Till innehåll på sidan

värnpliktstjänstgöring som civilt meritvärde

Interpellation 2002/03:191 av Västerteg, Claes (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-14
Anmäld
2003-02-14
Besvarad
2003-03-04
Sista svarsdatum
2003-03-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 februari

Interpellation 2002/03:191

av Claes Västerteg (c) till försvarsminister Leni Björklund om värnpliktstjänstgöring som civilt meritvärde

För ett antal år sedan betraktades värnpliktstjänstgöringen som ett naturligt steg i livet och arbetsgivarna såg det som en merit. Dagens situation är helt annorlunda, värnplikten är inte längre en självklarhet och ett naturligt steg i livet. Det finns i dagens samhälle ett antal andra alternativ vid sidan av värnpliktstjänstgöringen. Detta scenario kräver att värnplikten betraktas som ett konkurrenskraftigt alternativ.

Sedan en lång tid har det pågått ett idogt arbete för att civilt meritera värnpliktsutbildningen. Ett antal arbetsgrupper och utredningar har presenterat förslag och idéer på hur det civila meritvärdet i värnpliktstjänstgöringen ska kunna förbättras.

Senast var det Pliktutredningen som presenterade ett antal förslag på hur det civila meritvärdet skulle förbättras. I propositionen Bättre villkor för totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11) visade det sig tyvärr att det civila meritvärdet hade fallit mellan stolarna och det enda konkreta som nu beslutades om var fria högskoleprov.

Det är beklämmande att så lite har hänt, det kan knappast vara så att förändringarna inom det svenska försvaret har skett så fort att man inte hunnit anpassa sig till rådande klimat.

Dagens värnpliktsutbildning håller en hög kvalitet och ställer höga krav på de värnpliktiga som tas ut. Utbildningen innehåller även ett antal moment som den värnpliktige kan ha nytta av i det civila livet. Men för att detta ska kunna bli verklighet krävs det en ordentlig validering och värdering angående tjänstgöringen i totalförsvaret.

Av de värnpliktiga som tas ut finns det även intresse att under ledig tid kunna vidareutbilda sig och komplettera sina civila betyg. Men även här stöter den värnpliktige på problem. Intresset för komvuxstudier har under den senaste tiden ökat. Grunden för komvuxstudier är att dessa ska genomföras i den kommun där man är folkbokförd. Enligt folkbokföringslagen kan man inte mantalsskriva sig på annan ort på grund av värnpliktstjänstgöring. För att den värnpliktige då ska kunna genomföra komvuxstudier på annan ort än hemort krävs att hemkommunen erlägger interkommunal ersättning. En ersättning som är frivillig för hemkommunen att betala.

Detta system missgynnar de värnpliktiga som inte gör värnplikt på sin folkbokföringsort. Ett rättvist system kräver att samma regler bör gälla för alla värnpliktiga oavsett var man gör sig värnplikt eller är folkbokförd.

I strävan att göra värnpliktstjänstgöringen mer attraktiv spelar den civila meritvärderingen en central roll. Försvarsmakten behöver de som är mest lämpade för de uppgifter försvaret har att lösa.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga försvarsministern:

1.Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att det civila meritvärdet inom värnpliktstjänstgöringen ska öka?

2.Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att underlätta för värnpliktiga att genomföra komvuxstudier utanför hemorten?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:191, värnpliktstjänstgöring som civilt meritvärde

