Till innehåll på sidan

Varsel i Skaraborg, Västsverige och resten av Sverige

Interpellation 2008/09:253 av Green, Monica (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-01-15
Anmäld
2009-01-15
Besvarad
2009-01-23
Sista svarsdatum
2009-01-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 januari

Interpellation

2008/09:253 Varsel i Skaraborg, Västsverige och resten av Sverige

av Monica Green (s)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Efter den tunga höst med varsel på varsel i Skaraborg, Västsverige och resten av Sverige och denna dåliga start på januari måste regeringen börja agera.

I november varslades 580 anställda på Powertrain i Skövde om uppsägning. Och när de kom tillbaka efter julen möttes de av varsel för ytterligare 400 personer.

Volvo Powertrain i Skövde kommer att ha halverat sin bemanning sedan i somras efter en rad stora varsel.

Dagarna före jul tvingades även regeringen komma med ett räddningspaket. Tyvärr kom besked för sent och innehöll för lite åtgärder.

Nu behövs komvux och yrkesvux i än större utsträckning. Arbetslösa borde ha möjlighet att få ett studiemedel som motsvarar nivån på sin A-kassa under studierna. Studenter som läser på områden där det råder arbetskraftsbrist ska kunna få ett högre studiebidrag.

De som riskerar att varslas och förlora sina jobb borde få utbildning i stället. Om företaget bidrar kan staten stå för både utbildning och en del av lönekostnaden, om det gäller områden som är avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft.

Vad gör statsrådet för insatser för de varslade?

Vilka utbildningsinsatser tar statsrådet initiativ till för att klara kommande högkonjunktur?

Hur, enligt statsrådets avsikt, ska de arbetslösa kunna få den utbildning som de behöver för att möta framtidens krav?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:253, Varsel i Skaraborg, Västsverige och resten av Sverige

Interpellationsdebatt 2008/09:253

Webb-tv: Varsel i Skaraborg, Västsverige och resten av Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 48 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Monica Green har med anledning av varsel i Skaraborg, Västsverige och resten av Sverige frågat mig vad jag gör för insatser för de varslade, vilka utbildningsinsatser jag tar initiativ till för att klara kommande högkonjunktur samt hur jag avser att se till att de arbetslösa ska kunna få den utbildning som de behöver för att möta framtidens krav. Först vill jag säga att den främsta uppgiften för det offentliga skolväsendet är att erbjuda utbildning i en sådan omfattning och med ett innehåll som tillfredsställer såväl individernas önskemål och behov som arbetsmarknadens behov av arbetskraft med rätt kompetens. Att det finns utbildning tillgänglig och att den motsvarar individernas och arbetslivets behov innebär också att den kan erbjudas alla vuxna, inklusive arbetslösa och varslade. Personer som drabbas av arbetslöshet kan genom att söka sig till det offentliga utbildningssystemet förnya och fördjupa sina kunskaper så att de står bättre rustade att få arbete när konjunkturen vänder igen. Det offentliga utbildningssystemet har därmed en viktig roll att fylla för att mildra effekten av lågkonjunkturen. Regeringen överlämnade så sent som i november 2008 propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68) till riksdagen. Inrättandet av yrkeshögskolan är en viktig reform för att erbjuda en karriärväg för de individer som vill fördjupa eller bredda sina yrkeskunskaper. Samtidigt ger utbildningar inom yrkeshögskolan arbetslivet möjlighet att få arbetskraft med en hög kompetens. Satsningar på yrkesutbildningar på olika nivåer är nödvändiga för att svenska företag ska kunna konkurrera i en globaliserad värld. I budgetpropositionen för 2009 har regeringen aviserat en riktad satsning på fler platser med yrkesinriktning inom vuxenutbildningen, så kallad yrkesvux. Satsningen omfattar, inklusive studiestöd, 200 miljoner kronor för 2009, 400 miljoner kronor för 2010 och 600 miljoner kronor för 2011. Vidare aviserade regeringen en utökning av antalet platser inom den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Kostnaderna inklusive studiestöd beräknas till 50 miljoner kronor för 2009 och till 100 miljoner kronor per år för 2010 och 2011. Regeringen har dessutom i den proposition som presenterades häromdagen, Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97), föreslagit ytterligare platser inom yrkesvux och eftergymnasial yrkesutbildning inom yrkeshögskolan och inom KY. Därmed förbättras möjligheterna att nå de grupper som saknar en fullständig gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. En ökad satsning på yrkeshögskolan ger bättre möjligheter till utbildning inom det offentliga utbildningssystemet för dem som inte väljer högskolestudier. Totalt innebär detta en förstärkning med nästan 7 000 platser för 2009, drygt 11 000 för 2010 och för 2011. Det är värt att notera att en plats ofta rymmer fler än en individ eftersom eleverna inte sällan läser mindre än heltid på de här studieplatserna. För att stimulera fler arbetslösa som är över 25 år att söka en utbildning inom yrkesvux har regeringen dessutom lämnat förslag som innebär en tillfälligt utökad möjlighet för arbetslösa att få studiemedel med den högre bidragsnivån under 2009 och 2010. Vidare föreslår regeringen i samma proposition en omfördelning av anvisade medel mellan universitet och högskolor i syfte att möta den ökade efterfrågan i vissa regioner och åstadkomma ett bättre utnyttjande av utbildningsplatser. Sammantaget uppgår satsningen till 93 miljoner kronor för 2009. Med den flexibilitet som nuvarande regelverk tillåter för den kommunala vuxenutbildningen och den möjlighet som arbetslivet kommer att få att påverka utbildningarna i yrkeshögskolan skapar vi ett vuxenutbildningssystem som fungerar i både hög- och lågkonjunktur. Jag vill framhålla att regeringen noga följer utvecklingen av varsel i olika branscher och i olika delar av landet. För att möta de företag och människor som drabbas av varsel och nedläggningar har regeringen gett regionala samordnare i uppdrag att för regeringens räkning samordna insatserna lokalt och regionalt. Regeringen kommer att följa utvecklingen med anledning av lågkonjunkturen och i det sammanhanget överväga om ytterligare åtgärder behöver sättas in.

