Vinsttaket och skolorna

Interpellation 2017/18:429 av Maria Stockhaus (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-12
Överlämnad
2018-03-13
Anmäld
2018-03-14
Svarsdatum
2018-03-23
Besvarad
2018-03-23
Sista svarsdatum
2018-03-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Regeringen har skickat en lagrådsremiss till Lagrådet om hur regeringen vill begränsa vinster i välfärden. Lagrådet har nu svarat på remissen, och kritiken är svidande.

Lagrådet skriver bland annat i sin remiss:

”Konsekvenserna av om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningar kan uppenbarligen bli högst oönskade.

Trots den omfattande kritiken mot underlag och analys läggs utredningens förslag nu fram utan ytterligare utredningsinsatser, utom vissa uppdateringar.”

Lagrådet skriver vidare:

”Det framgår av konsekvensanalysen att cirka 3 500 företag och ekonomiska föreningar omfattas av förslaget och att det där sysselsätts cirka 230 000 personer. Antalet människor som drar nytta av företagens och föreningarnas välfärdstjänster har inte redovisats eller uppskattats, men antalet elever, vårdtagare och brukare bör rimligen vara betydligt fler än så (det har vid föredragningen upplysts om att cirka 250 000 elever i grund- och gymnasieskolan berörs).”

Vardagen för 250 000 elever riskerar att slås i spillror, och mångfalden inom skolan hotas, om regeringens förslag blir verklighet. Men uppenbarligen är det inte bara ett dåligt förslag ur politiskt perspektiv, utan beredningen av förslaget är också undermålig. Att gå vidare med detta förslag framstår som helt oansvarigt, av många skäl.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

1. Vilken beredskap har ministern, mot bakgrund av Lagrådets kritik, för att svensk skola ska fungera om regeringen har missbedömt hur omfattande konsekvenserna kan bli?

2. Kommer ministern, inom sitt ansvarsområde, vidta några åtgärder för att förbättra beredningen av förslaget om vinstbegränsningar med avseende på konsekvenserna för skolan?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:429, Vinsttaket och skolorna

Interpellationsdebatt 2017/18:429

Webb-tv: Vinsttaket och skolorna

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 31 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Maria Stockhaus har frågat mig vilken beredskap jag, mot bakgrund av Lagrådets kritik, har för att svensk skola ska fungera om regeringen har missbedömt hur omfattande konsekvenserna kan bli. Stockhaus har också frågat mig om jag, inom mitt ansvarsområde, kommer att vidta några åtgärder för att förbättra beredningen av förslaget om vinstbegränsningar med avseende på konsekvenserna för skolan.

Maria Stockhaus fråga handlar om Lagrådets yttrande med anledning av regeringens lagrådsremiss Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet.

Låt mig först och främst understryka att regeringen med förslaget tar fasta på skattebetalarnas önskan och säkerställer att offentliga medel som huvudregel ska återinvesteras i välfärdsverksamheten till nytta för barn, elever och brukare och för de anställda. Regeringen anser att det är en nödvändig och proportionerlig åtgärd för att skydda det allmännas intressen. Regeringen har i propositionen, som överlämnades till riksdagen den 20 mars (prop. 2017/18:159), beaktat Lagrådets synpunkter och gjort vissa förtydliganden och förändringar i enlighet med Lagrådets förslag. Men i vissa frågor gör regeringen en annan bedömning än Lagrådet. Dessa framgår i sin helhet av den nu avlämnade propositionen.

Regeringen har utvecklat konsekvensbeskrivningen i propositionen jämfört med Välfärdsutredningens underlag och lagrådsremissen. Konsekvensbeskrivningen har bland annat visat att nästan en tredjedel av företagen inom socialtjänst och skola har noll eller negativt operativt kapital. Ett kompletterande förslag har därför tagits fram som syftar till att skapa förutsättningar för ett rörelseresultat för de minsta företagen med små möjligheter att äga tillgångar. Förslaget är nu ute på remiss.

Regeringen instämmer i Lagrådets uppfattning att det är svårt att uppskatta hur många aktörer som kan komma att avveckla sin verksamhet till följd av förslaget eller hur många av dessa verksamheter som kan drivas vidare av en annan ägare. Privata aktörer kan redan i dag gå i konkurs, förlora sitt tillstånd eller välja att avveckla sin verksamhet. Kommuner bör därför alltid ha en beredskap för att ta sitt lagstadgade ansvar för att ge alla medborgare service om någon aktör försvinner.