Interpellationsdebatt 2002/03:191

Webb-tv: värnpliktstjänstgöring som civilt meritvärde

Protokoll från debatten

Anf. 63 Leni Björklund (S)
Fru talman! Allra först hoppas jag att Claes Väs- terteg och jag är överens om att även om nu inte alla ungdomar ingår bland dem som tas ut till värnplikt- stjänstgöring är det utomordentligt betydelsefullt att samhället som helhet har respekt för en genomgången värnpliktsutbildning, värderar den som en allmän kompetenshöjning och inser att den har ett civilt me- ritvärde. Det är riktigt att det har skett flera utredningar. Men nu är ju avsikten i den beredning som sker i departementet att alla tidigare utredningars och ar- betsgruppers förslag ska kunna användas. Bakgrun- den är naturligtvis att man har kommit olika långt på olika håll. Det har varit svårigheter att få uppslutning kring det här. En del av förslagen, som har blivit för gamla, har kanske inte riktigt samma relevans i dag men kan ändå ha ett visst intresse. Därför skulle jag vilja att vi nu ger den här arbetsgruppen en chans innan vi avfärdar den. Det betyder att mycket av det arbete som tidigare har lagts ned inte är bortkastat utan är ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet. Förutsättningarna för att man ska lyckas är ju goda om man har en bra grund att stå på. Sedan vill jag säga att jag inte sopar det här pro- blemet med dem som inte går i komvux under mattan. Det är en fråga som ska vara med i själva berednings- arbetet. Visar det sig då att andra departement och andra ministrar i regeringen behöver vidta åtgärder kommer jag att ta upp den frågan också i den fortsatta beredningen av ärendet. I likhet med Claes Västerteg tycker jag att det här är en utomordentligt betydelsefull sak som har stor vikt. Det är därför ingen obetydlig fråga som Claes Västerteg ställer.

Anf. 64 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Jag delar försvarsministerns syn på att värnpliktstjänstgöring och civilpliktstjänstgöring är oerhört viktigt för samhället. Jag tror att vi på många olika arenor och många olika plan måste arbeta för att nå ut med hur pass bra utbildning det bedrivs inom de här områdena. Det behöver Försvarsmakten göra. Det behöver andra myndigheter inom totalförsvaret göra. Det behöver Försvarsdepartementet göra, och det behöver också vi göra som är aktiva på försvarspoli- tikens område. Jag ska inte säga att den här utredningen, eller den här arbetsgruppen, inte kommer att leda till något gott. Det hoppas jag att den gör. Men jag blir lite rädd när försvarsministern säger att det handlar om rikt- linjer för det ytterligare arbetet. Då ställer jag mig frågan: Hur mycket ytterligare tid kommer det att ta innan vi uppnår en civil meritvärdering som är myck- et bättre än den i dag? Det bedrivs en bra utbildning ute på många av de förband som vi har, och mycket av det värderas civilt. Sedan finns det också en del frågor som man kan ställa sig om hur man bedriver utbildningen och om varför den inte redan i dag är civilt meritvärderad. Jag ska ta ett exempel, som inte försvarsministern själv kan påverka men som gör att man funderar. Man kan få ett förarbevis inom Försvarsmakten för att köra en lastbil på 80-90 ton. Men samma utbildning leder inte till att man automatiskt får ett körkort. Då är frågan: Är det utbildningen som inte är tillräcklig eller är det någon annanstans det brister? Det gör en lite orolig på flera olika plan. Än en gång vill jag säga något om det här med komvuxstudier. Det här är inte heller direkt någon ny fråga - liksom den civila meritvärderingen inte är någon ny fråga. Eksjö garnison har under ett antal år bedrivit ett gediget arbete för att försöka påverka politiker och politiska beslut för att vi ska kunna lösa det här på ett enkelt sätt, vilket borde vara möjligt. Jag skulle kunna tänka mig en modell där man hade en interkommunal ersättning vad gäller komvuxstudierna så att de som har en värnplikt- stjänstgöring på annan ort ska kunna få bedriva studi- er på kvällstid utan att det påverkar den övriga ut- bildningen. Det är en modell som jag skulle kunna tänka mig. Jag hoppas att den delen av den civila meritvärderingen skulle kunna snabbas på lite och inte bara hamna under riktlinjerna för den här arbets- gruppen som ska komma till hösten.