Anf. 49 Monica Green (S)
Herr talman! Tack för svaret! Det var ett långt och gediget svar där Björklund räknade upp alla möjliga åtgärder som regeringen har kommit på att vidta allteftersom, trots att ni från början var väldigt nöjda med allt ni hade gjort. Återigen är svaret: Vi har gjort det man ska göra, och vi är nöjda med utvecklingen. Jag kommer till och med att tänka på Anders Lundin när han för några år sedan i barn-tv sjöng: Denna man är nöjd. Han är nöjd för han är glad. Han är glad för han är nöjd. Riktigt så nöjd tror jag egentligen inte att Jan Björklund är, för jag tror att Jan Björklund är uppriktigt och allvarligt oroad. Jag är ganska övertygad om att hela regeringen känner en oro över den utveckling som nu sker. Anledningen till att jag ställde interpellationen var bland annat det som Skaraborg och Skövde har drabbats av, alla varsel och arbetslöshet som vi fick möta under hösten. När Volvoarbetarna i Skövde kom tillbaka till sina arbeten i januari efter juluppehållet möttes de av ytterligare ett varsel. Jag har god kontakt med både dem som arbetar där och fackförbundet IF Metall, och de säger: Vad som behövs är utbildning, utbildning, utbildning. Vi behöver möjlighet att utbildas under tiden som Volvo går på lågvarv för att kunna möta den nya tiden när högkonjunkturen kommer. De ber mig: Kräv utbildning, för det är det som behövs! Eftersom den borgerliga regeringen började med att skära ned på utbildningarna på komvux och på arbetsmarknadsutbildningarna - man skar ned komvux med en tredjedel - är det en berättigad fråga hur man ska göra nu. Nu har ni tillskjutit lite medel för att kunna återställa lite av komvuxmöjligheterna, bland annat i Skövde, men det är ändå inte tillräckligt. Ni sade under hela hösten att ni hade lagt fram ett superpaket och en budget som räcker. Ni sade det trots att det var överspelade siffror. Vid varje tillfälle som någon sade att det kommer att behövas mer, att det behövs utbildning och trygghet för dem som nu är utsatta, var regeringen ändå nöjd. Ändå pressades ni sedan till att lägga fram paket med ytterligare förslag på hur ni skulle möta krisen. Före jul fick vi ett besked och i går fick vi ytterligare ett besked. Det kan väl vara den borgerliga regeringens strategi att säga att de är nöjda, att allting är jättebra och att sedan slänga fram ytterligare ett litet paket för att möta det allvarliga krisläge som är. Jag ska bara citera Jan Björklund i ett replikskifte med Mona Sahlin i partiledardebatten: "Visst är det bra med Amsåtgärder, och jag utesluter inte att det kommer ytterligare sådana." Det är ett ganska unikt besked från Jan Björklund, tycker jag, för jag har uppfattat både Jan Björklund och hela den moderatledda regeringen som en attack på arbetsmarknadsutbildningar, på Amsutbildningar och över huvud taget på allting som gör att människor får en chans till och ytterligare en chans till. Men sedan står Jan Björklund här och biter huvudet av skammen och säger: Vi tycker också om Amspolitik numera, vi vet att det behövs i lågkonjunkturer. Jag är glad över det, men det tog ganska lång tid innan den borgerliga regeringen insåg att man behöver ha sådana här åtgärder i kristider.