Att dra slutsatser utifrån rörelsemarginaler i historiska uppgifter är svårt, då företagens beteenden sannolikt skulle ändras vid införandet av förslaget. Vidare varierar avkastningskraven mellan aktörerna. Regleringen är dock utformad så att utförarna ska tillåtas ett rörelseresultat motsvarande en marknadsmässig avkastning i förhållande till det kapital som är investerat i verksamheten. Det är mot denna bakgrund som regeringen bedömer att huvuddelen av verksamheterna kommer att finnas kvar. Här vill jag också framhålla att det kompletterande förslag som nu remitterats innebär mindre långtgående regler för vissa privata aktörer inom skolväsendet, exempelvis ideella föreningar och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

Jag vill också understryka att regeringens uppfattning är att den här propositionens konsekvensanalys är betydligt mer omfattande än vad som är normalt för den här typen av reformer. Jämfört med till exempel friskolereformen på 1990-talet är det här förslagets konsekvensbeskrivning avsevärt mer ingående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då Maria Stockhaus, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Ida Drougge i stället fick delta i överläggningen.


Anf. 32 Ida Drougge (M)

Herr talman! Jag tycker att det är konstigt att använda som argument att det har funnits andra lagrådsremisser genom tiderna som haft dåliga underlag, för sisådär 27 år sedan, så då kan vi ha det nu också, och den här lagrådsremissen är bättre än de tidigare. Det låter som en riktigt dålig ursäkt.

Enligt Riksrevisionen utgör betänkandet inte ett fullgott beslutsunderlag. Även med de förändringar som regeringen nu föreslår - vi får se vad remissvaren säger om förslaget - riskerar vardagen för 250 000 elever att hotas. När man lägger fram förslag som riskerar att få så stora konsekvenser undrar jag verkligen vilken beredskap man har. Det är fine att säga: Vi tror inte att det här kommer att inträffa. Vi gör inte samma bedömning som Lagrådet, trots att Lagrådet, Riksrevisionen och jättemånga andra tunga aktörer alla ganska entydigt instämmer i Lagrådets kritik.

Regeringen bortser alltså från kritiken. Fine, det kan man göra som regering. Men att man inte har någon beredskap om man skulle ha fel kan jag inte förstå. Jag upprepar därför frågan som Maria Stockhaus ställer i sin interpellation: Vilken beredskap har ministern, mot bakgrund av Lagrådets kritik, för att svensk skola ska fungera om regeringen har missbedömt hur omfattande konsekvenserna kan bli?


Anf. 33 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Riksdagsledamoten för debatten lite grann i motvind. Det var inte så länge sedan som vi kunde läsa i tidningen om en skola, driven av en börsnoterad vinstkoncern, som ska läggas ned därför att den inte tjänar tillräckligt mycket pengar till koncernen. Vad händer då? Jo, kommunen går in och tar över skolan och dess verksamhet för att säkra att barnen som valt skolan, som vill gå på den skolan och som trivs med varandra inte nästa sommar ska leva i osäkerhet om vad som kommer att hända efter sommarlovet.

Det var en skola. Det finns betydligt allvarligare exempel i den svenska friskolehistorien - friskolekoncerner och friskolor som i princip mött elever och lärare med en lapp på dörren där det stått: Ledsen, jag har tömt bolaget på pengar och konkat verksamheten. Lycka till!

När sommaren kommit har elever, lärare och kommuner stått med en mycket stor osäkerhet om vad som ska hända. Då har andra aktörer steppat in. Kommunerna har det lagstadgade ansvaret att ha beredskap för och säkra att alla elever får en skolplats. Även idéburna aktörer har gått in. Till exempel kunde vi efter JB-koncernens konkurs se hur Grillska gymnasiet, drivet av Stockholms Stadsmission, tog över och drev skolorna i Mälardalsregionen vidare utan vinstkrav och med återinvestering.

Så ser beredskapen ut. Kommuner ska säkra att alla barn får en god skolgång. Skulle det finnas friskolor som inte vill rätta sig efter reglerna utan finns i det svenska skolsystemet för att man vill plocka pengar ur verksamheten, då får kommunerna ta vid, kanske tillsammans med andra mer seriösa friskoleaktörer.

Reglerna som vi föreslår innehåller ett antal rätt stora förändringar jämfört med dem som finns i betänkandet. Regeringen är tydlig med att de mindre aktörer som inte har ett operativt kapital ändå ska kunna gå med överskott, och ett förslag till hur det ska gå till är nu ute på remiss. Vi tydliggör också att reglerna ser annorlunda ut för de verksamheter som på annat sätt garanterar att man inte kommer att plocka ut skattepengar ur verksamheten. Det handlar om ideella föreningar eller aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Det är en särskild form av aktiebolag som ger samma trygghet och samma oberoende för ägaren som ett annat aktiebolag, men där det finns regler som garanterar att pengarna som kommer in i verksamheten och vinsten också stannar där och inte flyttas till och tas ut i ett skatteparadis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Känner man att dessa regler är svåra att följa och att kontrollen som finns i den proposition som jag har avlämnat till riksdagen blir svår att upprätthålla har man som aktiebolag alla möjligheter att ombilda sitt bolag till ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Då garanterar man det offentliga, till oss som skattebetalare, att man kommer att ta väl hand om de pengar som kommer in i bolaget. Man kommer inte att betala ut dem i vinst, utan pengarna ska användas för att skapa bästa möjliga skola. Då är det någonting som regeringen är så att säga fine med.

