Västsahara

Interpellation 1999/2000:46 av Zetterberg, Eva (v)

av Zetterberg, Eva (v)

den 27 oktober

Interpellation 1999/2000:46

av andre vice talman Eva Zetterberg (v) till utrikesminister Anna Lindh om Västsahara

Under den sista veckan i september tog utvecklingen i det av Marocko ockuperade Västsahara en oroväckande vändning.

I en fredlig sittdemonstration i huvudstaden El Aaiún krävde västsahariska studenter och friställda gruvarbetare rätten till ett värdigt liv samt att den FN-ledda folkomröstningen om Västsaharas självständighet inte längre skulle skjutas upp. Den 23 september slogs denna demonstration brutalt ned av marockansk polis. Två västsaharier dödades, cirka 40 personer skadades och många arresterades. Fyra dagar senare ägde en protestmarsch rum mot polisens brutalitet. Marockansk polis och militär, marockanska bosättare och västsaharier drabbade därvid samman. Cirka 100 västsaharier arresterades och lika många misshandlades av polisen. 30 västsahariska hus brändes ned. Demonstrationer ägde också rum i städerna Smara, Tan-Tan och Goulemine. Den marockanska regimen stängde gränserna och införde undantagstillstånd.

I över sju år har en folkomröstning om Västsaharas framtid förhalats av de marockanska myndigheterna. 1997 nåddes under överinseende av FN:s särskilda sändebud James Baker en överenskommelse om hur en folkomröstning skulle kunna komma till stånd. I juni 1998 gick hela proceduren om vilka som skulle få rösträtt till folkomröstningen i stå. Marocko har genom åren förflyttat om marockaner till Västsahara för att kunna framhärda att området är marockanskt och för att kunna påverka ett framtida folkomröstningsresultat.

Registreringsprocessen åter i gång

I dag finns det på nytt en vilja från båda sidor att genomföra en folkomröstning och den 15 juni i år kom registreringsprocessen åter i gång. Hela proceduren, som också inkluderar repatriering av landsflyktiga i Algeriet och en folkomröstningskampanj beräknas vara avslutad den 31 juli år 2000. Dock återstår många frågetecken.

Uppgifterna varierar när det gäller Marockos militära närvaro i Västsahara. Den torde dock uppgå till mellan 100 000 och 120 000 soldater. Enligt FN-organet MINURSO uppgår Polisarios styrkor till omkring 2 000. Marockos militära styrka är alltså klart överlägsen. Och är uppenbarligen benägen att utnyttja sin militära överlägsenhet även mot fredliga, obeväpnade demonstranter i städerna, där Polisario inte har några militära styrkor, vilket är mycket oroväckande.

Lärdomar från Östtimor

Hela Västsaharafrågan är inte heller avgjord med en folkomröstning. På Östtimor var till en början Indonesien, trots folkomröstningsresultatet, inte berett att släppa ifrån sig landet. Våldsamheterna upphörde inte heller med att den indonesiska regeringen förklarat att man gav upp sina anspråk på att ansvara för ordningen och låta FN överta det. När det gäller situationen i Västsahara finns det all anledning att studera vad som hände på Östra Timor. I dag tycks beredskapen inför vad som kan komma att hända efter en folkomröstning vara ringa. Under själva folkomröstningen kommer MINOSUR:s styrkor endast uppgå till omkring 1 800. Valobservatörernas observationsperiod är begränsad till två till tre veckor, vilket utifrån det aktuella exemplet Östtimor måste anses vara otillräckligt. Det internationella samfundet har hittills inriktat sin uppmärksamhet och ansträngningar att få till stånd en folkomröstning men inte ägnat mycken tanke åt vad som kan komma att hända efter det den är genomförd.

Västsahara@Algeriet@Marocko och EU

Från Västsahara har många saharier flytt till Algeriet och där fått en fristad. Algeriet har trots sina egna inre problem stött Polisario och flyktingarna. Sverige och andra länder har givit de sahariska flyktingarna visst humanitärt bistånd.

Algeriets stöd till flyktingarna från Västsahara har försämrat redan tidigare ansträngda relationer mellan Algeriet och Marocko. Det politiska läget i Algeriet är fortfarande instabilt. Sverige bör kunna göra åtskilligt inom EU och FN för att påverka Marocko till en fredlig lösning av Västsaharafrågan. Kraftfulla insatser från EU:s sida skulle sannolikt också påverka Marocko positivt när det gäller landets politiska som ekonomiska utveckling i framtiden.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser regeringen att göra för att förmå den marockanska regeringen att respektera demokratiska fri- och rättigheter inför den kommande folkomröstningen i Västsahara?

Vad avser regeringen göra för att förstärka skyddet av den västsahariska befolkningen fram till folkröstningen och tiden därefter?

Vad avser regeringen att göra för att förmå den marockanska regeringen att under betryggande former uppfylla sina åtaganden och genomföra den folkomröstning som planeras i FN:s regi?

Vad avser regeringen att göra inom EU för att se till att de handelsavtal och andra överenskommelser som i framtiden kommer att upprättas tillgodoser Västsaharas rättmätiga intressen?

Interpellationen är besvarad

Händelser

statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 1999-10-27 Besvarad: 1999-11-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.