Anf. 50 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag tackar för Monica Greens interpellation. Jag begriper inte riktigt hennes angrepp på regeringen. När jag läser vad Socialdemokraterna vill göra uppfattar jag det så att de vill göra samma saker som regeringen nu gör. Amsåtgärderna och det vi nu diskuterar, utbildningsinsatser, som man kan säga i en sådan här konjunktursituation delvis går hand i hand, måste variera i takt med konjunkturen. Det tycker vi är självklart. Där kanske vi skiljer oss åt. När det är högkonjunktur, fullt drag och folk får jobb kan man dra ned på Amsåtgärder, vuxenutbildning och yrkesskola. Då finns inte alls samma efterfrågan. Det var så redan 2002. Redan under den förra regeringen drogs det ned på komvux, och kraftigare än vad vi har gjort, under högkonjunkturen. Monica Green skakar på huvudet, men det är sanning. Jag kan ge siffror på att det drogs väldigt kraftigt ned på vuxenutbildningen i Sverige i början av 2000-talet därför att konjunkturen var så mycket bättre, och då minskade efterfrågan. Detsamma gjordes också 2006 och 2007 när sysselsättningen ökade mycket kraftigt till följd av de åtgärder som vi genomförde. Nu byggs vuxenutbildningen ut. Det är helt odramatiskt. Så har vuxenutbildningen alltid fungerat. Det behövs oavsett konjunkturläge en viss omfattning på vuxenutbildningen, men hur många platser exakt det ska vara varierar med konjunkturen. Så har det alltid varit. Så var det under Socialdemokraternas tid i regering, och så är det naturligtvis också nu. När arbetslösheten ökar är det fler som vill studera på vuxenutbildningen. Grundskolan är annorlunda. Den dimensioneras efter hur många barn som föds, men vuxenutbildningen dimensioneras delvis efter trycket, som beror på bland annat konjunkturen. Nu bygger vi ut vuxenutbildningen. Jag ser att Socialdemokraterna kräver det. Säger vi 5 000 platser, kommer ni veckan efter att säga 6 000. Sedan säger vi 10 000 ni säger 12 000. Så funkar det att vara i opposition. Jag har varit där också, så jag vet hur det är. Det är rätt jobbigt, man ska försöka blåsa upp skillnaden, men i grunden för vi den politik på det här området som ni efterfrågar. Jag förstår inte varför Monica Green måste vifta fram en konflikt som inte finns. Utöver det som ni kräver inrättar vi en yrkeshögskola, som jag tror är central. Det är väldigt viktigt. En yrkeshögskola fyller ett tomrum. Det finns många yrken i dag som kräver en rätt lång utbildning men som för den skull inte är akademisk. Historiskt har det varit så att man går på universitet och har akademiska jobb efteråt, men strävar man inte efter ett akademiskt jobb räcker det med att gå gymnasiets yrkesutbildningar. Så har det varit historiskt. Men det finns en skillnad som har börjat framträda, och det är att det finns rätt många jobb i dag som inte är akademiska men som är väldigt kvalificerade och kräver mycket kunskap. Det är därför vi inrättar yrkeshögskolan - en kvalificerad yrkesutbildning, rätt lång utbildning men inte akademiska studier. Jag har förstått att ni har omprövat ert motstånd mot detta och nu är för det, och det gläder mig. Trots Monica Greens retorik där hon försöker blåsa upp skillnader är jag glad att riksdagen är överens om tagen. Vi bygger nu ut vuxenutbildningen, särskilt med inriktning på yrkesvux. Jag ser fram emot att det blir en enighet i riksdagen om vårt förslag till ny yrkeshögskola. Dimensioneringen på den kommer att öka när det är lågkonjunktur, och det är helt i överensstämmelse med hur vi brukar jobba i Sverige när det är konjunkturskifte.