Herr talman! Jag tycker att det är rimligt att ställa krav på dem som får det allmännas förtroende att ta hand om vårt viktigaste välfärdsuppdrag, att driva skola. Och jag tycker att det är rimligt att ett av de kraven är att de skattepengar som går in i verksamheten faktiskt också ska komma elever och lärare till del. Jag tycker ärligt talat att det är märkligt att detta väcker politisk debatt.


Anf. 34 Ida Drougge (M)

Herr talman! Att skattepengar som läggs på skola och utbildning ska komma eleverna till del, att de ska gå till undervisning, att de ska gå till lärarlöner, ska gå till materiel och till allt det som gör det möjligt för elever att klara sin skolgång, få ett jobb och bygga det här landet starkt, det är inte detta som väcker uppmärksamhet. Då har verkligen ministern och regeringen missuppfattat Moderaternas och oppositionens hela kritik.

Problemet med den här lagstiftningen är ju hur den är formulerad. Syftet är det inget fel på. Som Lagrådet har uppfattat det är det övergripande syftet med förslaget att stärka förtroendet för välfärdens verksamhet och för välfärdssystemet. Om det leder till att skolor för 250 000 elever läggs ned - skolor som fungerar och ger elever chans till en bra utbildning, till att komma in på arbetsmarknaden och bygga det här landet starkt - kan jag inte förstå hur det stärker förtroendet för vår välfärdsverksamhet.

Jag och ministern har nog också mött många exempel i kommuner där man jämnar ut skolor emellan. Det finns några skolor som går bra. Då tar man pengar från de skolorna. Sedan finns det skolor som går dåligt. På det sättet jobbar man på ett tag tills underskotten eller förlusten i en skola blir för höga, och då lägger man ned den verksamheten.

Jag vet jättemånga kommuner runt om i Sverige och i Stockholm som lägger ned sina gymnasieskolor och högstadier och slår ihop dem för att öka effektiviteten. Det brukar också leda till bättre skolresultat, så det behöver inte alltid vara fel. Men så gör alla kommuner i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att peka på att det är friskolor som har syftet att enbart bedriva effektiv verksamhet är fel. Jag tycker inte heller att det är helt galet att man ska bedriva verksamhet effektivt, det gör jag inte. Men självklart ska pengarna gå till undervisning.

Men, som sagt, det är inte det som är problemet med förslaget. Problemet är hur förslaget är utformat i sig och att det är kopplat till det operativa kapitalet. Ja, man kan ombilda sin verksamhet. Man kan exempelvis ombilda sin verksamhet till en stiftelse.

Jag har besökt en skola på Lidingö, Christinaskolan. Ägarna äger bara den skolan, och de arbetar som rektorer. De har tidigare arbetat i en verksamhet som bedrivits i stiftelseform. Där kan man mycket lättare än i ett aktiebolag plocka ut pengar till ägare och styrelse. Det kommer man inte åt med det här förslaget. Ägarna menar att med aktiebolag har man också skyldighet att ha större transparens än i stiftelser. Därför tycker de att stiftelse var en mycket bättre bolagsform och ett mycket bättre sätt att bedriva verksamhet på för att få effektivitet och för att gynna en bra skola.

Det är tekniken och sättet som regeringen har utformat sitt förslag på som gör att 250 000 elever riskerar att mista sin skola. Sedan har man ingen backup-plan för hur man ska lösa det.


Anf. 35 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Ida Drougge och jag har ganska ofta meningsfulla diskussioner om skolpolitik i riksdagens kammare och i andra sammanhang. Men här måste jag säga att jag tycker att argumentationen är tramsig. Att påstå att regeringen lägger fram ett förslag som hotar 250 000 barns skola bygger ju på idén att varenda friskola i Sverige drivs av någon som vill kunna plocka ut skattepengar ur verksamheten. Så ser inte jag på friskolor i Sverige. Det är inte sådana aktörer i Friskolesverige som jag möter. Väldigt många av dessa aktörer har redan i dag regler som gör dem idéburna, som säkrar att pengarna som går in i verksamheten också ska stanna där.

