinäringen och engagemanget hos samtliga åkare. Kan transportköpare låta detta var riktmärket vid köp av transporter kommer det att gynna de seriösa åkare - vi känner väldigt många av dem - som lägger tid och kraft på att både vara goda arbetsgivare och att investera i moderna flottor för att minska klimatpåverkan från yrkestrafiken.

Jag vill avslutningsvis passa på att inte bara tacka för interpellationsdebatten utan också önska talmannen, riksdagens personal och riksdagens ledamöter en riktigt god jul. Jag hoppas att vi får det trivsamt och att alla tar det lugnt i trafiken, så ses vi på barrikaderna framåt januari.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.