Anf. 51 Monica Green (S)
Herr talman! Jag skakade på huvudet när Björklund drog till storsläggan och sade att det drogs ned mycket mer på utbildningen under den socialdemokratiska tiden. Jag håller med om att man ska modifiera den mellan hög- och lågkonjunkturer. Det är cyklar som går, och vi måste hjälpa människor när man har möjlighet. Det är alldeles utmärkt att utbilda människor i lågkonjunktur. Men ni har kommit i fel fas. Nu när lågkonjunkturen är så oerhört nedslående finns inte platserna, och människorna har inte den möjligheten. Ni säger att ni ska bygga upp den nu. Ja, det är lite sent. Dessutom måste människor ha möjlighet till ersättning under tiden som de går utbildningen. Det är viktigt att de som nu är varslade och som kommer att få besked om arbetslöshet, och redan innan de får besked om arbetslöshet, får ett besked om att de kan skaffa sig en utbildning för att möta den nya tidens krav på arbetare. Ni kommer att kunna få en ersättning under tiden. Det är viktigt att få sådana besked. Sedan säger Björklund att det är så lättvindigt att vara i opposition, ni drar bara till med lite högre siffror. Vi krävde i höstas fler utbildningsplatser. Vi krävde fler omskolningsplatser och också möjlighet till bristyrkesutbildningar. Ni sade nej, nej och nej. Sedan kom ni med något paket före jul, och så kom ni med ytterligare något i går, och jag ska vara nöjd med att ni kommer med det när det gäller att möta våra krav. Så säger ministern att i morgon kommer ni säkert att höja kraven ytterligare. Vad vi har gjort är att försöka visa regeringen hur viktigt det är att i rätt tid satsa på utbildningar men också att ge besked. Nu är det trygghetskris i Sverige. Människor lider av trygghetskris. Man vet inte hur det blir. Kommer jag att bli en av dem som blir uppsagda? Kommer jag att klara mitt hus? Kommer jag att kunna få jobb någon annanstans? Det finns en trygghetskris, och man vet inte heller om man klarar ekonomin om man blir arbetslös. De människorna behöver ett besked från regeringen: Ja, ni kommer att få en ersättning om ni skaffar er den och den utbildningen - låt oss fortsätta med exemplet Volvo - därför att Volvoarbetarna kommer att behöva ha en spetskompetens i omställningen till det nya miljövänliga samhället till exempel och behöver utbilda sig. Människor behöver det beskedet. Det är tragiskt att se hur ni slaktade komvux med 36 procent. Med så mycket drog ni ned direkt när ni hade vunnit valet. Ni sade: Det är högkonjunktur nu, och därför behövs det inte några utbildningar. Redan då påpekade vi att det kommer en lågkonjunktur efter en högkonjunktur. Redan då påpekade vi vikten av att ha bristyrkesutbildningar. Det fanns bristyrken som man behövde omskola sig till. Men det var ingenting som den borgerliga regeringen ville eftersom det inte var er politik och ni var mot Amspolitik, som ni så nedlåtande har kallat det. Nu har ni sagt att det är bra med Amspolitik. Jag konstaterar att arbetslösheten är betydligt högre nu än när ni tog över. Siffror från AKU och SCB visar det. Ni gick till val på att ni skulle skaffa fler jobb. Jag vet inte om det vallöftet bara gällde i högkonjunktur. Det uppfattade nog inte väljarna i alla fall. De uppfattade det så att ni skulle klara av att sköta det här landet. Men det hjälper inte att bara kunna sköta ett land i en högkonjunktur. Man måste också kunna se lite längre och veta att nu snart kommer en lågkonjunktur, och då måste vi satsa på andra typer av utbildningar.

Anf. 52 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Monica Green säger att människor är oroliga, och det är verkligen människor just nu. Därför bör de ges besked om saker och ting, och jag ger ett antal besked, ungefär dem Monica Green efterfrågar. Ändå piskar Monica Green upp oron ytterligare. Det är väl onödigt. De människor som är oroliga nu kan vi väl hjälpas åt att ge besked till. Monica Green kan väl hjälpa till att ge de besked i Skaraborg som jag nu ger. Yrkesutbildningen byggs ut kraftigt i Sverige. Yrkesvux är en ny sak som skapas just nu. Det har ni aldrig haft tidigare. Yrkeshögskola inrättas i Sverige. Det har ni avvisat i riksdagen i åratal, men nu inrättas det. Hjälp till att ge de beskeden! När det gäller studiemedel gör vi det extra förmånligt för dem som är över 25 år. De kan få högre och mer förmånliga studiemedel än vad som är normalt därför att vi vet att människor som blir arbetslösa har svårt att leva på de studiemedel som en 20-åring kan göra som kanske bor kvar hemma hos föräldrarna. Detta gör vi. Vi ger dessa besked. Bidra till att lugna oron i stället för piska upp oron, Monica Green!