Det finns väldigt många andra som är tydliga med att även om man valt att organisera sig i en aktiebolagsform är inte syftet att man vill plocka pengar ur verksamheten. Med förslaget som finns i den proposition som vi har lagt fram kommer man att ha valet att antingen ombilda sig till ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller följa reglerna om hur man flyttar pengar över åren.

De allra flesta friskolor drivs av personer som brinner för bildningsuppdraget att ge en bra skola och som inte drömmer om att plocka skattepengar ur verksamheten till sig själva. De kommer inte att ha några problem att följa de förslag till regler som ligger i den här propositionen.

Men det kan finnas även andra friskolor. De friskolorna kan jag inte se att vare sig jag eller Moderaterna ska ta i försvar. Det handlar om friskolor som väljer att ha färre lärare än andra skolor, lägre lärarlöner och sämre lärarkontinuitet samtidigt som skattepengar flyttas ifrån verksamheten. De elever som behöver stöd får inte det stöd som de ska ha medan skattepengarna hamnar i skatteparadis eller genom ett fiffigt upplägg försvinner från dem som de var tänka för.

Dessa friskolor har förstört ryktet för alla friskolor. Man kan inte nog understryka hur ryktet för friskolor påverkades av till exempel JB-konkursen. Det är anledningen till att vi behöver regler som kan återuppbygga ett förtroende för att det allmänna, staten, kommuner ska kunna samarbeta med fristående aktörer och kreatörer som vill driva skola på ett eget sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är bra att vi kan ha det samarbetet, men det kommer att bygga på att man har vissa regler. Jag tycker, som sagt, att en av dessa regler ska vara att skattepengar som kommer in ska gå till verksamheten. Investerar man pengarna i eget kapital ska man kunna ta ut dem i marknadsmässig avkastning. Men skattepengarna ska komma in i verksamheten och komma eleverna till del.


Anf. 36 Ida Drougge (M)

Fru talman! Kammarkollegiet framför att utredningens proportionalitetsbedömning av förslaget är bristfällig, att såväl allmänintresset som problembeskrivningen är otydliga. Det går därför inte att avgöra om förslaget har rimlig proportionalitet eller inte. Ekonomistyrningsverket anser att det inte går att göra någon bedömning av de offentligt finansierade effekterna. Statskontoret säger att utredningen inte presenterar något underlag som gör det möjligt att bedöma om nyttan med dessa förslag står i rimlig proportion till de stora konsekvenserna.

Enligt Lagrådet är det här inte ogrundad kritik. Tvärtom anser man att det finns grund för kritiken. Jag tycker därför inte att det är särskilt konstigt att jag som oppositionsföreträdare och många andra runt om i landet ställer sig frågan: Om det nu är så att regeringen har missbedömt konsekvenserna av sitt förslag - konsekvenser som Lagrådet, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Riksrevisionen med flera har framfört och är oroliga för - vad gör man då?

Om regeringen som nästan ensam aktör visar sig ha fel, vad gör man då? Jag har fortfarande inte fått svar på den frågan. Hur gör man om regeringen har missbedömt detta?

Det är sant att friskolor är de skolor i Sverige som presterar absolut bäst. Några av landets bästa skolor är friskolor. Många av landets sämsta skolor är dock också friskolor.


Anf. 37 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Riksdagsledamoten! Jag har försökt förklara att så som svensk lagstiftning ser ut finns det en beredskap i kommunerna att säkra att varje barn får en god utbildning.

Tyvärr har den beredskapen behövt prövas när friskolor plötsligt bestämmer sig för att stänga en skola då den inte levererar tillräckligt med pengar eller går i konkurs för att en ägare har tömt bolaget på pengar. Då har beredskapen visat sig vara god. Eleverna har kunnat få en bra skolgång.

Anledningen till förslaget är att vi inte ska behöva hamna i den situationen fler gånger. Vi ska veta att den som driver skola i Sverige, den som du och jag ger förtroendet att ge våra barn utbildning, ska vara någon som vill just det, nämligen att ge våra barn utbildning. Det ska inte vara någon som tänker att det finns en möjlighet att göra sig en hacka.

Jag tycker att det är självklart att vi ska känna förtroende för dem som får starta en skola i Sverige. Dessa regler möjliggör ett sådant förtroende. Om reglerna får riksdagens stöd tror jag att förtroendet för Friskolesverige kommer att kunna öka. Det vore välkommet, och det vore en stark nytta med förslaget.

Det ska få finnas friskolor. Det ska finnas möjlighet att välja mellan olika skolor. Men man ska vara trygg med att på den skola där mitt barn går, där går varenda skattekrona som jag och andra betalar in till att ge barn den absolut bästa utbildningen. Detta tycker jag är ett rimligt krav att ställa på den som driver friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.