Anf. 65 Leni Björklund (S)
Fru talman! Det är ju så att man också inom För- svarsmakten lägger ned rätt mycket arbete på att komma fram när det gäller den civila meritvärdering- en och att stimulera möjligheterna till andra studier. Mycket av det arbete som Försvarsmakten själv läg- ger ned kommer också att kunna användas i departe- mentets arbetsgrupp eftersom det finns företrädare med. Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att Försvarsmakten har avsatt 25 miljoner kronor för att de civilt meriterande utbildningar som enskilda för- band nu genomför ska kunna genomföras inom hela Försvarsmakten. Då kan man titta på om pengarna används på rätt sätt. Fungerar det bra? Det är en av de uppgifter som också den här centrala arbetsgruppen ska ha. Jag har också blivit nådd av Värnpliktsrådets erfa- renheter av att det brister när det gäller civil meritvär- dering och möjligheterna att få komplettera så att man kan få förarbevis och annat. Det är just därför de här resurserna finns och också därför arbetsgruppen som helhet är med. Men det finns ändå drag som är positiva. Jag tycker att man ska komma ihåg det. Amf 1 i Vaxholm har nu på allvar tagit tag i situationen. Bland annat får bevakningssoldaterna numera en civil väktarutbild- ning. De har också sett över möjligheterna att ge värnpliktiga ett civilt datakörkort. Det är Värnplikts- rådets egen uppgift. Värnpliktsrådet säger också att Sydkustens marin- bas har för avsikt att ge sina bevakningssoldater en civil väktarutbildning. Marinbasen ger båtcheferna på det som heter Ekipaget en civilt meriterande skeppar- utbildning och möjligheter att läsa in en civilt gång- bar maskinutbildning. På samma sätt ges maskinis- terna en civil meritering. Första helikopterskvadronen i Boden ger de värn- pliktiga som kör drivmedel en möjlighet att ta CE- körkort och lära sig om hantering av farligt gods. Räddningsmännen får ta C-kökort. Det finns en lång rad erfarenheter av detta, och det är precis alla de erfarenheterna som ska tas till vara. Vi ska se om de resurser som är avsatta faktiskt används så effektivt som de skulle kunna göras eller om det finns något annat sätt att stimulera så att de kommer fler till godo. För det är inte bra i dag, det är vi överens om.

Anf. 66 Claes Västerteg (C)
Fru talman! Jag har aldrig tvekat om att vi är överens om att det inte är bra i dag, men vi ska också se hur vi kan göra det bättre. Precis som försvarsmi- nistern nämnde i sitt inledningsanförande är inte Försvarsdepartementet själva ansvariga för detta. Det kanske är det som är problemet. Acceptansen av och förståelsen för frågan kanske inte är så stor inom andra politikområden. Jag är rädd för det. Om man tittar närmare på ett antal utredningar och propo- sitioner som har lagts fram om livslångt lärande ser man att värnpliktstjänstgöringen och civilpliktstjänst- göringen inte lyfts fram som en del av det. Jag hoppas att vi på sikt kan få det att bli tydligare. Jag håller med försvarsministern om att det är mycket som görs bra i dag ute på förbanden. Jag gjorde själv min militärtjänst för lite drygt tio år se- dan, och det var inte mycket till civil meritvärdering som fanns då. Så det har blivit väldigt mycket bättre bara på tio år. Men vi är som sagt många som hoppas på vad ar- betsgruppen ska nå fram till. Jag hoppas som sagt att det inte bara blir riktlinjer utan att det också blir kon- kreta förslag. Det är många förslag som har lagts fram om detta och många av de förslagen har legat och mognat till sig. Förhoppningsvis är de som ett bra vin, de blir ännu bättre ju längre de får ligga och mogna till sig men att vi snart får korka upp den här flaskan så att vi får en bättre civil meritvärdering.

Anf. 67 Leni Björklund (S)
Fru talman! Ja, Claes Västerteg, jag som hörde det tidigare interpellationssvaret törs inte fortsätta den metaforen utan jag kan bara säga att jag tycker att det är bra att det har blivit bättre på tio år. Jag är fortfa- rande inte nöjd. Precis som Claes Västerteg säger handlar hela ut- vecklingen i samhället om att utbildning är någonting som ständigt återkommer. Det är då naturligt att vi under perioden för plikttjänstgöring ser efter om vi kan använda den militära utbildningen som civil grund eller om vi på annat sätt kan stödja att de som genomgår värnpliktstjänstgöring också kan få annan typ av kompletterande utbildning för sin fortsatta yrkesverksamhet. Det är ett ansvar vi har för pliktut- bildningen. Sedan får vi tillsammans se till att allmän värnplikt också ges ett allmänt civilt meritvärde.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.