Anf. 53 Monica Green (S)
Herr talman! Det rådet skulle jag vilja att Björklund även ger sina regeringskolleger. Det är inte så lämpligt att säga att det här året kommer att bli ett djävla skitår och att vi inte kan göra någonting åt det. Vi tänker gå och fika under tiden som det är ett djävla skitår. Det är inte så lämpligt att som statsråd säga det. Jag rekommenderar Björklund att ta med det till sina kolleger och även till kollegan som sitter bakom här, kollegan med långa vargavintrar. Vi vet inte hur lång lågkonjunkturen kommer att bli, det kommer att bli väldigt tuffa år, och vi ser inte någon ljusning ännu, säger finansministern. Det är inga muntergökar direkt som vi har i regeringen, utan de ger de här trygghetschockarna till människor ute i landet. Människor blir oroliga och säger: Jaså, man vet inte hur länge det kommer att pågå. Regeringen ser inte ljus i tunneln, och det blir bara ett djävla skitår. Det är inga bra signaler. Jag ger jättegärna besked till de människor jag träffar ute på arbetsplatser. Jag kommer att berätta om satsningar på komvux. Jag vet att kommunerna kommer att skjuta till. Trots att ni har vägrat att ge besked till kommunerna om de ska få högre statsbidrag vet jag att kommunerna ändå kommer att försöka mildra konsekvenserna av lågkonjunkturen genom att öka antalet platser på utbildningar inom bland annat komvux. De gör det även om de inte får besked av regeringen. Ja, det behövs ekonomisk trygghet. Ni ger inte det. Ni har förskjutit människor från a-kassan och från möjligheten att ha en trygg ekonomi även när man förlorar sitt arbete. Det ger inga trygghetssignaler. Det är ni som skapar oro, inte vi.

Anf. 54 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag märker att Monica Green i sitt slutinlägg flyr till alla andra frågor än de som interpellationen handlar om. Det kan hända att argumenten tog slut. Håller jag mig till interpellationen konstaterar jag att vi bygger ut yrkesutbildningar på yrkeshögskolenivå och på yrkesvuxnivå. Både yrkesvux och yrkeshögskola är två reformer som denna regering har konstruerat och som den förra aldrig konstruerade. Ni röstade emot yrkeshögskola gång på gång. Antalet platser byggs ut mycket kraftigt. Jag såg också att Socialdemokraterna krävde utbyggnad av högskolan. Men som högskoleministern skriver i tidningen i dag finns det 10 000 lediga platser. Ett antal av dem omfördelas just nu till Västsverige eftersom det där är brist på några håll. Att öka antalet platser kanske behövs i framtiden, och då tittar vi på det. Just nu finns det dock 10 000 lediga platser. Jag förstår att det är jobbigt att vara i opposition. Det har jag varit i många år, och det är ganska trist. Då måste man blåsa upp skillnader så att de blir mycket större än vad de är. Vi vidtar de åtgärder som efterfrågas. Vi inrättar fler platser och nya utbildningar. På ett sätt är det lätt att vara i opposition. Man lägger alltid fram sitt budgetförslag efter regeringen och lägger på lite mer. Sedan kan man säga att regeringen borde ha gjort mer. Nu inrättas dock nya platser i mycket stor utsträckning. Som jag sade i interpellationssvaret följer regeringen utvecklingen. Vi är beredda att återkomma med ytterligare förslag om vi bedömer att det behövs. Nu har vi gjort denna bedömning, sedan får vi se. Det beror på hur konjunkturen utvecklas. Det gäller att följa detta noggrant. Man kan använda vilka ord man vill, men vi står inför besvärliga tider. Vi är helt medvetna om den oro som många människor känner för att bli av med jobb, försörjning och trygghet. Det är för att möta det och för att skapa trygghet som vi ger dessa besked till människor.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.